Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Arbete om inkontinens > Trängningsinkontinens grupp 4

Trängningsinkontinens grupp 4

    Table of contents
    No headers

    Studieuppgift 2:1 Trängningsinkontinens

    Prevalens

    Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör 0,5 miljoner svenskar (Läkemedelsboken, 2014). Det finns tre olika huvudtyper av urininkontinens, trängningsinkontinens är den största gruppen och återfinns i mer än 90% av fallen (Richtoff, 2012).

    Anatomi och Patofysiologi

    De nedre urinvägarna, urinblåsan och urinröret samt bäckenbotten ansvarar för lagring av urinen, blåstömning och kontinens. Att vara kontinent innebär att människan kan tolka urinblåsans fyllnadssignaler, hinna till toaletten utan läckage och att själv kunna styra när blåstömning ska ske. Detta förutsätter förutom normala förhållanden i nedre urinvägarna även att nerverna från blåsan upp till hjärnan fungerar som de ska (Vårdhandboken, 2012).

    Urinblåsan är uppbyggd av slemhinna och en vägg av glatta muskler som kallas detrusorn som ansvarar för blåsans tömning.  Detrusorn utgör också den interna sfinktern som på grund av sin tonus gör så att blåsan hålls stängd. De glatta musklerna kontrolleras av de autonoma nervsystemet. Efferenta kolinergt innerverande parasympatiska nerver stimulerar via bäckennerverna blåsmuskulaturen till kontraktion. Dessutom finns en extern sfinkter som består av skelettmuskulatur och som delvis är viljestyrd, vilket gör det möjligt att spontant tömma blåsan. Bäckenbottens muskulatur och ligament spelar en stor roll för att hålla blåshalsen på plats vilket bidrar till kontinensen (Simonsen, Aarbakke & Hasselström, 2004).

    När urin läcker trots att man försöker hindra det talar man om motorisk trängningsinkontinens. Medan om man känner ett starkt behov av att kasta vatten redan vid låg urinmängd i blåsan men i regel inte läcker urin eftersom blåsan inte dras samman benämns det som sensoriska trängningar.  Orsaken till ökade muskelkontraktioner i blåsan kan antingen vara en störning i nervreflexen som ger signal från hjärna och ryggmärg om blåstömning eller en lokal förändring i detrusormuskeln (SBU, 2000).

    Hos äldre skiljer sig patofysiologin bakom träningsinkontinens. Äldre har lokala åldersbetingade förändringarna i detrusormuskulaturen samt förändringar i centrala nervsystemet som delvis beror på försämrad blodcirkulation. Förändringarna i nervcellerna gör att blåsträngningen inte blir medveten eller misstolkas så att patienten inte känner urinträngning. Förändringar i blåsans vävnader med stigande ålder är också en trolig anledning till överaktivitet i blåsan och trängningsbesvär.  Vidare ökar bildningen av kollagenhos äldre vilket försämrar elasticiteten i blåsans glatta muskulatur. Blåsan kan bli både mindre tänjbar och få sämre kraft att dra sig samman vid urinering. Äldre kan där av lida av svårkontrollerade trängningar och av långsam blåstömning med uppkomst av resturin (SBU, 2000).Äldre använder också ofta flera läkemedel som kan påverkar miktionen, exempelvis diuretika och psykofarmaka (Läkemedelsverket, 2010).

     

