Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Tyfoid

Tyfoid

    Table of contents
    No headers

    Tyfoidfeber – septisk salmonellos

    Bakgrund

    Tyfoidfeber är en svår sjukdom som oftast kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige rapporteras cirka 20 fall per år av tyfoidfeber och i stort sett alla är smittade utomlands bland annat i Indien, Bangladesh och Mellanösternområdet (Smittskyddsinstitutet, 2011). 21 miljoner fall av Tyfoidfeber registerades under 2013 internationellt med en incidens på 200 000 döda (cdc, 2013).

    Bakterien Salmonella Typhi som endast förekommer hos människor ligger bakom tyfoidfeber. Bakterien utsöndras med avföringen och kan föröka sig i livsmedel. Smittspridningen sker framförallt via vatten eller mat, men också från person till person och cirka 100 bakterier räcker för att ge sjukdom. Den drabbade är smittsam i fem till sex veckor och cirka tio procent av de obehandlade fallen blir bärare i upp till tre månader. Kroniskt bärarskap ses i två till fem procent av fallen och det är vanligt att bärarskapet hos dessa varar i 20 år eller mer. Inkubationstiden är 10–14 dygn, ibland längre (Smittskyddsinstitutet, 2011).

    Tyfoidfeber är en form av sepsis och börjar med feber som under den första sjukdomsveckan stiger successivt till 40°C eller mer. Vanliga symtom är huvudvärk, hosta, förvirring, bradykardi och muskelvärk samt röda utslag (roseol) på bålen. Förstoppning är vanligt under första sjukdomsveckan och diarré uppträder under andra sjukdomsveckan. Utan behandling är dödligheten relativt hög och den drabbade kan få t.ex. tarmblödningar, tarmperforation och peritonit.

    Personer drabbade av tyfoidfeber och smittbärare behandlas med antibiotika t.ex Cefotaxim, Ceftriaxon, Azithromycin eller Ciprofloxacin. Tidigt i sjukdomsförloppet ställs diagnos genom påvisande av bakterier i blod och från och med andra sjukdomsveckan kan bakterier även påvisas i urin och avföring (Internetmedicin, 2013).

    Allmänt god hygien och strikta livsmedelshygieniska rutiner är de viktigaste förebyggande åtgärderna. Tyfoidfeber är en anmälningspliktig sjukdom och smittspårning ska göras (Smittskyddsinstitutet, 2011).

     

    Vaccination

    Det finns två olika vacciner mot Tyfoidfeber. Det ena är framställt av sockerarter från bakteriens kapsel och ges i form av en injektion. Det andra vaccinet framställs från en levande bakteriestam som saknar kapsel vilket innebär att dessa bakterier inte kan ge sjukdom. Detta vaccin ges i form av enterokapslar och skyddet uppstår troligtvis i tarmslemhinnan. Vaccinerna ger ca 50-80 % skyddseffekt efter 14 dagar och ger ett skydd i ca 3 år.  En god hygien  och strikta rutiner när det gäller livsmede bör eftersträvasl eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd (Smittskyddsinstitutet, 2012).

    Injektionsvaccinet heter Typhim Vi® och ger en aktiv immunisering mot tyfoidfeber (FASS, 2011). Immunisering innebär att kroppens immunförsvar aktiveras genom att ett smittämne eller beståndsdelar från ett smittämne tillförs i ofarlig form (Janusinfo, 2012). Efter en naturlig infektion kan antikroppar ses i både serum och i tarmarna. Djurstudier har visat på att 0-antigenspecifika sekretatoriska IgA spelar en roll i tarmsystemet. Specifika cytotoxiska T-lymfocyter har påvisats efter orala vaccinationer med levande försvagat S.Typhi  vilket tyder på att T-lymfocyterna är aktiva i immunförsvaret mot tyfoidfeber (WHO, 2000). Personer som kommer att vistas i områden med hög risk för tyfoidfebersmitta rekommenderas att vaccinera sig minst 14 dagar innan de reser till riskområdet och kan ges samtidigt som andra vacciner som t.ex. gula febern, difteri och Hepatit. Injektionen bör dock ges på ett annat injektionsställe och ska inte blandas med andra läkemedel. Injektionen ges intramuskulärt eller djupt subkutant i en dos på 0.5 ml till vuxna och barn över 2 år (FASS, 2010).

    Enterokapslarna mot Tyfoidfeber heter Vivotif® och vaccinationsdosen består av 3 kapslar som fördelas över 5 dagar. Kapslarna ges till vuxna och barn över 5 år. Kapslarna sväljs med ett glas kallt vatten 1 timme före måltid på första, tredje och femte dagen. Undvik att ta vaccinet samtidigt med antibiotika och malariapreparat då det har påvisats att mikroorganismerna i vaccinet är känsliga för dessa preparat. Vänta 3 dygn mellan Vivotif® och dessa mediciner. Andra vacciner däremot kan tas samtidigt med Vivotif® och även gammaglobulin.

     Personer som fortfarande vistas i riskområden efter 3 år ska få en förnyad vaccination enligt rekommendationer. En förnyad dos efter 1 år rekommenderas till personer som bor i icke-endemiska områden så att en hög skyddseffekt säkerställs. Detta gäller då t.ex. för personer från Norden (FASS, 2010).

