Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Mässling och Röda hund

Mässling och Röda hund

     

    MÄSSLING & RÖDA HUND

    Av: Annika Holmgren, Najat Makhoul &Sara Helgesson

     

    MÄSSLING/MORBILLI

    Patofysiologi

    Mässling är en sjukdom, orsakad av morbillivirus som tillhör gruppen paramoxyvirus. Paramoxyvirus är ett RNA virus vilket innebär att det påverkar syntesen i den cell som är infekterad men inte värdcellens arvsanlag (Ericson & Ericson, 2009).

    Mässlingsviruset finns och förökas i luftvägarna och sprids från luftvägarna via blodet till T-lymfocyter där det förökas ytterligare.  Mycket hög smittsamhet finns hos viruset, mässling är en av de mest smittsamma sjukdomarna. Smittvägen är utsöndring med andningsluften och spridning som aerosoler, droppar, via luften till mottaglig person via den personens luftvägar eller slemhinnor i ögat (Ericson & Ericson, 2009; Smittskyddsinstitutet [Smi ], 2012).

    Tiden från smitta till sjukdomsutbrott, inkubationstiden, är från 7-18 dygn oftast ca 10 dygn.  (Smi, 2012 ). Smittsamheten är störst ungefär från 7 d:e dagen räknat när smittan uppkommit, oftast strax innan exantem uppkommer (Hagberg, 2013 a).

    Mässling är i Sverige i dag en ovanlig sjukdom och på grund av detta kan det vara svårt att diagnostisera trots en typisk sjukdomsbild (Smi, 2012). Diagnos kan ställas med serologi eller PCR test på nasopharynxsekret vilket är det bästa men även urin eller serum är möjligt.  Mässling kan vara en farlig sjukdom framförallt hos små barn som har ett dåligt hälsotillstånd och kan orsaka stora utbrott och mycket lidande i länder som inte vaccinerar i så stor utsträckning (Hagberg, 2013 a).

     

    Vid mässling ses ett akut insjuknande, med feber som stiger snabbt, luftvägssymtom i form av besvärlig rethosta, irriterade ögon, och ljuskänslighet (Hagberg, 2013 a; Smi, 2012). Det för mässling typiska utslaget uppkommer efter någon dag ca 3-5 dagar, och i samband med att utslaget uppstår stiger ofta febern och allmäntillståndet försämras ytterligare (Ericson & Ericson 2009).  Utslaget vid mässling uppkommer oftast först i ansikte, hårfäste, bakom öron på halsen, och sprider sig över bålen och extremiteter. Utslaget är ofta rött, storfläckigt och sammanflytande (Ericson & Ericson, 2009; Smi, 2012) Typiskt för mässling är också kopliska fläckar vilket kan ses som små vita fläckar, beskrivs ofta som saltstänksliknande, dessa ses på munslemhinnan, intill kindtänderna. De kopliska fläckarna kan oftast ses strax innan utslaget på huden uppkommer (Ericson & Ericson, 2009; Hagberg, 2013a).

    Ofta uppkommer komplikationer vid mässling, framförallt bakteriella sekundärinfektioner, otiter och sinuiter är vanligt och luftvägsinfektion kan ge pseudokrupp hos små barn (Ericson & Ericson, 2009). Pneumoni är en komplikation till mässling som kan uppstå både som en sekundär infektion och av viruset i sig självt. Hjärnhinneinflammation, encefalit är en allvarlig men ovanlig komplikation ca 1/1000 drabbas, och kan orsaka kvarstående hjärnskador och även dödsfall (Ericson & Ericson, 2009; Smi, 2012).

    Behandling innefattar att behandla symtomen, bland annat genom att den som är sjuk får vistas i ett svalt rum med dämpad belysning.

    Mässling är anmälningspliktigt och smittspårningsskyldigt enligt smittskyddslagen Diffrentialdiagnoser kan vara andra barnsjukdomar med utslag som rubella, erytema multiforme och läkemedelsreaktioner (Hagberg, 2013 a).