    Orsaker bakom trängningsinkontinens

    Trängningarna vid trängningsinkontinens kan utlösas av ofrivilliga blåsmuskelsammandragningar utan känd orsak vilket kallas överaktiv blåsa. Trängningarna kan också utlösas av retning i eller nära urinblåsan eller urinröret (till exempel vid infektion, blåstumör eller blåssten) samt vid neurologiska skador till exempel ohämmad blåsa och ryggmärgsskada (Läkemedelsboken, 2014). Vid sjukdom i ryggmärgen orsakade av till exempel trauma kan det medföra trängningsinkontinens och i vissa fall dålig koordination mellan urinblåsa och slutningsmuskel (vårdhandboken, 2012). Vidare kan olika sjukdomar i centrala nervsystemet till exempel vid Parkinsons sjukdom, stroke, MS och demens ofta orsaka trängningsinkontinens för att signalerna mellan blåsa och hjärna fungerar sämre (Lönn & Carlsson, 2008). Trängningsinkontinens förekommer också vid neurologiska sjukdomar och hos äldre med hyperreaktiv blåsa utan känd anledning (Simonsen, Aarbakke & Hasselström, 2004). Den överaktivitet i blåsmuskulaturen som förekommer vid neurologiska sjukdomar ger ofta en svår form av trängningsinkontinens (SBU, 2000).

    Trängningsinkontinens kan också orsakas av graviditet då livmodern pressas mot bäckenbotten så att ligament och muskulatur kan förslappas. Minskad eller helt upphävd östrogenhalt efter klimakteriet leder till att många kvinnor drabbas av atrofi och minska elasticitet i slemhinnan i underlivet. Dessa två faktorer kan vid redan försämrad blåsfunktion bidra till en ökad inkontinensproblematik (SBU, 2000). Hos män är en vanlig orsak förändringar i prostata (Läkemedelsboken, 2014).

    Efter strålbehandling, cytostatikabehandling eller som en följd av svåra urinvägsinfektioner kan också blåsans elasticitet försämras och täta okontrollerbara urinträngningar kan utvecklas.

    En psykologisk eller beteendeutvecklad bakgrund kan också föreligga trängningsinkontinens (SBU, 2000).

     

    Symtom

    Inkontinens är ett symtom, ett tecken och ett tillstånd. Vid trängningsinkontinens är huvudsymtomet ofrivilligt urinläckage som föregås av en trängningskänsla, urge (SBU, 2000).

    Patienten har täta och hastigt påkomna trängningar, det är svårigheter att hinna till toaletten i tid. Tömningsreflexen startar redan vid mindre stimuli vilket leder till täta blåstömningar med små urinmängder. Avvikande toalettbesök trots normalt vätskeintag och nattligt läckage är vanligt förekommande (Lönn & Carlsson, 2008).

     

    Utredning och Diagnos

    Vilken typ av urininkontinens patienten har ska först bedömas. Sverige saknar nationella riktlinjer för utredning och behandling av trängningsinkontinens. Det finns däremot på regional och lokal nivå (Läkemedelsverket, 2010).

    En basal utredning av urininkontinens innehåller ofta följande delar, allmän sjukdomshistoria, livsstil, miktionsanamnes, psykosociala konsekvenser av inkontinensen, urinsticka, eventuell odling, vaginal eller gynekologisk undersökning och mätning av resturin (Läkemedelsboken, 2014).

    Validerade frågeformulär finns att använda som ett komplement till anamnesen. För män används IPSS (International Prostate Symtom Score) som vägledning vid behandling av symtomgivande BPH (Bening Prostata Hyperplasi). För kvinnor finns ett flertal validerade frågeformulär (Läkemedelsverket, 2010).

    Det är viktigt att man hos kvinnor med trängningsbesvär först utesluter infektioner, tumörer och neurologiska sjukdomar som orsaker till patientens symtom. Hos äldre män med trängningsläckage bör man i första hand utesluta avflödeshinder (Richtoff, 2012) till exempel orsakat av benign prostatahyperplasi (Läkemedelsverket, 2010). Snabbt uppkomna trängningsproblem i kombination med alarmsymtom såsom makroskopisk hematuri, progredierande trängningar dygnet runt, urinretention eller försämrat allmäntillstånd måste observeras vilket kan vara tecken på ovarialtumör, prostatacancer eller blåstumör (Läkemedelsverket, 2010).

