Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Influensavaccinationer

Influensavaccinationer

    Table of contents
    No headers

    Studieuppgift 3:1 Vaccinationer

    Influensa

    Symtom och smittovägar

    Influensa är en luftvägssjukdom som orsakas av influensavirus. Ibland kan influensa yttra sig som en allvarlig sjukdom med hög feber, hosta och påverkan på medvetandet men den kan också likna en lättare förkylning. Den klassiska sjukdomsbilden vid influensa är plötsligt insjuknande med hög feber, muskel- och huvudvärk, hård torrhosta, halsont och snuva. Vanligen varar febern i tre till fem dagar och oftast är den allvarligaste sjukdomsbilden över inom en vecka. Sedan är det vanligt att man känner sig orkeslös och hängig ett par veckor efter att infektionen är över. Hos barn och äldre kan symtomen skilja sig. Det är vanligt att barn får besvär från mag-tarmkanalen och att influensan kan orsaka feberkramper samt att inflammation i öron eller bihålor kan vara en följd av influensa. Medan äldre människor ofta får en lägre feber och mindre hosta än yngre samtidigt som influensan kan orsaka förvirring (Läkemedelsverket, 2013).

    Vid en influensainfektion finns smittoämnet framförallt i svalget och i övre luftvägarna vilket främst sprids genom luftburen aerosolsmitta men också genom direktkontakt. Virus sprids effektivare genom aerosol än som droppkontakt. Torr luft gynnar aerosolbildning och eftersom kall luft innehåller mindre fuktighet än varm sprids influensa i Sverige främst under vinterhalvåret (Smittskyddsinstitutet, 2013a). Inkubationstiden för influensa är 1–3 dagar. En smittad person är som mest smittsam mellan ett dygn före och två dygn efter insjuknandet.  Influensa kan sprida sig snabbt och orsaka stora epidemier. Mellan 2 och 15 % av befolkningen i Sverige drabbas av influensa varje säsong (Läkemedelsverket, 2013).

    Patofysiologi

    Influensavirus tillhör en virusfamilj som kallas orthomyxovirus och finns i tre typer, A, B och C. Det är influensa A och B som orsakar epidemier. Influensa C ger oftast bara en lindrig förkylning (Läkemedelsverket, 2013). A är indelat i undergrupper efter den specifika mängd och kombinationer av två proteiner som uppträder på ytan av viruset. Dessutom finns det två typ B virus som är uppkallade efter de områden där de först identifierades, Viktoria härstamning och Yamagati härstamning (WHO, 2013). Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset och därmed för smittsamheten. Det finns många olika undertyper av H och N hos influensa A och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A (H2N3) eller A (H1N1). Ytstrukturerna förändras ofta lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid ens den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner med samma undertyp. Man kan därför insjukna i influensa många gånger under livet (Smittskyddsinstitutet, 2013a).

    Influensavirus kan anpassas från andra djurarter till att infektera människors övre luftvägar, framförallt influensa från svin och fåglar. Ett sådant anpassat influensavirus har ytstrukturer som är mycket skilda från dem som orsakar säsongsinfluensa och större delen av befolkningen saknar därför immunitet mot viruset. Ett sådant "nytt" influensavirus anpassat till människor sprids lätt och kan vara orsak till större insjuknande än säsongsinfluensor. Ofta orsakar pandemiska influensavirus svårare sjukdom. Ett nytt pandemiskt virus konkurrerar ofta ut tidigare säsongsinfluensavirus och etablerar sig efter några år som en variant av säsongsinfluensa. Det senaste pandemiviruset var A(H1N1) 2009. Det har nu blivit säsongsvirus tillsammans med influensa B och A(H3N2) (Smittskyddsinstitutet, 2013a).  För närvarande finns det inte längre ett pandemiskt virus som cirkulerar i världen (WHO, 2013).

     

    Vaccination mot influensa

    Den viktigaste förebyggande åtgärden mot influensa är vaccination. Säsongsinfluensavirus cirkulerar och orsakar sjukdom hos människor varje år.  Det utvecklas fortlöpande vilket innebär att människor kan smittas flera gånger i hela sitt liv. Komponenterna av vaccin för säsongsinfluensa granskas därför ofta och uppdateras regelbundet för att säkerhetsställa effekten hos de vaccinerna (Smittskyddsinstitutet, 2013b). Vaccinskyddet mot insjuknande i influensa anges till 60–80 procent om vaccinet stämmer med de stammar som cirkulerar under säsongen. Äldre svarar ofta sämre på vaccinationen än unga (Smittskyddsinstitutet, 2013a).Vaccinationen bör göras om varje år eftersom influensavirusets utseende förändras och vaccinet anpassas efter årets virusvariant (Läkemedelsverket, 2013). Eftersom influensa A(H1N1) pandemin 2009 fortfarande cirkulerar ingår en komponent av A(H1N1) 2009 i säsongsvaccinet mot influensa 2012/2013 (Smittskyddsinstitutet, 2013b). Ofta hinner cirkulerande virus förändras något under det halvår som vaccinproduktionen tar men högst vart tionde år ändrar de sig så mycket att vaccinet blir nästintill verkningslöst (Smittskyddsinstitutet, 2013b).

