Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Kolera

Kolera

    Table of contents
    No headers

     

    Bakgrund

    Under 1800-talet satte Kolera skräck i många. Sjukdomen kom då från Indien och härjade i Europa. I Sverige avled över 12 000 personer under den första pandemin. Mellan 1834 och 1874 rapporterades elva epidemier med kolera i Sverige och totalt dog under dessa år cirka 37 000 personer (Smittskyddsinstitutet, 2011).
    I England skildrades epidemin på 1850 talet av läkaren John Snow som genomförde systematiska observationer av sjukdomsfall i centrala London. Han var den första personen som drog slutsatsen att ett smittämne kunde vara möjlig orsak till sjukdom. Snow förstod genom sina observationer att smittan hängde samman med var man hämtade sitt vatten, fler insjuknande och avled ju längre ner i Themsen man tog sitt vatten. Genom Snows observationer kunde vissa vattenpumpar stängas ner. Kolerabakterien kunde bekräftas och observeras i mikroskop 30 år efter Snows observationer (Andersson, 2006). 

    WHO (2011) menar att kolera fortfarande är ett globalt hot och kan ses som en av de viktigaste indikatorerna på ett lands sociala utveckling. Kolera är en utmaning för länder som inte kan garantera tillgång på rent dricksvatten och har bristande sanitäraförhållanden. Risker utgör samhällen där miljöinfrastrukturen inte är uppbyggd eller har förstörts, länder med krissituationer är särskilt utsatta för kolerautbrott.

    Förebyggande åtgärder består till största delen av att ge rent vatten och ordentlig sanitet till befolkningar som ännu inte har tillgång till rent vatten och sanitära strukturer. Vidare menar WHO att hälsoundervisning samt god livsmedelshygien är viktigt.

     

    Patofysiologi

    Kolera är en akut tarminfektion och smittan sprids via förorenad mat eller vatten. Kolera orsakas av bakterien Vibrio Cholerae som producerar ett enterotoxin som ger riklig, vattnig diarré och kräkningar. En koleradrabbad person riskerar att snabbt bli dehydrerad och vid utebliven behandling avlida (WHO, 2013).  

    Enligt smittskyddsinstitutet (2011) krävs det en stor smittdos för att sjukdomen skall uppstå. Flertalet personer som infekterats med kolera blir inte sjuka men bakterien förekommer i avföringen upp till två veckor och smittan förs vidare till miljön och kan smitta nya individer. Det är cirka 75% symtomfria bärare i en epidemi (WHO). Enligt smittskyddsinstitutet (2011) är riskgrupperna undernärda personer, HIV-smittade personer samt personer med låg salthalt i magsäcken. Smittspridning sker främst genom förorenat dricksvatten. Bakterierna överlever länge i kallt rent vatten. Inkubationstiden är vanligtvis 2-3 dagar men varierar från några timmar till fem dagar. 

    Symtomen börjar hastigt med akuta mag- och tarmsymtom. Riklig, vattniga avföringar som kan uppgå till mer än 20 liter per dygn. Vanligtvis förkommer inte kräkningar men kan även vara en del av symtomen. Patienten blir snabbt dehydrerad. Vid utebliven behandling kan patienten avlida redan inom några timmar (Smittskyddsinstitutet, WHO). Vid epidemier i utsatta områden kan mortaliteten uppgå till 50% om inte behandling ges. Behandlingen består främsta av vätske- och saltersättning och vid snabb insatt behandling kan moratliteten minskas till mindre än 1%. Svårt sjuka patienter behandlas med intravenös vätskebehandling. Svårt sjuka patienter bör även behandlas med riktad antibiotika för att minska varaktigheten av diarré, minska mängden av rehydreringsvolymen samt att förkorta Vibrio Choleras utsöndring (WHO, 2011).

    För att säkerställa diagnosen kan odling av faeces göras (smittskyddsinstitutet, 2011).  

