Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Tetanus difteri

Tetanus difteri

    Table of contents
    No headers

    Difteri

    Difteri eller äkta krupp som det ibland kallas är en mycket allvarlig sjukdom som i Sverige är så gott som utrotat mycket beroende på att vi Sverige under många år har vaccinerat våra barn. Difteri var en inte helt ovanlig sjukdom i början på 1900-talet och var då orsaken till att tusentals barn dog. Tyvärr finns sjukdomen fortfarande i länder där vaccinationer inte är allmänt tillgängligt på samma sätt som i Sverige (Smittskyddsinstitutet, 2013).

    Dödligheten av denna sjukdom ligger på 10 %. I tropikerna är det vanligt med huddifteri som yttrar sig i form av små kroniska sår som inte läker, dessa sår är mycket smittsamma. Det senaste fallet av difteri i Sverige ägde rum i mitten av 1980-talet. Denna sjukdom finns än idag i många delar av världen. Under 1990-talet rapporterades många fall från Ryssland samt de Baltiska Staterna, men nu är det sällsynt i dessa trakter. En ökning fortskrider i den asiatiska delen av världen (Vaccinationsguiden, 2013).

    Orsaken till många av sjukdomssymtomen är toxinet från bakterien Corynebacterium diphteriae, detta toxin skadar nerverna i kroppen och är så giftigt att det kan skada många av människans organ. Sjukdomen smittar endast mellan människor som kontaktsmitta och då krävs nära kontakt till exempel via saliv. Människor kan vara smittbärare utan att uppvisa några som helst symptom. Tiden från det man smittas till att sjukdomen bryter ut beräknas vara ca två till fem dygn men kan i vissa fall vara betydligt längre. De första symptomen brukar i allmänhet vara halsflussliknande symptom men vid svårare infektion brukar även tjocka beläggningar uppträda i svalget och i luftrören vilket gör det svårare att andas och i svårare fall kan leda till att den sjuka dör på grund av kvävning. Komplikationer som hjärtmuskelinflammation, njurskador och förlamningar av neurologisk art kan uppkomma till följd av difteri. Svalg och näsodling tas för att säkerställa diagnosen och behandlas med antibiotika. Toxinet som redan spridits i kroppen påverkas inte av antibiotikabehandlingen utan verkar endast på bakterierna vilket gör att den som smittas av difteri kan vara mycket sjuk under lång tid. Difteri är enligt smittskyddslagen klassad som en allmänfarlig sjukdom och skall registreras hos smittskyddläkaren i respektive landsting men det skall även anmälas hos Smittskyddinstitutet. Smittspårning skall alltid göras vid konstaterad difteri (Smittskyddsinstitutet, 2013).

    Vaccinerna mot difteri innehåller en avgiftad form av det toxin som difteribakterien producerar ett så kallat toxoid. Toxoiderna utlöser produktion av antikroppar vilka i sin tur blockerar toxinet som difteribakterierna ger ifrån sig. Vaccinet skyddar inte mot att bli infekterad av difterismittan utan endast mot att personen drabbas av de allvarliga sjukdomssymptomen. Difterivaccin ingår i kombinationsvaccinet mot tetanus och difteri som ingår i det nuvarande allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Första sprutan ges som regel vid 3 månaders ålder, andra sprutan ges vid 5 månader och tredje sprutan ges då barnet är runt ett års ålder. Ytterligare två sprutor ges som boosterdoser vid 5-6 års ålder och 14-16 års ålder (Smittskyddsinstitutet, 2013).  En ny dos rekommenderas efter ca 20 år. Exempel på booster är DiTebooster som även innehåller vaccin mot stelkramp och innehåller aluminiumhydroxid som adjuvans. Boostrix som även innehåller vaccin stelkramp och kikhosta har aluminiumhydroxid samt aluminiumfosfat som adjuvans (Internetmedicin, 2013) Vacciner innehållande endast difterivaccin eller tetanusvaccin tillverkas inte för närvarande i Sverige utan finns bara som licenspreparat och importeras från Danmark (Smittskyddsinstitutet, 2013).

    Biverkningar av vaccinet kan ge lokala reaktioner som ömhet, svullnad samt rodnad, även feber kan uppkomma. Vaccinet bör inte ges vid feber, men kan ges vid både graviditet och amning.  Vaccinet ges intramuskulärt (Vaccinationsguiden 2013).

     

     

    Tetanus

    Tetanus eller stelkramp som det även kallas i folkmun orsakas av bakterien Clostridium tetani vilken ger en allvarlig sårinfektion som obehandlad kan leda till döden (Smittskyddsinstitutet, 2013). I Sverige inträffar varje år fall av tetanus, endast bland ovaccinerade. Bakterien kan växa till sig i förorenade sår utan att se infekterat ut men som ändå producerar ett toxin som söker sig till nervändar. Sårskadan behöver inte vara särskilt stor. Det har förekommit fall av tetanus där patienten endast stuckit sig på en virknål eller på en ros tagg. Det sympatiska nervsystemet slås på som hjärtklappning och svettningar (Vaccinationsguiden, 2013).