    WHO bestämmer varje år vilka influensaantigen som ska ingå i årets vaccin, vanligen två influensa A-antigen och ett influensa B-antigen. Vaccinet sammansätts efter de stammar som cirkulerat året innan. Vissa år stämmer de i vaccinet ingående influensaantigenen väl med i samhället cirkulerande influensavirus, andra år sämre. Skyddseffekten varierar därför med överensstämmelsen mellan de i vaccinet ingående stammarna och cirkulerande virus (Läkemedelsboken, 2013). Internationellt har man kunnat visa att cirka 60 % av riskgruppen äldre personer bör vaccineras för att man ska få en effekt med minskat insjuknande(Örebro Läns Landsting, 2013).

    Riskgrupper

    Säsongsvaccin rekommenderas i första hand till riskgrupperna (Smittskyddsinstitutet, 2013a). Enligt Socialstyrelsen (2013) tillhör människor riskgruppen om man har en ökad risk för allvarlig influensasjukdom med komplikationer samt allvarlig försämring av underliggande grundsjukdom på grund av influensa. Detta gäller både de grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom vid infektion med vanliga säsongsinfluensavirus och de grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom av pandemiviruset.  Personer över 65 års ålder, gravida kvinnor i andra och tredje trimestern, personer med kroniska sjukdomar och kronisk hjärta eller lungsjukdom, instabil diabetes mellitus, kraftigt nedsatt infektionsförsvar, kronisk lever eller njursvikt, svår astma, extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen och flerfunktionshinder hos barn.

    Verkningsmekanism 

    De dominerande immunstimulerande substanserna i influensavaccin är influensavirusets ytkomponenter hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). H binder influensa till cellen och har man immunitet mot H kan virus inte infektera. N avlägsnar influensa från den infekterade cellens yta vilket gör att influensa kan spridas i kroppen och till andra personer. Immunitet mot N skyddar mot spridning av sjukdomen samt att antikropparna fungerar vid infektion ungefär som de antivirala medel som finns mot influensa (Smittskyddsinstitutet, 2013b).

    Influensavaccin är ett vaccin som innehåller avdödade mikroorganismer som behandlats med värme eller kemikalier men som ändå känns igen av människans immunförsvar (Gudmund Stintzing, föreläsare vid högskolan i Falun, 2013). Spjälkade vacciner där virus har odlats fram i ägg är den vanligaste vaccintypen i Sverige. I dessa har virus delats och influensa förökas inte hos de som är vaccinerade. Ett relativt nytt sätt att framställa influensavaccin är att föra in högrenade ytproteiner från virus i ett hölje av fosfolipider. Dessa virosomer liknar ett virus men innehåller inget genetiskt material och kan i likhet med övriga vacciner som bygger på spjälkade virus inte föröka sig. De har en effekt som är likvärdig med vanliga spjälkade vacciner men som består av en mindre mängd äggproteiner vilket därför kan vara något säkrare för äggallergiker (Smittskyddsinstitutet, 2013b). Influensavaccination ges årligen under oktober månad till december som en intramuskulär injektion. För barn yngre än 13 år rekommenderas 2 injektioner med minst 4 veckors intervall om de inte tidigare vaccinerats mot säsongsinfluensa medan hos vuxna räcker det med en dos (Läkemedelsboken, 2013).

    Adjuvans

    Ämnen som förstärker det immunologiska svaret vid vaccination benämns adjuvans. Adjuvans ger också ett bredare immunsvar vilket ökar chansen att vaccinet skyddar även om ingående virus inte helt stämmer överens med de virus som cirkulerar.  De användes under influensapandemin 2009. Sedan 2010 används inte pandemivaccinet Pandemrix i Sverige på grund av ett samband med vaccinationen hos barn och unga vuxna som insjuknat i narkolepsi. I dag används inte adjuvanterade influensavacciner i Sverige. Därför är risken för biverkningar mindre för vaccinet mot säsongsinfluensa (Smittskyddsinstitutet, 2013b).

    Internationellt

    Eftersom vaccinationer vanligen ges som injektioner måste de utföras av välutbildad sjukvårdspersonal vilket försvårar massvaccination internationellt (Sahlgrenska, 2013). Idag finns det ett levande och försvagat influensavaccin som ges som nässpray. Virusstammarna förökar sig i slemhinnor i näsa och svalg och stimulerar till ett immunsvar som påminner om det man får efter en influensainfektion. Influensastammarna i vaccinet är ändrade så att de inte förökas lika fort som vanliga influensavirus. Genom försvagningen framkallar vaccinet inte influensasjukdom. Levande försvagade vacciner har främst visats vara effektiva vid vaccination av barn. Hos barn har effekten visat sig vara bättre än den man får av avdödade vacciner. De flesta länder i Europa inriktar sig än så länge på att skydda barn med ökad risk för allvarlig sjukdom. Vaccinet ska inte ges till barn under två år eller barn som har försvagat immunförsvar (Smittskyddsinstitutet, 2013b). Nästa generations slemhinnevacciner kommer att ha ett stort genombrott internationellt vilket ger möjligheter till bättre skydd mot infektion och pandemier (Sahlgrenska, 2013).