     

    RÖDA HUND/RUBELLA

    Patofysiologi

    Röda hund är en sjukdom som orsakas av rubella virus som tillhör togavirus vilket är en grupp RNA virus. Smittsamheten hos rubellavirus är inte lika höga som hos exempelvis mässling virus. Smitta utsöndras via luftvägar och sprids som droppsmitta närkontakt krävs för att smitta ska uppstå, då via slemhinnor i luftvägarna hos mottagaren. Inkubationstiden är ca 17-18 dagar, och smittsamheten upphör efter 5-6 dagar. (Ericson & Ericson; Smi, 2011).

    Det är inte alltid som symtom uppstår vid smitta med rubella virus, man kan få en så kallad subklinisk infektion, således helt utan symtom, ofta är symtomen hos rubella drabbade personer lindriga. Sjukdomen kan debutera med feber som inte är hög, svullna lymfkörtlar i nacke och hals. Utslaget som förekommer, uppstår oftast efter någon dag och försvinner också oftast efter några dagar.  Exantemet karaktäriseras av ljusröda utslag först i ansiktet med spridning över bål och ibland även armar och ben (Ericson & Ericson, 2009; Smi, 2011).

     

    Komplikation som kan uppstå som är allvarlig, är påverkan på fostret om en gravid kvinna utsätts för smitta.  Viruset kan överföras via moderkakan och om det sker innan 16:e graviditetsveckan finns en stor risk för missfall eller skador på fostret, missbildningar, dövhet, ögondefekter och störningar i utvecklingen (Ericson & Ericson, 2009; Smi, 2013).  Om man misstänker smitta till gravid kvinna är diagnosen viktig och måste ställas via kontroll av antikroppar i serum (Hagberg, 2013 b).

    Det finns ingen behandling förutom eventuellt behandling av symtomen men oftast är inte symtomen så påtagliga att de behöver behandlas (Ericson & Ericson, 2009).

    Differentialdiagnoser kan vara exempelvis mässling eller andra barnsjukdomar med utslag, olika virus exempelvis adenovirus, allergi och läkemedelsreaktioner (Hagberg, 2013 b).

     

     

     VACCIN

    I Sverige och många andra delar av världen ges vaccin mot Mässling och Röda hund i kombination med påssjuka, MPR. De MPR vaccin som tillhandahålls i Sverige idag är M-M-RVaxpro och Priorix. Tidigare har funnits ett enskilt vaccin mot Rubella men detta finns inte i Sverige längre. Detta vaccin kunde ges till kvinnor som saknar immunitet för Rubella, i dag kan istället MPR-vaccin ges före graviditet eller efter genomgången förlossning. Prov för att se immunitet för Rubella tas oftast vid inskrivning på mödrarvården (Axelsson, 2013; Smi, 2012)  MPR vaccinet är ett levande försvagat vaccin, vilket innebär att det innehåller levande försvagade smittämnen och ger ett kraftigt immunologiskt svar, 95% av de som vaccinerats har skydd. Vaccinet leder till mild infektion efter en viss inkubationstid. Vissa barn får t.ex. lindrig mässlingliknande utslag som uppträder 5-13 dagar efter vaccinationen, vilket är ofarligt och inte smittsamt (Kaijser, 1999; Rikshandboken, 2013, Smi 2013).

     

    Adjuvans är förstärkningsämnen som har egenskap att förstärka immunsvaret om de ges samtidigt med vaccin. Aluminiumsalt har varit vanligt att använda som adjuvans, idag används ofta kombinationen av vacciner som förstärkning istället (Kaijser, 1999; SMI, 2013).   Mässling, påssjuka och röda hund innehåller inte adjuvans, inte heller konserveringsämnen. MPR vaccinet innehåller däremot små mängder av albumin och gelatin för att stabilisera vaccinet. Det finns inga kända risker att drabbas av allergi på grund av gelatin och det bedöms inte heller sannolikt (Kaijser, 1999; Rikshandboken, 2013).