     

    Vaccin

    Verkningsmekanism

    På den svenska marknaden finns Dukoral som är ett oralt vaccin mot Vibrio Cholerae. Vaccinet består av hela avdödade Vibrio Cholarae bakterier. Vaccinet innehåller bakteriestammar av fyra olika kolerabakterier (Inaba, Ogawa serotyp, El Tor och klassisk biotyp). Vaccinet tas oralt med en bikarbonatbuffert vars uppgift är att skydda antigenen mot magsyran. Dess verkningsmekanism är att inducera antikroppar. Antikropparna förhindrar bakterierna från att fästa vid tarmväggen och hämmar koloniseringen av Vibrio Cholerae och förebygger diarrésymtom.
    Dukoral ger även kortvarigt skydd mot enterotoxinbildande Escherichia coli (WHO, 2011). 

      

    Dosering

    Grunddoseringen av Dukoral består utav 2 doser á 3 ml för vuxna och barn över 6 år. Smittskyddsinstituetet (2011) rekommenderar att den första dosen skall tas minst tre veckor innan man ska resa. Dos nummer två tas en till sex veckor efter den första dosen. Barn mellan två och sex år skall ha tre doser. Dukoral löses med natriumvätekarbonatlösning i ca 150 ml kallt vatten. Lösningen bör drickas inom 2 timmar. Intag av föda, dryck eller andra läkemedel ska undvikas 1 timme före och 1 timme efter vaccination eftersom vaccinet är syralabilt (FASS, 2011). 

     

    Vaccinet ger inte fullständigt skydd varav det är viktigt att vidta normala skyddsåtgärder för att undvika kolera. Effekterna av dukoral har inte studerats bland barn mellan 1 och 2 år, därav rekommenderas inte dukoral till barn yngre än 2 år. För personer över 65 år är studier av vaccinets skyddseffekt mycket begränsade (FASS, 2011).  


    Enligt läkemedelsboken (2014) är risken att smittas av kolera för resenärer från de skandinaviska länderna mycket liten. Vaccination rekommenderas vid resa till områden med pågående koleraepedemi samt vid vistelse längre än 4 veckor i begränsade områden som är mer kolerautsatta i Afrika, Asien och Latinamerika. 

     

    Enligt smittskydsinstitutet (2011) så har kliniska studier i Bangladesh visat att vuxna vaccinerade personer fick ett minst treårigt skydd mot kolera efter två eller tre vaccindoser. Vuxna och barn över fem år erhöll en skyddseffekt på 80-85% under de sex första månaderna och därefter cirka 70%. För barn mellan 2-6 år visade studien en snabb försämring av skyddet efter sex månader.

     

    Booster-dos

    För att erhålla ett kontinuerligt skydd mot kolera rekommenderas en boosterdos efter 2 år för vuxna och barn från 6 år. För barn mellan 2-6 år så behöver de få en boosterdos efter 6 månader. 

     

    Internationellt

    WHO (2011) menar att kolera fortfarande är ett globalt hot och kan ses som en av de viktigaste indikatorerna på ett lands sociala utveckling. Kolera är en utmaning för länder som inte kan garantera tillgång till rent dricksvatten och har bristande sanitära förhållanden. Risker utgör samhällen där miljöinfrastrukturen inte är uppbyggd eller har förstörts, länder med krissituationer är särskilt utsatta för kolerautbrott.

    Enligt WHO (2013) påvisades en minskning av prevalensen av kolerafall under 2012. Totalt 245 3931 kolerafall rapporterades och av dessa var 3034 dödsfall. Siffrorna påvisar enligt WHO en minskning med 58% jämfört med rapporterade fall 2011. Kolerafall har rapporterats från 48 länder från alla kontinenter  under 2012, vilket är en miskning med 17% av antal länder jämfört med 2011. De flesta fallen rapporterdes från Afrika (27 länder). Av de 30 länder som rapporterade in dödsfall r/t kolera var 67% från Afrika dock en miskning även här jämfört med 2011. 

