Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Arbete om inkontinens > Stressinkontinens grupp 1 > Stressinkontinens

Stressinkontinens

    Table of contents
    1. 1.  

     

    Stressinkontinens

    Stressinkontinens kallas även för ansträngningsinkontinens och det förekommer hos personer som upplever urinläckage i samband med fysiks ansträngning, hosta, nysningar, skratt lyft, dans, hopp etcetera (Weström, Åberg, Anderberg, & Andresson, 2007) (Gjerland & Vinsnes, 2006).  Urininkontinens är ett folkhälsoproblem, i Sverige är 0,5 miljoner drabbade. Förekomsten av inkontinens hos kvinnor ökar med tilltagande ålder andra faktorer som spelar roll är övervikt, antal graviditeter, rökning andra kända riskfaktorer är MS, ryggmärgsbråck, demens, stroke, långvarig förstoppning, kroniska luftrörssjukdomar, tunga lyft och gynekologiska operationer (Peeker & Samuelsson, 2013). Det är främst kvinnor som drabbas av stressinkontinens (Samuelsson, 2011).

    I epidemiologiska studier har det visat sig att prevalensen för urininkontinens hos kvinnor ökar från 12 % vid 45 års ålder till en ökning på minst 25 % vid 80 års ålder (Janusinfo , 2009). Stressinkontinens förekommer hos cirka 50 % av kvinnor med inkontinensbesvär (Praktisk Medicin, 2013). 

     

    Patofysiologi

    ”Med stressinkontinens menas tillfällig, okontrollerad urinavgång vid hastig ökad påfrestning av urinrörets slutningsmekanismer” (Weström, Åberg, Anderberg, & Andresson, 2007, s. 309). Urinläckage uppstår när det blir ett ökat buktryck tex vid hopp, löpning, tunga lyft. Stressinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens hos yngre och medelålderskvinnor (Peeker & Samuelsson, 2013). Vid försvagad bäckenbottenmuskulatur då sjunker urinröret ned under bäckenbottennivån, vilket leder till att det förhöjda buktrycket inte kan fortplanta sig till urinröret. Resultatet blir då att kvinnan läcker mer eller mindre urin (Weström, Åberg, Anderberg, & Andresson, 2007) (Gjerland & Vinsnes, 2006). Det har visat sig att idrottande kvinnor har ett urinläckage på 26 %, det kan bero på en medfödd svaghet i den strukturen i blåsan och urinröret. Därför är det viktigt med bäckenbotten träning (Gjerland & Vinsnes, 2006). En graviditet kan vara en orsak till att kvinnor drabbas av stressinkontinens. Studier visar att kvinnor som påbörjar bäckenbottenträning under graviditeten kan lindra inkontinens eller undvika att få detta. En effektiv och rätt utförd träning ska pågå under minst sex veckor under graviditeten för att undvika besvär (Sangsawang & Serisathein 2011).

    Symtom

    Symtomen vid urininkontinens är att man plötsligt blir kissnödig och läcker urin. Det kan även hända vid hostning, skratt och idrottande (Samuelsson, 2011) (Weström, Åberg, Anderberg, & Andresson, 2007). 

     

     

    Utredningar och diagnostik

    För att utreda om en person lider av urininkontinens tas en noggrann anamnes (Peeker & Samuelsson, 2013). Anamnesen kan visa vilken urininkontinens personen lider av. Det är viktigt att ta reda på bakomliggande sjukdomar t.ex. diabetes, och om personen står på läkemedel t.ex. diuretika som kan förklara inkontinensen. Det görs en gynekologisk undersökning och ultraljud. Att be kvinnan knipa runt gynekologens två fingrar som är införda i slidan kan knipförmågan i muskulaturen bedömas hos kvinna. Det görs ett provokationstest det innebär att urinblåsan är fylld och man ber kvinnan att hosta eller krysta då kan graden av inkontinensen bedömas. Det tas urinprov inklusive urinodling för att utesluta infektion. Kvinnan får under 24 timmar föra en miktionslista. Det innebär att kvinnan antecknar alla tidpunkter för sina miktioner, spar och mäta sin urinmängd. Detta är för att uppskatta dygnsmängden urin. Och under 48 timmar göra ett blöjvägningstest. Där varje byte av bindor vägs Det visar då hur kvinnas läckage ser ut i vardagslivet. Detta görs inte vid menstruation. För att utesluta blåsförändringar görs en cystoskopi. Vid svårare fall remitteras patienten till en urolog, neurolog eller en fysioterapeut (Weström, Åberg, Anderberg, & Andresson, 2007) (Peeker & Samuelsson, 2013). 