     

    Behandlingar

    Hur aktivt man ska behandla trängningsinkontinens avgörs av hur begränsande patienten upplever sin situation. Icke-farmakologisk behandling kan ges enbart eller kombineras med läkemedel. Önskvärt är ett team med distriktsläkare, distriktssköterska med kontinensutbildning, sjukgymnast, barnmorska samt en uroterapeut arbetar tillsammans för ett allsidigt omhändertagande (Läkemedelsverket, 2010).

    Icke-farmakologisk behandling

    Man kan nå goda resultat med åtgärder som patientundervisning om blås och bäckenbottenfunktion, genomgång av vätske och miktionslista, genomgång av medicinlista, blåsträning och bäckenbottenträning. Vid trängningsinkontinens är blåsträning första hands valet vid val av behandling vilket minskar risken för urinläckage. Genom avslappningsövningar och bäckenbottenträning, vilket också bör ingå i behandlingen, kan man minska trängningskänslan hos patienten (Läkemedelsboken, 2010). I en artikel av Gameiro Orsi et al. (2012) visade det sig att muskulaturen i bäckenbotten var betydligt svagare hos kvinnor med trängningsinkontinens än hos kvinnor med stressinkontinens. Vilket styrker bäckenbottenträning som behandlingsmetod.

    Andra behandlingar som reducering av vätskeintag, elektrostimulering och akupunktur kan också prövas (Vårdhandboken, 2012).

    Farmakologisk behandling

    Läkemedelsbehandling kan vara ett komplement till andra behandlingsformer och kan ge symtomlindring. Vid trängningsinkontinens kan läkemedelsbehandling med anitkolinergt verkande medel vara ett bra komplement till övriga åtgärder.  Det ger en avslappnande effekt på blåsmuskulturen och en ökad blåskapacitet. Målen för farmakologisk behandling är CNS, afferenta och efferenta nervbanor, muskarina receptorer och β-3- receptorer i detrusormuskulaturen samt själva urinproduktionen (Läkemedelsverket, 2010).

    Vid trängningsinkontinens hos kvinnor rekommenderas lokalt verkande östrogen vilket har påvisats ha en god effekt genom att förbättra slemhinnefunktionen (Simonsen, Aarbakke & Hasselström, 2004).

    Kirurgisk behandling

    Kirurgisk behandling i Sverige är enligt SBU (2000) inte något förstahandsalternativ vid trängningsinkontinens utan används endast till patienter med mycket svår trängningsinkontinens. Fler omfattande studier efterfrågas innan generella rekommendtioner kan ges om nya kirurgiska ingrepp, vilka då skulle kunna användas som primärbehandling.  I en studie gjord i Tyskland av Jäger, Mirenska & Brügge (2012) undersökte man resultatet av kirurgisk behandling på patienter med trängningsinkontinens (52%) och blandinkontinens (48%). Resultatet visade att 77% av patienterna blev botade och 18% visade en förbättring efter det kirurgiska ingreppet.

     

    Genus perspektiv

    Tidigare studier och klinisk erfarenhet visar att kvinnor i högre grad än män drabbas av trängningsinkontinens relaterat till kvinnans anatomi som skiljer sig avsevärt från mannens. En annan bidragande orsak till det skulle också kunna vara  att kvinnor, i högre utsträckning än män, söker vård för sina symtom (SBU, 2000).

    Var fjärde kvinna och var femte man besväras av trängningsinkontinens (SBU, 2000). Hos patienter före 60 års ålder är trängningsinkontinens vanligast hos kvinnor medan männens besvär överväger vid över 80 år  (Norlén & Stiltber, 2003). Sammantaget jämnas könsskillnaderna dock ut med stigande ålder (SBU, 2000).

     

    Psykosociala aspekter

    Trängningsinkontinens kan medföra försämrad livskvalitet (Läkemedelsboken, 2014).

    Sensoy, Dogan, Ozek, & Karaaslan (2013) undersökte i sin studie hur kvinnor med trängningsinkontinens (47.7%), stressinkontinens (31%) samt blandinkontinens (33,1%) upplevde att inkontinensen påverkade deras livskvalitet. 95,5% av kvinnorna svarade att inkontinensen påverkade deras livskvalitet negativt. Författarna föreslår att vården i ett tidigt skede i diagnosen borde kombinera psykiskt stöd tillsammans med medicinsk behandling.

