Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Gula febern

Gula febern

    Table of contents
    No headers

    Gula febern

     

    Bakgrund

    Gula febern orsakas av en sorts flavivirus och sprids till människor via myggor tillhörande Aedes-släktet. Det finns vissa apor som fungerar som reservoar för viruset och det sprids från apa till människa via myggor. När man får ett myggbett överförs virusinnehållande saliv till blodbanan. Flavivirus är en familj av sextiotal arter och det flavivirus som gör att människor insjuknar i Gula Febern orsakar en inflammation i levern och som leder till en allvarlig febersjukdom. Den drabbar alla åldrar ung som gammal och inkubationstiden är två till sex dygn (Gardner & Ryman, 2010).

    Inflammation i levercellerna orsakar störning i leverfunktionen, och reagerar på retning med svullnad, inflammation och en ökad blodgenomströmning i levern. I de sjuka levercellerna och leverns makrofager sker det en ökad och livligare aktivitet och konjugerat bilirubin från de sjuka levercellerna läcker ut i blodet (Ericson & Ericson, 2006). Dödlighet av gula febern är hög, mellan 20-50 procent. Symtomen kommer akut med muskelvärk, feber, huvudvärk och kräkningar och efter några dygn övergår sjukdomen i en toxisk fas man får gulsot, ikterus och blödningar från mag- tarmkanalen, slemhinnor och hud. Det kan även ge tillstötande symtom som njursvikt, hepatit, hypotension, kramper och koma (Gardner & Ryman, 2010). Men det finns många personer som smittats med gulafebernviruset som inte får några symtom alls eller bara blir obetydligt sjuka, det kallas subklinisk infektion.

      Genom att minska risken för gula febern bör man bära långärmade tröjor och långbyxor på kvällarna och även smörja in sig med myggmedel, och sova under impregnerat myggnät under natten (Smittskyddsinstitutet, 2013).

     

    Vaccination

    Vaccinet för gula febern heter Stamaril® och är ett levande och försvagat gula febern-virus  (FASS, 2013). Det utvecklades under 1930-talet och blev en historisk vändpunkt mot sjukdomen (WHO, 2013). Vaccinet administreras subkutant och ger en subklinisk infektion som leder till produktion av antikroppar, B-celler och T-celler. Vaccinets skyddande verkan kommer tio dagar efter injektion och en revaccination kan göras efter tio år även om immuniteten sannolikt finns kvar efter denna period (FASS, 2013).

    Vaccinationen ges vid ett tillfälle och ger skydd i tio år (Vårdguiden, 2011). Stamaril® ges till personer som reser till eller reser genom smittade områden. Vissa länder har krav på att den inresande har ett intyg på vaccination mot gula febern beroende på resväg till det berörda landet. För att ett sådant intyg ska gälla måste personen i fråga fått en revaccination om det gått mer än tio år efter första dosen. Personer som arbetar på laboratorium där gula febern virus handhas bör också vaccineras. Stamaril® innehåller ingen adjuvans men olika hjälpämnen och spårämnen, som t.ex. aminosyror och äggprotein, och ska inte ges till personer med äggallergi, hönsproteinallergi eller allergi mot andra hjälpämnen som ingår i vaccinet. Personer som har sänkt immunförsvar, HIV, tidigare fått allvarliga allergiska reaktioner av vaccinet, tymusdysfynktion, pågående allvarlig febersjukdom och barn under sex månader ska inte ges Stamaril®. Äldre personer över 60 år, ammande och gravida ska heller inte vaccineras om det inte är absolut nödvändigt (FASS, 2013).

    Vaccinationen mot gula febern kan ibland ge lite biverkningar med rodnad och svullnad vid injektionsstället och det kan bli lite ömt. Efter en vecka kan man också få huvudvärk, med feber och illamående. Besvären brukar gå över inom en till några dagar. Allvarliga biverkningar är sällsynta (Vårdguiden, 2011).

     

    Gula Febern Internationellt

    Utbrott av Gula febern rapporteras till WHO av de länder där utbrottet sker och sedan 2010 har det endast rapporterats utbrott från Kamerun, Elfenbenskusten, Kongo, Senegal, Uganda, Sierra Leone. Sudan och Tchad. Alla dessa länder ligger i Afrika (Smittskyddsinstitutet, 2013). 

