Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Rotavirus

Rotavirus

    Table of contents
    No headers

    Rotavirusvaccin

     

    Rotavirusorsakad gastroenterit

    Rotavirusorsakad gastroenterit är en mycket smittsam form av magsjuka som drabbat i stort sett alla när man blivit tre år gammal. Inkubationstiden är 1-3 dagar och infektionen drabbar framförallt små barn. Rotavirus är även en vanlig orsak till nosokomiala utbrott av magsjuka, (Bergström, 2010). Smittan är fekal-oral och ger illamående, kräkningar och efterföljande diarré. Rotavirus är ett RNA-virus som saknar hölje, det infekterar slemhinnan i tunntarmen och utsöndras i stor mängd i avföringen. Viruset förekommer i över tio olika typer som varierar kraftigt geografiskt samt över tid. De vanligaste typerna i Sverige är G1 och G9 (Läkemedelsverket, 2006). Diarrén orsakas av enterotoxiner som genom att stimulera nervsystemet i tarmen ger upphov till kraftigt ökad sekretion från slemhinnan, (Ericson, 2009). Spridningen är vanligast under vinterhalvåret och kan ha svåra följder när den drabbar sjukvårdsinrättningar framförallt spädbarnsavdelningar. Dödsfall förekommer där uttorkning till följd av rotavirusinfektion föreligger. Det finns inget läkemedel mot infektionen utan symtomatisk behandling med vätska och elektrolytkompensation i kombination av komjölksfri skonkost kan lindra och minska risken för långvarig diarré.

     

    Vaccin och verkningsmekanism

    Sedan 2006 finns vaccin mot rotavirus till spädbarn. Redan 1998 fanns vaccin som dock drogs tillbaka pga allvarliga biverkningar, (Läkemedelsverket, 2006). I Sverige finns enligt läkemedelsverket 2013-12-10 två registrerade läkemedel mot rotavirus. Rotarix (GlaxoSmithKline) och Rotateq (Sanofi Pasteur MSD). Båda vaccinen ges till spädbarn som oral lösning och kan inte administreras på annat sätt, (GlaxoSmithKline, 2013 och Sanofi Pasteur MSD, 2013). Vaccin mot rotavirus är godkänt till spädbarn och första dosen kan ges från 6 veckors ålder oavsett vaccin. Det ska gå 4 veckor mellan doserna, för Rotarix behövs 2 doser och för Rotateq 3 doser. Barnet ska ha genomgått hela vaccinationen innan 24 veckors ålder för Rotarix och senast 32 veckors ålder för Rotateq. Vaccinerna är inte utbytbara och om man har påbörjat immuniseringen med exempelvis Rotarix ska övriga doser vara Rotarix. I Sverige används i till största delen Rotarix som ingår i förmånssystemet vilket inte Rotateq gör.

    Vaccinerna har i studier visats ge ett gott skydd mot rotavirus framförallt vad gäller antalet hospitaliseringar av barn under två år på grund av rotavirusorsakad gastroenterit. Barnen har effekt av vaccinationen upp till ca tre års ålder, (Vesikari et al, 2007). Båda vaccinerna är levande vaccin utan adjuvans men innehåller olika typer av stammar och antal serotyper. Vaccinernas immunologiska effekt anses dock vara likvärdiga varandra. Vaccinerna kan även ge ett visst skydd mot stammar av viruset som inte ingår i vaccinationen, (Läkemedelsverket, 2006). Vid varken Rotarix eller Rotateq är den exakta immunologiska mekanismen bakom vaccinernas skyddande effekt mot gastroenteriter orsakade av rotaviruset helt klarlagda. I båda fallen har dock en inducering av specifika IgA-antikroppar mot rotavirusantigen kunnat påvisas, (GlaxoSmithKline, 2013 och Sanofi Pasteur MSD, 2013).

     

    Vilka vaccineras och riskgrupper

    Rotavirusvaccin är enligt tillverkarna (GlaxoSmithKline, 2013 och Sanofi Pasteur MSD, 2013) endast godkänt för spädbarn mellan 6-32 veckor. Enligt Läkemedelsverket (2013) har man i stora studier kunnat se att vaccination av 9,5 miljoner spädbarn räddade 150 000  barns liv. Riskgrupper för att drabbas av allvarlig rotavirusorsakad gastroenterit är barn under två år och äldre, vaccination för barn äldre än 32 veckor finns dock inte. Boosterdos ges inte eftersom 2 respektive 3 doser ger fullgott skydd under tiden vaccinationsskydd anses effektivt. Riskgrupper som bör erbjudas vaccination är tarmtransplanterade barn, men eftersom vaccinet är effektivt bör alla familjer som efterfrågar vaccinet erbjudas detta under förutsättning att inga kontraindikaitoner finns, (Läkemedelsverket, 2013). Vaccinet får inte ges till barn med överkänsligheter mot substanser i vaccinet, tidigare tarminvagination, medfödda missbildningar som kan ge ökad risk för tarminvagination, svår immunbristsjukdom, akut feber eller pågående kräkning eller diarrésjukdom, (GlaxoSmithKline, 2013 och Sanofi Pasteur MSD, 2013). Eftersom vaccinet är levande kan i vissa fall barnet drabbas av en lindrig gastroenterit av samma stam som givits i vaccinet. Vanliga biverkningarna i övrigt är diarré, buksmärta, gaser, övre luftvägsinfektion samt feber, (GlaxoSmithKline, 2013 och Sanofi Pasteur MSD, 2013). Det indragna vaccinet Rotashield misstänktes kunna ge tarminvagination hos barn men denna allvarliga biverkan har man inte sett hos varken Rotarix eller Rotateq som genomgått mycket stora studier, (Vesikari, 2007). Landstingen beslutar individuellt om vaccinationen ska erbjudas kostnadsfritt och hittills är det endast Stockholm läns landsting som valt att ge vaccinet gratis till alla barn (sedan 2014-01-01), detta innebär att det ännu år svårt att hitta någon nationell statistiken över antalet vaccinerade barn i Sverige. 