     

    Regelverk och Kriterier för förbrukningsartiklar

    Alla patienter har rätt enligt lag att få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och om behov finns tillgodoses med förbrukningsartiklar (SOSFS2008:1). Patienter som är skrivna i Sverige med urininkontinens och/eller blåsretention vilket varat mer än sex månader har rätt att kostnadsfritt få adekvata inkontinenshjälpmedel (SOSFS 1991:22). Enligt (SOSFS2008:1) har sjuksköterskor har behörighet att förskriva förbrukningsartiklar som används vid urininkontinens. För att få förskrivningsrätt krävs att dessa är anställda hos landsting, kommun eller vårdgivare som har avtal med landsting eller kommun, och är utsedda av en vårdgivare. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel ska alltid föregås av en individuell utprovning och anpassas till resultatet av läckagemätning. Vid behov ska patientens miljö kontrolleras och tekniska hjälpmedel utprovas och ordineras. Förskrivaren har ett ansvar att följa upp och utvärdera förskrivningen till dess behovet inte längre finns eller ansvaret över patienten tagits över av annan vårdpersonal eller organisation.

    Alla som är verksamma inom hälso- och sjukvården står under patientsäkerhetslaglagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet (SFS 2010:659) vilket innebär ett eget ansvar över sitt yrkesmässiga handlande. Lagen syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter ”ska ha kunskap om produkternas funktion, riskerna vid användningen av produkterna på patienter, hanteringen av produkterna, och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat”. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska också kontrollera de medicintekniska produkterna innan de brukas av patienter (Vårdhandboken, 2013).

     

    Referenser 

    Gameiro Orsi, M., Moreira, E.C., Spagnoli Ferrari, R., Kawano, P.R., Padovani, C.R., Amaro, J.L. (2012). A comparative analisys of pelvic floor muscle strength in women with stress and urge urinary incontinence. International Brazilian Journal, 38(5), 661-6. http://dx.doi.org/10.1590/S1677-55382012000500011 

    Jäger, W., Mirenska, P., Brügge, S. (2012). Surgical Treatment of Mixed and Urge Urinary Incontinence in Women. Gynecologic and Obstetric Investigation, 74, 157-164. doi: 10.1159/000339972

    Läkemedelsboken. (2014). Urininkontinens. Uppsala: Läkemedelsverket.

    Läkemedelsverket. (2010). Hämtad 2014-01-03 från http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och sjukvard/behandlingsrekommendationer/Ny%20rekommendation%20%E2%80%93%20%20behandling%20av%20urintr%C3%A4ngningar%20och%20tr%C3%A4ngningsinkontinens%20%E2%80%93%20%C3%B6veraktiv%20bl%C3%A5sa%20%5B1%5D.pdf

    Lönn, U., & Carlsson, P. (2008). Inkontinens hos äldre kvinnor. Råd till sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Stockholm: Gothia Förlag AB.

    Norlén, L., Stiltberg, H. (2003). Hålla tätt. En bok om urininkontinens och överaktiv blåsa. Sverige: Pfizer.

    Richtoff, J. (2012). Njursjukdomar Urologi Gynekologi. Lund: Studentlitteratur.

    SBU. (2000). Behandling av urininkontinens. Hämtad 2014-01-03 från http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/urininkontinens_2000/urininnefull.html

    Sensoy, N., Dogan, N.,Ozek, B., Karaaslan, L. (2013). Urinary incontinence in women: prevalence rates, risk factors and impact on quality of life.Pak Journal Medical Science, 29(3),818-822.

    doi: http://dx.doi.org/10.12669/pjms.293.3404

    Simonsen, T., Aarbakke, J., & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi 2. Sjukdomar och behandling. Stockholm: Natur och Kultur.