    Boosterdos betyder förnyelsedos, den ger snabbare effekt och effektivare immunsvar än vad som uppnås med första dosen vaccin. MPR behöver ges i två doser, således en booster dos för att uppnå ett livslångt skydd (Kaijser, 1999; Smi, 2013 ).

     

    MPR VACCINATION

    1982 togs beslut att i Sverige ge vaccination med MPR, Mässling, påssjuka och röda hund enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, innan dess hade under 1970 talet påbörjats vaccination mot mässling. Kombinationen av MPR gjordes framförallt för att underlätta att en hög grad av befolkningen blev vaccinerade. Fördelen blev också att man kunde ge en spruta och minska sticktillfället per barn (Smi, 2013).

     I Sverige vaccineras barnen med MPR-vaccin två gånger, första gången vid 18 månader. Barn som är födda till och med år 2001 följer det gamla vaccinationsprogrammet och de vaccineras i årskurs 6. Barn som är födda från och med år 2002 vaccineras i förskoleklass eller i årskurs 1-2.  Vaccination innan tolv månaders ålder t.ex. vid nio månaders ålder kan övervägas vid risk för smitta exempelvis vid utlandsresor, som exempelvis Frankrike som haft utbrott av mässling senaste åren. De barn som fått MPR vaccinet innan tolv månader måste vaccineras med ordinarie dosen vid 18 månaders ålder, om första dosen getts innan 18 månader men efter 12 månader följs sedan ordinarie vaccinationsprogram. Om första vaccinet ges vid 6 års ålder eller senare, ska andra vaccininjektionen ges efter minst en månad efter första dos (Kaijser, 1999; Axelsson, 2013).

    De barn och vuxna som har nedsatt immunförsvar eller som har medfödda svagheter i sitt immunförsvar kan inte vaccineras med MPR (Smi, 2013). Kontraindicerat är också att ge MPR vaccin till gravida kvinnor (Axelsson, 2013).Vid eventuell vaccination av barn som tidigare reagerat med allergisk chock, eller har en svår allergi mot ägg behöver barnklinik kopplas in för ställningstagande och eventuell vaccination under speciell övervakning (Smi, 2013).

    Om föräldrar väljer att ge barnet vaccin senare än rekommenderat är barnet mottagligt för bland annat mässlig och röda hund under längre tid av livet. De riskerar att insjukna i samband med en utlandsresa eller om de skulle uppstå en epidemi i Sverige.Det innebär även att en större del av befolkningen är mottaglig för sjukdomarna och kan fungera som en reservoar för bland annat mässling och röda hund, vilket skulle kunna innebära en spridning av mässling till små barn och av röda hund till gravida kvinnor (Smi, 2013).

    De flesta mödrar med svenskt ursprung har antikroppar i blodet mot mässling, påssjuka och röda hund, till följd av genomgången infektion eller vaccination. Dessa antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger barnet ett visst skydd mot infektioner under spädbarnsåren. Om vaccinet ges för tidigt till de små barnen slås de försvagade viruspartiklarna ut i vaccinet av antikropparna och då kan vaccinet få sämre effekt (Smi, 2013).  

     

    VACCINATION MÄSSLING OCH RÖDA HUND UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV

    Mässling och röda hund finns fortfarande i Europa och i resten av världen och varierar i olika länder.  Hur mycket mässling och röda hund som finns i länder där vaccinet ingår i vaccinationsprogrammet är beroende av hur hög anslutningen till vaccinationerna är. Länder som har låg vaccinationstäckning drabbas hårdare av större epidemier, för mässling beräknas att 90-95% av en befolkning vara vaccinerade för att förhindra utbrott av sjukdomen (Rikshandboken, 2013; Smi, 2013).