     

    Internationellt perspektiv

    I flera studier har rotavirusvaccin visats ha en stor effekt på allvarliga fall av gastroenterit orsakad av rotavirus och i låginkomstländer har vaccinet särskilt stor effekt eftersom undernäring och gastrointestinala infektioner är vanligt förekommande, (Munos et al, 2010). Med vaccination har man kunnat förebygga 74% av dödsfall orsakade av rotavirus. Lokala avvikelser förekommer beroende på vilka stammar av viruset som finns i samhället. I södra Asien, Sydamerika och Afrika söder om Sahara är vaccinet särskilt värdefullt då dödligheten för barn under fem år är mycket hög i dessa regioner, (Munos et al, 2010). Rotavirusorsakad gastroenterit är vanligt även i Europa. Vaccin mot rotavirus har visats minska antalet infektioner men även minska hospitaliseringar och svåra sjukdomsfall med 96% i jämförelse med ovaccinerade barn, (Vesikari et al, 2007). I USA, Mexico, Australien, Sydamerika, Finland och Belgien har man enligt Läkemedelsboken (2013) infört rotavirusvaccin i barnvaccinationsprogrammen. I Sverige är det ovanligt med dödsfall och mindre än fem barn har de senaste 10 åren avlidit som en följd av rotavirusinfektion. I Stockholms läns landsting erbjuds alla spädbarn kostnadsfri vaccination från 2014, (Stockholm Läns landsting, 2013). Rotavirusvaccin har i många stora studier visat sig ha goda resultat gällande effekt och få biverkningar men har precis som många andra vaccin haft svårt att visa sig vara kostnadseffektivt då vaccinet än så länge varit väldigt dyrt (Läkemedelsboken, 2013). Trots detta har Stockholm Läns Landsting insett att vaccinering mot rotaviruset inte bara förebygger plågsamma gastroenteriter för hundratals barn varje år med sjukhusvård som följd utan även är samhällsekonomiskt berättigat då vården av dessa barn belastar samhället ekonomiskt varje år både genom sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter då föräldrarna tvingas vara hemma från arbetet, (Stockholm Läns Landsting, 2013).

     


     

     

    Referenser:

    Bergström, T. (2010) Virusinfektioner: klinik, diagnostik, profylax och behandling. 4 upplagan. Göteborg: Corpus Gullers

     

    Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdshygien. 4 upplagan. Stockholm: Liber

     

    GlaxoSmithKline. (2013). Rotarix. FASS. http://www.fass.se/LIF/product?5&userType=0&nplId=20071130000097(Hämtad 2013-12-10)

     

    Läkemedelsverket. (2013). Vaccination mot rotavirus. Läkemedelsboken. http://www.lakemedelsboken.se/c1c_ped_vaccbarnundom_2013fm10.html?search=rotavirus%20&iso=false&imo=false&nplId=20071130000097&id=c1c_29. (Hämtad 2013-12-10)

     

    Läkemedelsverket. (2006). Sammanfattning av Rotarix och Rotateq. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsverket.se/Alla-...x-och-RotaTeq/ (Hämtad 2013-12-14)

     

    Munos, M. K, Fischer Walker, C.L., & Black, R.E. (2010). The effect of rotavirus vaccine on diarrhoea mortality. International Journal of Epidemiology. 39. S. i56-i62. doi: 10.1093/ije/dyq022

     

    Sanofi Pasteur MSD. (2013). Rotateq. FASS. http://www.fass.se/LIF/product?3&userType=0&nplId=20050505000047(Hämtad 2013-12-10)

     

    Stockholms Läns Landsting. (2013). http://www.sll.se/sll/templates/Pres....aspx?id=64826 (Hämtad 2014-01-04)

     

    Vesikari, T., Karvonen, A., Prymula, R., Schuster, V., Tejedor, J.C., Cohen, R., Meurice, F., Han, H.H., Damaso, S., & Bouckenooghe, A. (2007). Efficacy of human rotavirus vaccine against rotavirus gastroentertitis during the first 2 years of life in European infants: randomised, double-blind controlled study. Lancet. 370. s. 1757-1763

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Undrar hur många dödsfall som sker varje år i Sverige pga rotavirus? (riskgruppen är tarmtransplanterade barn och jag antar att alla dessa barn vaccineras) Är nyttan med vaccinationen samhällsekonomisk eftersom många insjuknar och ej kan arbeta/vara på förskola/skola?
    Posted 11:41, 19 Dec 2013
    Intressant arbete! Jag funderar om det inte finns senare utgåvor av Bergström och Ericson & Ericson?
    /Marina Sandgren
    Posted 13:14, 19 Dec 2013
    Mycket bra skrivet!
    Nyfiken bara vet man hur många som valt att vaccinera sina barn mot rotavirus i Sverige?
    /Marina Gatu
    Posted 21:59, 19 Dec 2013
    Välskrivet och innehållsrikt!
    Posted 20:55, 12 Jan 2014
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.