    Förebyggande åtgärder består till största delen av att ge rent vatten och ordentlig sanitet till befolkningar som ännu inte har tillgång till rent vatten och sanitära strukturer. Vidare menar WHO att hälsoundervisning samt god livsmedelshygien är viktigt.

    Två orala koleravacciner finns godkända av WHO, Dukoral och mORCVAX (Vietnam)/Shanchol (Indien). Enligt WHO (2011) så har Dukoral visat sig ge ett bra skydd på kort sikt i alla åldersgrupper på 4-6 månader efter vaccination. Dukoral ger även kortvarigt skydd mot enterotoxinbildande Escherichia coli.  mORCVAX /Shanchol har enligt WHO (2011) visat långsiktiga skydd hos barn under fem år,  kräver inte vatten för administration, kräver mindre utrymme och är billigare att tillverka.

    WHO (2011) rekommenderar att förebyggande vaccinationskampanjer bör genoföras i områden där sjukdomen är lokalt begränsad, vid humanitära kriser samt vid koleraepedimier.

     

    Svensk prevalens

    I Sverige har inga inhemska fall av kolera rapporterats mellan 2003-2013. Under 2013 förekom inga importerade kolerafall i Sverige.  Mellan 2009 och 2012 rapporterades 1 fall/år av importerade kolerafall i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2013).

     

    Svensk och internationell lagstiftning

    Kolera klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall skall anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och smittskyddsinstitutet (SMI). Sjukdomen är en smittspårningspliktig sjukdom och skall dessutom omedelbart meddelas miljökontoret vid inhemska fall.

    Internationellt klassas sjukdomen som "karantänssjukdom" och eventuella inhemska fall ska även rapporteras till Socialstyrelsen och WHO (Smittskyddsinstitutet, 2011).

      

     

    Länk

    Svensk forskning om framställning av koleravaccin som tillförs sublingual: http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forsta-steg-mot-koleravaccin-i-tablettform.aspx
     

    Referenser

     

    Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

     

    FASS. Dukoral. Hämtad 131218 från:

     http://www.fass.se/LIF/product?12&userType=0&nplId=20040428000156

     

    Folkhälsomydigheten. Kolera. Hämtad 140103 från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/sjukdomsstatistik/kolera/?base=domestic

     

    Läkemedelsverket (2014). Läkemedelsboken 2014. Uppsala: Läkemedelsverket.

     

    Smittskyddsinstitutet. (2011). Kolera. Hämtad 131214 från: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/kolera/

     

    WHO. (2013). Cholera. Hämtad 131214 från:  http://www.who.int/cholera/en/index.html

     

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Vad bör man tänka på vid administrering av vaccinet? Hur kan man ställa diagnosen, odling?
    Posted 15:26, 20 Dec 2013
    Ett intressant arbete! Hur vanligt förekommande är detta i Sverige idag att resande har infekterats, kommer hem och blir inlagda på sjukhus?
    Posted 12:13, 25 Dec 2013
    Intressant med rek. att ta vaccin vid vistelse längre än 4 veckor i område där det förekommer. Varför inte kortare tid undrar jag, hmmm. På stycket internationellt kan det vara snyggt att se över mellanslag och sammansatta ord. Intressant!
    Posted 12:10, 27 Dec 2013
    Finns det rekommendation för så kallad bolusdos som komplettering för upprepade vistelser i riskområden eller måste ny vaccinationsprocedur ske vid varje tillfälle?/Åsa
    Posted 00:18, 3 Jan 2014
    En fin sammanställning ang. våra kunskaper om kolera och koleravaccin. Vad säger WHO om antibiotika idag - vilka antibiotika rekommenderas.
    Har ni några uppgifter om vilka råd som ges ang Dukoral och Turistdiarré?
    Posted 11:30, 12 Jan 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.