     

    Det tar två veckor efter vaccination innan immunförsvaret har hunnit utveckla skydd mot influensa. Det är viktigt att komma ihåg att man trots vaccinationen kan drabbas av influensa. Då blir symtomen oftast lindrigare och komplikationerna färre (Smittskyddsinstitutet, 2013a). Personer i riskgrupper kan behöva använda läkemedel för att minska risken för komplikationer som exempel Tamiflu (oseltamivir) och Relenza (Läkemedelsverket, 2013).

     

    Referenslista

    Läkemedelsboken. (2013). Hämtad 2013-12-16 från http://www.lakemedelsboken.se/m2_and...=null&id=m2_99

    Läkemedelsverket. (2013). Hämtad 2013-12-06 från http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Influensa/

    Sahlgrenska. (2013). Mångmiljonsatsning på framtidens vaccination utan sprutor.Hämtad 2013-12-17 från http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuell...tor.cid1185636

    Smittskyddsinstitutet. (2013a). Hämtad 2013-12-06 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/...mar/influensa/

    Smittskyddsinstitutet.(2013b). Hämtad 2013-12-02 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/...gen-2012-2013/

    Socialstyrelsen. (2013). Rekommendationer för profylax och behandling av influensa. Hämtad 2013-12-05 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/.../2013-6-37.pdf

    WHO (2013). Influenza virus infections in humans. Hämtad 2013-12-16 från http://www.who.int/influenza/GIP_InfluenzaVirusInfectionsHumans_Jul13.pdf

    Örebro Läns Landsting. (2013). Hämtad 2013-12-17 från http://www.orebroll.se/Filessv/USO/K...epslanguage=sv                          

     

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     Influensavacci.docx
    No description
    50.91 kB15:28, 18 Dec 2013h13sarboActions

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    Intressant ämne som ständigt är aktuellt! Bra skrivet men undrar om det är korrekt att referera till en föreläsning?
    Posted 13:20, 20 Dec 2013
    Hej! Återkommer med en kommentar till... Har ni stött på någon information hur svenska sjukvården kommer gå tillväga om det blir en ny influensapandemi, kommer vi då erbjudas massvaccination igen? Kan tänka mig att det i så fall kommer finnas de som är väldigt tveksamma till vaccinering r/t narkolepsi och andra biverkningar. Mvh Susanne E.
    Posted 16:43, 21 Dec 2013
    Intressant ämne.
    Ni har fått med mkt information som förklarar hur vaccinet fungerar och hur sjukdomen yttrar sig, jätte bra!
    Bra med referenser.
    Jag undrar om ni med orden "den värsta sjukdomen" i första stycket menar symtomen?
    Det skulle vara bra med lite fler underrubriker som tex symtom osv så blir det lättare att orientera sig i arbetet.

    MVH Linda
    Posted 00:37, 22 Dec 2013
    Vet man om säsongs vaccinet kommer att ha effekt i framtiden? Ni skriver mycket bra om att vaccinet tas fram för årets influensa, mycket intresant, men vet man om vi kommer att kunna använda det i framtiden, kommer man att kunna vaccinera sig mot influensan i framtiden? Kan viruset bli resistent mot vaccinet till slut? det finns många männsikor i samhället som har funderingar kring detta....(tveksamma individer)...
    mycket bra skrivet, saknar lite underrubriker bara, annars intressant! mvh
    Posted 12:01, 27 Dec 2013
    Jätte bra skrivet, mycket matnyttig info sammanställt med ett bra språk som är lätt att följa! Kan dock eventuellt hålla med föregående om att underrubriker underlättar då det är mycket text. :)
    Posted 13:23, 29 Dec 2013
    Hej!
    Bra skrivet med mkt info. Bra att ni gick in på hur själva vaccinet fungerade genom att vaccinet ger immunitet genom att göra att ytkomponenterna H och N inte kan få effekt på cellerna.
    Är dock lite förvirrad av texten i stycket efter rubriken Vaccination mot influensa tex -allvarlig influensasjukdom som allvarliga komplikationer av influensa samt allvarlig försämring av underliggande grundsjukdom på grund av influensa. Svår mening... / Sofie
    Posted 15:09, 29 Dec 2013
    Mycket innehållsrik och informativ artikel med värdefulla referenser
    Posted 21:16, 13 Jan 2014
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.