     

    Inom speciallistvården kan kompletterande undersökningar komma att göras. En av de vanligar är att man kontrollerar resurinen efter ett toabesök, detta gör med en bladderscan som är ett ultraljud där man mäter hur mycket urin som finns kvar i blåsan. Även urodynamisk undersökning utförs ibland där blåsas funktions mäts när den töms och fylls. Denna undersökning görs i liggande samt stående läge med två tunna katetrar i urinblåsan samt en kateter i slidan eller analöppningen för att mäta trycket utanför blåsan. Även kompletterande undersökningar i form av cystoskopi kan utföras för att rätt diagnos ska kunna ställas (1177.se)

     

    Behandlingar

    Olika behandlingar passar olika patienter och deras behov. Bäckenbottenträning kan vara ett behandlingsalternativ för en del av de som diagnostiseras med stressinkontinens. Viktigt är att patienten får rätt stöd och instruktioner från vården för att kunna utföra denna träning på bästa sätt för att få så goda resultat som möjligt. För att underlätta träning av bäckenbotten kan man använda sig av koner eller kulor som förs upp i slidan (1177.se)

    När utrednig och behandlign påbörjas så går man igenom hur patienten lever sitt och ser om det finns levnadsvanor som kan ändras eller förbättras. Sedan överväger man läkemedlesbehandling och slutligen går man igenom operationsmöjligheter och alernativ ( Gray 2004).  

    Genom blåsträning kan patienten ”krympa” blåsan och träna sig att inte gå på toa och tömma blåsan för säkerhetsskull, att bryta en ovana (lj.se).

    Andra behandlingsmetoder kan vara läkemedel och i vissa fall en operation. Det finns idag läkemedel som är blåslugnade som kan fungera då det får en stressad blåsa lugnare, men dessa läkemedel kan ha biverkningar i form av att slemhinnor blir torra och man kan drabbas av förstoppning (1177.se).  Det finns även läkemedel som minskar urinproduktionen som heter Desmopressin och ett läkemedel vid namn Duloxetin som höjer spänningen i urinrörets slutmuskulatur (vardhandboken.se).

    En operationsmetod är en så kallad TNT operation där man gör två snitt över blygdbenet och ett under urinröret, ett tunt band dras upp över blygdbenet och på urinrörets båda sidor för att stödja urinröret vid ansträngning. Operatioen görs oftast under lokalbedövning och många blir hjälpta av denna behandlinsgmetod (1177.se vardhandboken.se).

     

     

     

    Genusperspektiv och psykosociala aspekter

    Kvinnor är de som ofta drabbas av stressinkontinens. De kvinnor som drabbas kan ha drabbats efter graviditet och förlossningar. Män som drabbas av stressinkontinens gör ofta detta efter skador på urinröret efter trauman eller operationer (vardhandboken.se). Viktigt att komma ihåg som personal är att många kvinnor drabbas av stressinkontinens och att detta påverkar deras vardagliga liv. För många påverkar detta deras liv och kanske stoppar dem från att vara aktiva och leva det liv de vill (1177.se). Många av de kvinnor som lider av stressinkontinens är i arbetsför ålder och inkontinensen påverkar även arbetslivet. Studier visar att många av de kvinnor som är drabbade vill veta mer om sin inkontinens och hur man kan lindra den. Många kvinnor idag vet inte att det går att lindra och bli av med sin inkintinens ( Palmer & Fitzgerald, 2002). 

     

     

    Regelverk och kriterier för förbrukningsartiklar

    På en vårdenhet är det verksamhetschefen som ska utse vem eller vilka som ska ha behörigheten att förskriva inkontinenshjälpmedel. Det går att läsa i vårdhandboken att det är enhetschefens ansvar att se över samt bedöma den kompetens som finns bland personalen. Enligt Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska landsting och kommuner erbjuda personer med inkontinens hjälpmedel (vardhandboken.se). En patient som får utskrivet förbrukningsartiklar ska ha provat ut rätt hjälpmedel och behovet ska ha utretts och bedömts för att patienten ska få så bra hjälp som möjligt av dessa artiklar. Efter tre månader görs en utvärdering för att följa upp för att kartlägga funktion och komfort (vardhandboken.se).

    Regelverket kring urininkontinens finns i tre olika lagar. Dokumentationen ska ske enligt patientdatalagen (2008:355). De två andra lagarna är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientsäkerhetslagen (2010:659) (vardhandboken.se).

     

     

    Litteraturförteckning

    Gjerland, A., & Vinsnes, A. G. (2006). Grundläggande Omvårdnad del 2. (N. K. Jahren, F. Nortvedt, & E.-A. Skaug, Red.) Danmark: Liber.