    SOSFS 1991:22. Behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar samt beskaffenhet av kostnadsfria hjälpmedel. Stockholm: Socialstyrelsen

    SOSFS 2008:1. Socialstyrelsens föreskrifter om använding av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen

    SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Riksdagen

    Vårdhandboken. (2012). Urininkontinens. Hämtad 2014-01-05 från http://www.vardhandboken.se/texter/urininkontinens/urininkontinens-hos-vuxna/

    Vårdhandboken. (2013).Ansvarsfördelning [Medicintekniska produkter]. Hämtad 2014-01-05 från http://www.vardhandboken.se/Texter/M...arsfordelning/

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Finns det en övre åldersgräns för behandling med antikolinergika relaterat till biverkningsrisken, bra att nämna att antikolinergika ej är lämpligt till äldre.
    Saknar rubrik (Prevalens) första stycket.
    Utredning och diagnostik: Är inte avflödeshinder och prostatahyperplasi samma sak?
    Farmakologisk behandling: Skriv exempel på östrogenbehandling?

    Detaljerat arbete med långa meningar och en del svåra meningsuppbyggnader.
    Arbetet har rätt titel och alla delar finns med.
    Bra genomgång av olika behandlingsalternativ.

    Korrekt referenshantering och referenslista förutom att sidhänvisning saknas vid ett citat i sista stycket, citat ska skrivas kursivt och referat till Läkemedelsboken (ska vara Läkemedelsverket). Referenserna är aktuella och är en bra mix från vetenskapliga artiklar, böcker och webbsidor.

    Helhet: Ett detaljerat arbete men se över meningsuppbyggnaden och språket. Bra jobbat!

    Mvh Grupp 6
    Posted 11:18, 8 Jan 2014
    Se över referenserna. Referera de vetenskapliga artiklarna enl APA-systemet, volym(nr), sidor. Hämtad från PubMed with Full Text. Bra länk: är http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1366/1366320_apa-lathunden-2012.pdf
    Bra länk för böcker enl APA i referenslistan: http://libris.kb.se

    Lite mellanslag komman och stor bokstav på Prakinsons och på en referens.

    Psykosociala aspekter t.ex att de som drabbas av inkontinens ibland väljer att inte vara bland människor på grund av de är rädda för ev lukt och läckage. Slutar med de aktiviteter de tycker om.

    Ni skriver att ibland görs operationer, vi undrar vilken sorts operation är aktuell vid trängningsinkontinens.

    Genusperspektiv kanske det är bra att ta upp om det finns någon skillnad i hur kvinnor respektive män upplever sin urininkontinens.

    Bra och lättläst arbete
    Mvh Åsa & Jenny
    Posted 14:17, 9 Jan 2014
    Hej grupp 6 och Åsa och Jenny!
    Vi är tacksamma för era kommentarer. Några av dem har vi valt att redigera direkt i arbetet medan några andra har vi kommentarer till.
    Efter litteraturen vi läst ser vi inte avflödeshinder och prostatahyperplasi som samma sak utan prostatahyperplasi kan orsaka ett avflödeshinder som i sin tur kan bero på fler saker.
    Vi var osäkra på hur vi skulle referera till det och har tänkt fråga Marika om hur man refererar till den. Läkemedelsverket. (2014). Läkemedelsboken? Eller ska det vara 2013 då den trycktes upp då.
    Vilket kirurgiskt ingrepp som användes i studien som vi tittat på står på engelska. Vi valde att inte översätta det med risk för feltolkning.
    Då vi valt att koncentrera oss på trängningsinkontinens har det varit svårt att hitta fakta som endast berör det. Det hade varit intressant att titta på skillnaderna mellan mannens och kvinnans psykosociala miljö och hur de ser på sin inkontinens men det har vi inte hittat. Däremot har vi som många andra grupper hittat dessa perspektiv som avser allmänt urininkontinens.
    Tack igen! /Sarah och Camilla edited 22:25, 12 Jan 2014
    Posted 22:25, 12 Jan 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.