     Bakterien är sporbildande och finns bland annat i jord och gödsel då den finns naturligt i tarmarna på många djur. Då bakteriernas sporer finns i jorden kan vi människor få in dessa i kroppen då vi kommer i kontakt med jord och samtidigt har sår. Tetanus smittar inte mellan människor. Det är toxinet bakterien bildar som är upphov till att nervimpulser från celler i ryggmärgen blockeras och vilket i sin till är orsaken till de karakteristiska kramperna., de första symptomen då man smittats är krampliknande och smärtsamma muskelsammandragningar vilka vanligtvis börjar i ansiktet och nacke, vidare sprids kramperna till överkroppen och extremiteterna. Dessa kramper utlöses ofta genom yttre stimuli i form av ljud och beröring, kramperna kan leda till att den smittade kvävs till döds. Symtomen kvarstår under flera veckor. Antibiotikabehandling mot stelkrampsbakterierna och intensivvård är nödvändigt samt att patienten sövs ned och läggs i respirator då risken annars är stor att patienten kvävs på grund av de kraftiga krampanfallen. Respiratorbehandlingen pågår tills det att toxinet gått ur kroppen. Diagnosen ställs vanligtvis genom den karakteristiska sjukdomsbilden men kan även påvisas genom odling av bakterien (Smittskyddsinstitutet, 2013).

     

    Vaccinet mot tetanus kom i allmänt bruk som trippel vaccin under 1950-talet, 1960 började barn att vaccineras. Vaccinet är ett toxoid vaccin som har extraherats och renats, som ger en klinisk sjukdom och inaktiverat detta med formalin.

    Planeras en utlandsresa till ett låginkomstland så kan det vara ett bra skäl att se över sitt skydd mot tetanus. Vaccinet är relativt smärtsamt att få, svullnad samt rodnad ses hos 10-15 %. Detta vaccin ingår i svenskt grundskydd. Har man haft denna infektion så innebär det inte att man är immun. Vaccinet kan ges vid graviditet och amning. Bör inte ges vid feber eller allergi mot formalin. Vaccinet ges intramuskulärt, det ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet där första dosen ges vid tre månaders ålder. Andra dosen ges vid fem månaders ålder, tredje dosen vid tolv månader, fjärde dosen vid fem till sex års ålder sedan en dos vid fjorton till sexton år.Booster ges vart trettionde år (Vaccinationsguiden 2013).

     

    Referenslista

    Internetmedicin, (2013). Hämtat 15 december 2013. www.internetmedicin.se

    Smittskyddsinstitutet (2013). Vaccinationer. Hämtat 1 december 2013. www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer

    Vaccinationsguiden 3/2013 årgång 22, Profylax- och vaccinationsbehov inför resor till andra länder.

     

    This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Intressant arbete! Hur vanligt är det med tetanus i Svergie, sker det dödsfall fortfarande? Vi ger DiTeBooster på akuten vid sårskador och djurbett, hur länge räcker en "boost"?
    /Marina Sandgren
    Posted 13:27, 19 Dec 2013
    Bra arbete som var lätt att läsa och förstå. Hur ser det ut med tetanus nationellt, också gällande vaccination mot det?
    Posted 10:46, 28 Dec 2013
    Lättläst och intressant. Ger difteribakterien alltid ifrån sig toxin eller är det "bara" vid komplikationer (med tanke på friska smittbärare)?
    Ges verkligen en booster av tetanus 10 år efter den tredje dosen? Dos fyra ges ju 4 till 5 år efter dos tre och sen ytterligare en dos 13-15 år efter dos tre.
    Posted 01:50, 29 Dec 2013
    Håller med de andra att det var intressant. I början när ni skriver om difteri skulle det kunna stå helt kort vad det är för sjukdom, t.ex. Difteri är en allvarlig bakteriesjukdom som genom ett toxin kan skada flera av kroppens organ.
    Ett exempel på lite mer vetenskaplig text: "I Sverige har barn vaccinerats mot Difteri sedan 1950 talet" (Vaccinationsguiden, 2013). Ett annat kan vara: "Första dosen ges när barnet är tre månader" (Istället för första sprutan). Under kapitlet om Tetanus kan ni gärna använda kommatecken (T.ex. Tetanus, som i folkmun kallas för stelkramp, orsakas av bakterien..) Mvh!
    Posted 10:44, 2 Jan 2014
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.