     

    Grey, M. (2004). Stress Urinary Incintinence in Women. Clinical Prectice. Volume 16. Nr 5. pp 188-197

     

    Janusinfo . (den 04 09 2009). Riktlinjer för behandling av urininkontinens hos kvinnor. Hämtat från http://www.janusinfo.se/Behandling/E...s-hos-kvinnor/ den 22 12 2013

     

    Palmer H M & Fitzgerals, S. (2002) Urinary Incontinence in Working Women: A Comparison Study.Journal of Womens Health. Vol 11. Nr 10. pp 879-888

     

    Peeker, R., & Samuelsson, E. (2013). Läkemedelsboken 2014 (19:e uppl.). (H. Ramström, Red.) Elanders Sverige AB: Läkemedelsverket.

     

    Praktisk Medicin. (den 27 05 2013). Urininkontinens hos kvinnor. Urinläckage hos kvinnor. Överaktiv blåsa hos kvinnor. Urinträngning hos. Hämtat från Praktisk Medicin: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdo...inlackage-hos/ den 22 12 2013

     

    Samuelsson, E. (den 18 05 2011). Urininkontinens hos kvinnor. Hämtat från 1177: http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och...s-hos-kvinnor/ den 22 12 2013

     

    Sangsawang, B & Serisathein, Y. (2011). Effect of pelvic floor muscle exercise programme on stress urinary incontinence among pregnant women. Journal of advanced nursing.  

     

    Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E., & Andresson, U.-B. (2007). Obstetrik och gynekologi klinik och vård (3:4 uppl.). Polen: Studentlitteratur.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej grupp 1 ☺
    Arbetet har rätt titel och innehållet är till största delen korrekt. Ni har en bra början under flera rubriker, de flesta skulle kunna utvecklas. På sikt kan arbetet ge ett bra helhetsintryck, här kommer några förslag på ändringar från oss i grupp10.
    • Sammanställ arbetet så det blir enhetligt, intrycket nu är rörigt
    • Se över rubriker, meningsbyggnader, punkter och komman och undvik att börja meningar med OCH om ni inte vill trycka på något speciellt i meningen innan.
    • Er referenshantering skiljer sig åt, titta i APA manualen dels kring referens i löpande text samt referenslista.
    • Citat finns under patofysiologi, citat ska ej vara kursiverat enligt APA, endast inom situationstecken.
    • I början av arbetet förekommer upprepningar kring situationer när läckage uppkommer, det räcker att skriva det en gång.
    • Ni saknar vetenskapliga artiklar enligt studiehandledning/info i Wiki, minst tre stycken.
    • Sätt ihop rubrik 1 och 2, det är prevalens alltihop, då kommer stycket att vara bra☺
    • Följande mening passar bättre under patofysiologi/behandling: ”Det har visat sig att idrottande kvinnor har ett urinläckage på 26 %, det kan bero på en medfödd svaghet i den strukturen i blåsan och urinröret. Därför är det viktigt med bäckenbotten träning (Gjerland & Vinsnes, 2006).”
    • Utveckla stycket om regelverk.
    • Utveckla/ändra följande ordval: toabesök (toalettbesök), gynundersökning (gynekologisk undersökning), blåslugnande (låter ej korrekt). Undvik ordet ”man”, finns i en mening under behandlingar.

    Med vänliga hälsningar grupp 10 ( Heidi, Rebecca, Johanna och Katarina) edited 17:37, 10 Jan 2014
    Posted 15:19, 9 Jan 2014
    Hej.
    Nu har vi åtgärdat era synpunkter. När det kommer till era synpunkter på ordval så finns det inget annat ord än blåslugnande, då dessa läkemedel heter så, se fass.se. Det går visserligen att ersätta namnet genom att benämna den verksamma substansen men då det finns flera läkemedel så kändes det onödigt. Gällande referenslistan och hänvisning till APA är detta referenssystemet som lärare innan denna kurs godkänt med hänvisning. Då författarna tidigare gått efter mallen och detta då bidragit till att referenslistan blivit underkänd så har författarna val att gå efter den modell som hittils har varit vedertagen i föregående kurser.
    Upprepningar har tagits bort. Citat har "avkursiverats" :)
    Rubik 1 samt 2 har satts ihop.
    Posted 18:52, 12 Jan 2014
    Hej igen.
    Nu finns tre stycken vetenskapliga artiklar med i arbetet och de återfinns i referenslistan.

    Tack för era ord och synpunkter :) Alltid lättare att förstå och ta in mer av sitt eget arbete sett från någon annans vinkel.

    Mvh Tina och Marina
    Posted 20:29, 12 Jan 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.