    Enligt WHO (2013) sker majoriteten av insjuknanden och dödsfall som orsakats av Gula febern i Afrikanska länder som ligger söder om Sahara. Av de afrikanska länderna så är de 32 stycken som räknas som riskområden med sjukdomen. I dessa länder bor det sammanlagt 610 miljoner människor. I Central-amerika, Syd-amerika samt flera av de Karibiska öarna är det i 10 länder som Gula febern har sporadiska insjuknanden och mindre utbrott. Det har aldrig rapporterats några utbrott i Asien . De fransktalande länderna i Afrika (Benin, Burkina Faso, Kamerun, Chad, Cote d´lvoire, Kongo, Gabon, Guinea och Togo) gjorde framgångsrika försök med att massvaccinera mot Gula febern mellan 1933 och 1961 vilket resulterade att sjukdomen gradvis försvann. Nästan 30 år efter denna massvaccination så är gula febern endast sporadiskt aktiv i dessa länder.  Under samma tidsperiod så fanns det andra länder i Afrika som inte ingick i massvaccinationerna och som hade massiva epidemier.

     WHO:s (2013) nuvarande rekommendation och mål är att Gula febern vaccinet ska inkluderas i vaccinationsprogrammen för barn och att det ska ges tillsammans med Mässling vid 9 månaders ålder. Detta är dock inte tillräckligt för att befolkningen ska få en adekvat immunisering eftersom det skulle ta över 30 år om det bara gavs till spädbarn. WHO tycker därför att barnvaccineringen ska kompletteras med förebyggande massvaccinationskampanjer för att öka immuniteten snabbare och för att skydda de högre åldersgrupperna i utvalda riskområden.WHO har tillsammans med ICG ( International Coordinating Group for Vaccine Provision for Epidemic Meningitis Control) tagit fram en strategi för användningen och utlämning av vaccinet mot Gula febern. Vaccinet lagras med 2 miljoner doser som är reserverade för epidemier världen över. Ett exempel på hur det har fungerat är epidemin i Cote d´lvoire år 2001 där 2.6 miljoner människor massvaccinerades under en 12-dagars period efter att vaccin och säkert injektionsmaterial levererats till det infekterade området (WHO, 2013).

     

     

    Referenser

    Ericson, E & Ericson, T. (2006). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

     

    FASS (2013).

    www.fass.se/LIF/product?3&userType=0&nplId=19940408000036

    Hämtad 2013-11-30

     

    Gardner CL & Ryman KD (2010).Yellow fever: a reemerging threat.Clinical Laboratory Medicine, 30(1), 237-60. 

     

     

    Smittskyddsinstitutet (2013).

    www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/gula-febern/

    Hämtade 2013-11-30

     

    Vårdguiden (2011)

    www.1177.se/Tema/Vaccinationer/Vaccinationer/Vaccination-mot-gula-febern/

    Hämtad 2013-11-30

                                                               

     

     

    WHO (2013).

    www.who.int/csr/disease/yellowfev/global_partnership/en/index.html

    www.who.int/csr/disease/yellowfev/impact1/en/

    www.who.int/csr/disease/yellowfev/massvaccination/en/index.html

    Hämtade 2013-12-03

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Intressant och lättläst:)
    Patofysiologin är väl beskriven, dock skulle det kunna tilläggas att alla flavivirus inte orsakar leverinflammtion och alla sprids inte med myggor utan några sprids även av fästingar och orsakar då andra sjukdomar.
    Och jag undrar även om vaccinet innehåller adjuvans?
    //Katarina:)
    Posted 09:52, 19 Dec 2013
    Hänger 3:st ihop med det 2:stycket? eller saknas referens?
    under rubriken vaccinationer; vissa land har… kanske ändra till länder
    referens i stycket gula febern internationellt som börjar med de fransktalande länderna, är det hämtat från who?
    Saknar adjuvans. Får alla vaccinera eller är det på särskilda mottagningar? I Falun/Borlänge är det läkarhuset som vaccinerar mot detta då inte alla får ta hem detta vaccin.
    Annars har ni gjort ett jättebra arbete, lättläst och lättförståeligt. Bra med styckeindelning =)
    //Marina Gatu
    Posted 21:23, 19 Dec 2013
    Bra, intressant och lättläst. Bra med WHO:s hemsida med karta över var utbrott sker för att få en bild av var det finns. Funderar lite på rekommendationer till barn och deras ålder. Enligt FASS skriver ni att barn under sex år inte ska vaccineras. En länk till 1177 som ni hänvisar till skriver att barn som är äldre än nio månader kan vaccineras. Hur ser det ut för barn mellan sex till nio månader?
    Sedan lite referenser. Andra stycket sista meningen har ingen referens, likaså andra stycket under vaccination funderar jag på om hela stycket är från Vårdguiden.
    Bra jobbat!
    Posted 17:58, 30 Dec 2013
    Vårdguiden tar lätt på ev. biverkningar - individer 60+ kan få förskräckliga biverkningar, som vid full Vaccinet kan bara ges på vissa mottagningar.
    Posted 15:57, 13 Jan 2014
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.