    I mitten av 80-talet inleddes en global satsning på att öka utbredning av vaccination med en med en vaccinationskampanj som tillkom genom ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen, UNICEF och regeringar och enskilda organisationer. Mål som upprättades var att förhindra att barn ska drabbas av sjukdomarna som kan förebyggas med vaccin och att alla barn i framtiden ska ha fullgott skydd mot de 6 vanligaste barnsjukdomarna. En enorm förbättring har uppstått sedan 80-talet och 2002 togs också det så kallade ”mässlingsinitiativet” mellan bland andra Världshälsoorganisationen och UNICEF. Under 1980-talet var beräkning av antalet dödsfall globalt till cirka 3 miljoner relaterat till mässling och år 2012 beräknades den siffran vara 118000 (Rikshandboken, 2013; Unicef,  2013). 

    Liksom Sverige har många andra länder i Västeuropa och USA kombinationsvacciner där vaccin mot mässling och röda hund ingår, i många andra länder ges enskilda vacciner mot mässling eller mässling och röda hund. I låginkomstländer ges ofta MPR eller vaccin mot mässing tidigt vid ca 9 månader för rädsla att de drabbas vid epidemier. Enligt Socialstyrelsen kan det i vissa fall vara nödvändigt med serologi om det är svårt att utifrån muntliga och skriftliga uppgifter bedöma om barn som är födda i andra länder har erhållit vaccin. Vad gäller mässling och röda hund anses detta inte nödvändigt och vaccinet är ofarligt att ge även om det givits tidigare (Socialstyrelsen, 2008; Axelsson, 2013). I norden ser vaccinationsprogrammen vad gäller mässling och röda hund relativt lika ut. I både Norge, Danmark och Island ges första dosen något tidigare än i Sverige, i Norge vid cirka 15 månaders ålder (Socialstyrelsen, 2008; Världshälsoorganisationen [WHO], 2013).

     

    Globalt har en stor förbättring skett men fortfarande finns en stor utbredning av mässling i vissa länder. Vaccinationstäckningen vad gäller mässling är hög i större delen av Europa, i Afrika finns fortfarande många länder med låg vaccinationstäckning liksom bland annat Indien enligt den schematiska världsbild som finns publicerad hos WHO från 2012 (WHO, 2013). Det finns flertalet orsaker till hur hög vaccinationstäckningen är exempelvis både ekonomiska, samhälleliga och individuella aspekter såsom religion, kultur och pågående krig inverkar. Lindberg beskriver exempel på länder där mottagande av vaccin motarbetats i exempelvis Nigeria fanns rädsla för att vara utsatta för en komplott där ett vaccin skulle orsaka fertilitetsproblem (Lindberg, 2013). Viss nedgång i vaccinationstäckning har kunnat ses i Europa, bland annat Storbritannien, Italien och Frankrike har haft större utbrott under 2000 talet, och i Italien sågs så låg som 60 % vaccinationstäckning bland barn i 2-års ålder i vissa områden.  I vissa länder har detta förklarats med den rapport som kom i slutet av 1990-talet och som senare bedömdes ofullständig och drogs tillbaka, men som påstod samband mellan MPR vaccin och bland annat utveckling av autism hos barn (Smi, 2013).

     

     

    Länk till världskarta som visar på vaccinationstäckning för mässling 2012:

    http://www.who.int/immunization/monitoring_surveillance/SlidesGlobalImmunization.pdf

    Länk till sökbart schema med vaccinationsprogram till flertalet europeiska länder:

    http://vaccine-schedule.ecdc.europa.eu/Pages/Scheduler.aspx

     

    Länk till sida hos internetmedicin som visar en bild på person med exantem till följd av Röda hund:

    http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1895

    Länk till sida hos internetmedicin som visar bild på utslag vid Mässling samt koplisk fläck vid Mässling:

    http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1831

     

    REFERENSLISTA

    Axelsson, I. (2013). Vaccination av barn – riskbarn. Hämtad 12 december, 2013, från Internetmedicin AB. www.internetmedicin.se

    Ericson, E. & Ericson, T (2009). Klinisk mikrobiolog. Stockholm: Liber

     