     

    Tyfoid internationellt

    WHO har utökat området globalt angående regelbunden uppdatering av vacciner och kombinationsvacciner mot sjukdomar som är ett internationellt folkhälsoproblem. Tyfoid- infektionen sprids fekalt-oralt och i samband med dålig livsmedelshygien och bristfällig sanitet. I de endemiska områdena är skolbarn och unga de mest drabbade.De senaste decennierna har tyfoidfeber i stort sett försvunnit från industriländerna men är fortfarande ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i flera asiatiska regioner, södra och östra Asien, Afrika och Sydamerika. Vaccinationer till högriskbefolkningen anses vara det mest lovande för att få kontroll av tyfoidfeber (WHO, 2000).

    I de länder där tyfoidprevalensen är hög är det nödvändigt med en catch-up kampanj. Det rekommenderas att inkludera barn mellan 2-15 års ålder i kampanjen. Men de åldersgrupper som skall ingå bör bestämmas utifrån lokala epidemiologiska hälsosystem, kapacitet och resurser. Efter kampanjen kan vaccinet införas rutinmässigt genom skolan. I de länder där tyfoidprevalensen är medelhög till låg bör vaccinet införas i det rutinmässiga programmet, antingen som ett skolbaserat program eller in i rutinvaccinationsprogrammet. Information om antibiotikaresistens är en stark motivationsfaktor till att vaccinera sig mot tyfoidfeber. En av de viktigaste utmaningarna för att integrera tyfoid vaccin i nationella vaccinationsprogrammet är att framställa ett vaccin med profiler som passar det nuvarande vaccinationsschemat för spädbarn, dock finns det ett konjugerat vaccin mot Tyfoidfeber under utveckling. Konjugerat vaccin är det som kan ges till spädbarn och stimulera immunminnet som ger långvarig immunitet. Även om vissa av de potentiella vaccinerna har kommit långt i sin kliniska utveckling så förväntas att de nya vaccinerna inte kommer att vara tillgängliga på flera år. Under tiden är det mest fördelaktigt för tyfoidendemiska länderna att dra nytta av de tillgängliga vaccinerna för att behandla tyfoid frågor i deras länder (WHO, 2012).

     

     

    Referenser

    Centers for disease control and prevention (CDC)(2013)

    http://www.cdc.gov/nczved/divisions/dfbmd/diseases/typhoid_fever/technical.html

    Hämtad 2014-01-02

     

    FASS, (2010). Läkemedelsindustriföreningen – LIF. Stockholm.

    www.fass.se/LIF/product?3&userType=0&nplId=19900907000012

    Hämtad 2013-11-30

     

    FASS, (2011). Läkemedelsindustriföreningen – LIF. Stockholm.

    www.fass.se/LIF/product?5&userType=0&nplId=19930205000070

    Hämtad 2013-11-30

     

    Internetmedicin (2013).

    http://www.internetmedicin.se/page.asp?page=224

    Hämtad 2013-12-15

     

    Janusinfo (2012). Stockholms Läns Landsting

    http://www.janusinfo.se/Behandling/Expertradsutlatanden/Vaccinationer/Barnvaccinationer/

    Hämtad 2013-12-15

     

    Smittskyddsinstitutet (2011).

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/tyfoidfeber/

    Hämtad 2013-11-29

     

     Smittskyddsinstitutet (2012).

    www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-a-o/tyfoidfeber

    Hämtad 2013-11-30

     

                                                               

    WHO (2000). Typhoid vaccines. Weekly epidemiological record, (32), 75, 257-264.

     

    WHO (2012)

    www.who.int/immunization/documents/who_ivb_12.02/en/

    Hämtad 2013-12-13

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Kanske kan lägga till att dessa vaccin inte innehåller adjuvans.
    Hur ser det ut när det blir naturkatastrofer i drabbade länder när det inte finns möjlighet till att hålla sin personliga hygien? Är det då de får speciella "bajspåsar" för att inte sprida smitta?
    Välskrivet och intressant läsning!
    /Marina Gatu
    Posted 22:18, 19 Dec 2013
    Finns det siffror på hur vanligt tyfoidfeber är internationellt? Intressant med ett vaccin för att motverka antibiotikaresistens. Är det samma, relativt låga, skyddseffekt av båda vaccinerna eller är det 50-80% vilket man än väljer?
    Posted 01:10, 29 Dec 2013
    Arbetet var intressant och lätt att följa. Hur ser det ut med vaccinationer på högriskområden? Det skulle vara intressant att veta. I texten finns flera "man" och det bör inte användas vetenskaplig text. Exempel på ändring av en mening: "Detta vaccin ger skyddande antikroppar i blodet" (istället för "Man får då skyddande antikroppar i blodet"). Tal under tolv kan skrivas med bokstäver istället för siffror (om det inte är ändrat, har försökt kolla upp det). Mvh!
    Posted 09:44, 2 Jan 2014
    Välskrivet om vaccin som har stor betydelse i länder med fattigdom och dåligt utvecklad hygien men lyckligtvis inte i vårt land.
    Posted 20:46, 12 Jan 2014
    Välskrivet om vaccin som har stor betydelse i länder med fattigdom och dåligt utvecklad hygien men lyckligtvis inte i vårt land.
    Posted 20:46, 12 Jan 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.