    European Center for Disease and Control (ECDC) (2013) Vaccine Schedule. Hämtad 13 december, 2013, från European Center for Disease and Control,  http://vaccine-schedule.ecdc.europa....Scheduler.aspx

     

    Hagberg, L. (2013 a) Mässling. Hämtad 12 december, 2013, från Internetmedicin AB, www.internetmedicin.se

     

    Hagberg, L. (2013 b) Röda hund. Hämtad 12 december, 2013, från Internetmedicin AB, www.internetmedicin.se

     

    Kaijser, B. (1999). Vaccinationer i Sverige och övriga norden. Andra upplaga. Studentlitteratur: Lund.

     

    Lindberg,A. (2013) Misstron mot vaccinationer måste bemötas med respekt, Trots vaccinkritik är anslutningen till barnvaccinationsprogrammet unikt hög. Läkartidningen, 110 (16).

     

    Rikshandboken (2013) (manusförfattare Ekholm, F.) Hur fungerar vaccinationer [När, hur och varför?]. Hämtad 12 december, 2013, från Rikshandboken Inera AB,

    Smittskyddsinstitutet, Smi. (2011). Smittskyddsinstitutet.

    Sjukdomsinformation om Röda Hund. Hämtad 8 december, 2013, från Smi, www.smittskyddsinstitutet.se

     

    Smittskyddsinstitutet, Smi. (2012). Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsläkarföreningen. Sjukdomsinformation om Mässling. Hämtad 12 december 2013, från Smittskyddsinstitutet, www.smittskyddsinstitutet.se.

     

    Smittskyddsinstitutet, Smi. (2013). Smittskyddsinstitutet. Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund. MPR. Hämtad 2:a december, 2013, från Smittskyddsinstitutet, www.smittskyddsinstitutet.se

     

    Socialstyrelsen (2008). Vaccination av barn. Hämtad 15 december,  2013, från Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se

     

    Unicef (2013) Vaccinationer. Hämtad 12 december, 2013 från Unicef, www.unicef.se/fakta/vaccinationer

     

    Världshälsoorganisationen, WHO. (2013).  Progress Towards Global Immunization Goals - 2012 Summary presentation of key indicators. Hämtad 13 december, 2013, från WHO, www.who.int/immunization/monitoring_surveillance/SlidesGlobalImmunization.pdf

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Bra länkar med bilder, jättebra att kunna se hur sjukdomarna ser ut eftersom vi förmodligen inte sett detta i verkligheten! Se gärna över layouten och rätta till tex. teckenstorlek.
    Posted 11:49, 19 Dec 2013
    Vi hade ett mässlingsutbrott i Uppsala i våras med ganska många smittade, då fick vi även se en kraftig tillströmning på vuxna som ville se över sitt skydd. Bra att ni tar upp att man bör tänka på det vid utlandsresor, det är många föräldrar till småbarn som reser till tex Spanien och Frankrike utan att ha en tanke på att de borde vaccinera barnen innan. Behöver barn som ges vaccinet före 18 månader en extra dos? Hur är det i era landsting, i Uppsala får föräldrarna bekosta vaccinet om det vill att barnet ska få det innan 18 mån. Täckningsgraden kan vara betydligt lägre i områden med många utlandsfödda, speciellt om man tvingats fly från krigsdrabbade länder tex mitt under pågående immunisering. Med vänlig hälsning, Sara Hager
    Posted 17:37, 19 Dec 2013
    Jag har jobbat på ett boende i England för människor med skador efter rubella under fosterlivet och sett vad detta kan föra med sig. Fruktansvärt tragiskt med mycket grava skador. Bra skrivet. Lina
    Posted 12:25, 27 Dec 2013
    Hej!
    Fint skrivet arbete.
    Undrar dock varför mässling är svår att diagnostisera, även om typisk sjukdomsbild finns. Finns det andra liknande sjukdomar som mässling kan förväxlas med eller är det bara för att mässling är relativt ovanligt i Sverige? / Sofie
    Posted 14:42, 29 Dec 2013
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.