Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Arbete om inkontinens > Blandinkontinens grupp 9

Blandinkontinens grupp 9

    Table of contents
    No headers

    Blandinkontinens

    Inledning

    Urininkontinens är ett folkhälsoproblem. Mer än 50 miljoner människor i världen, varav 500 000 i Sverige, är drabbade (Statens beredning för medicinsk utredning [SBU], 2000). Urininkontinens är vanligare bland kvinnor än män (SBU, 2000; 1177 - Vårdguiden, 2011a). Definitionen av urininkontinens är besvärande ofrivilligt urinläckage (Läkemedelsboken 2011-2012).

     

    Blandinkontinens innebär att man både har ansträngningsinkontinens (kallas även stressinkontinens) och trängningsinkontinens (Hashim & Abrams, 2006; Porena, Costantini & Lazzeri, 2013; 1177 - Vårdguiden, 2011a). Definitionen av blandinkontinens är ofrivilligt läckage med plötslig påkomst och även inkontinens vid hostning, nysning eller annan ansträngning (Hashim & Abrams, 2006; Porena et al., 2013). Vid ansträngningsinkontinens läcker man urin till exempel när man hoppar, springer, hostar eller nyser. När man besväras av trängningsinkontinens blir man plötsligt kissnödig och hinner inte till toaletten (1177 - Vårdguiden, 2011a). Blandinkontinens är ofta en mer besvärande inkontinens än andra typer av inkontinens (Läkemedelsboken 2011-2012; Minassian, Denvore, Hagan & Grodstein, 2013).

     

    Förekomst och orsaker

    Det är fler kvinnor än män som drabbas av urininkontinens upp till 75 års ålder. Efter 75 år är det ungefär lika vanligt förekommande hos båda könen (1177 – Vårdguiden, 2011a; SBU, 2000; Läkemedelsverket, 2011). Förekomsten av urininkontinens ökar linjärt med stigande ålder. För kvinnor är 6 procent drabbade vid 30-års ålder, 14 procent vid 50-års ålder och 21 procent vid 70-års ålder. Hos männen är 2 procent drabbade vid 20-års ålder, 5 procent vid 60-års ålder, 7 procent vid 70 och sedan stiger det brant och vid 85-års ålder är 25 procent drabbade (SBU, 2000). Prevalensen för just blandinkontinens är svår att uppskatta men man har sett att det ökar med stigande ålder (Hashim & Abrams, 2006).

     

    Riskfaktorer för att drabbas av urininkontinens för kvinnor:

    • Barnafödande, symtomen förvärras vid fler födslar
    • Dålig knipförmåga i bäckenbottenmuskulaturen eller framfall
    • Astma eller kronisk luftrörskatarr
    • Rökning
    • Kraftig övervikt
    • Långvarig förstoppning
    • Jobb med tunga lyft  
    • Gynekologisk kirurgi
    • Neurologiska sjukdomar
    • Sviktande cerebrala funktioner
    • Cancer

    (Läkemedelsboken 2011-2012; SBU, 2000; 1177 - Vårdguiden, 2011a).

     

    Riskfaktorer för att drabbas av urininkontinens för män:

    • Förstorad prostata
    • Prostata operation
    • Neurologiska sjukdomar  
    • Sviktande cerebrala funktioner

    (Läkemedelsboken 2011-2012; SBU, 2000; 1177 – Vårdguiden, 2012b). 

     

    Ansträngningsinkontinens (Stressinkontinens)

    Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och beror ofta på en försvagning av bäckenbotten. Urinläckage sker ofta i form av skvättvisa läckage i samband med ökat buktryck, till exempel vid hosta, nysning, sportaktiviteter och tunga lyft. I svårare fall kan individen uppleva ett ständigt läckage, endast utlöst av ändring av kroppsläge(Läkemedelsboken 2011-2012; Vårdhandboken, 2012; 1177 - Vårdguiden, 2011a; 1177 - Vårdguiden, 2011b). Ofta beror det på bristande stöd under övergången mellan urinrör och blåsa på grund av svaghet i ligament och muskler och/eller en försämrad funktion i urinrörets slutmuskel som medför lågt tryck i urinröret (Läkemedelsboken, 2011-2012). Ansträngningsinkontinens är ovanligt bland män och förknippas med skador i urinröret såsom efter en prostataoperation eller missbildningar (Läkemedelsboken 2011-2012; Vårdhandboken, 2012; 1177 - Vårdguiden, 2011a; 1177 - Vårdguiden, 2011b). Om ansträngningsläckage förekommer hos en man, som inte är opererad, kan orsaken vara bäckenskada, tumör, medfödd missbildning eller neurologisk sjukdom (Vårdhandboken, 2012).

     

    Trängningsinkontinens

    Trängningsinkontinens innebär urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet (trängning) som inte går att behärska. Det kan vara allt från små skvättar till hela urinportionen (Vårdhandboken, 2012). Man behöver ofta gå på toaletten och kissar små skvättar varje gång (1177 - Vårdguiden, 2011b ). Orsaker kan vara en retning i eller nära urinblåsa eller urinrör. Urinvägsinfektion, inflammation i blåsan utan infektion, blåstumör eller blåssten kan irritera urinblåsan inifrån (Läkemedelsboken 2011-2012; 1177 - Vårdguiden, 2011b). De vanligaste orsakerna för män är prostatahyperplasi, prostatit, förträngning i urinröret eller prostatacancer. Hos kvinnor kan en ovarialtumör eller en myomatös livmoder irritera blåsan utifrån. Sköra slemhinnor efter menopaus kan medföra sveda och irritation från urinröret. En annan orsak kan vara ofrivilliga blåsmuskelsammandragningar utan känd orsak. Trängningarna är ofta kombinerade med tidig upplevelse av blåsfyllnad och små urinvolymer. Patienten hamnar ofta i en ond cirkel med små och täta vattenkastningar där orsaken är oklar (Läkemedelsboken 2011-2012).En annan vanlig orsak till trängningsinkontinens är hög ålder eller vissa sjukdomar som demens, Parkinsons sjukdom eller stroke. Signalerna mellan blåsa och hjärna fungerar då sämre och det blir svårt att hinna till toaletten i tid (1177 - Vårdguiden, 2011a; 1177 - Vårdguiden, 2011b). Det förekommer att trängningar kan vara ett tidigt symtom på multipel skleros (MS) (Vårdhandboken, 2012).

     

    Utredning och diagnostik

    Utredning av urininkontinens ska ske utifrån människans problem, behov och resurser. Oavsett ålder har människor rätt att få ordentlig utredning och behandling (Hjäpmedelsinstitutet, u.å.). Detta sker inom primärvården och urininkontinens är sällan tecken på allvarlig sjukdom. I en utredning ska en anamnes tas och alarmsymtom som tecken på allvarlig sjukdom ska uteslutas (Läkemedelsboken 2014). Urinsticka och eventuell urinodling ska kontrolleras. För att se vilken typ av inkontinens och dess svårighetsgrad ska en miktionslista fyllas i under två dygn. För kvinnor kan vaginal och gynekologisk undersökning vara aktuellt vid utredning (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.; Läkemedelsboken 2014). Vid utredning för en man ingår protstaundersökning (1177 - Vårdguiden, 2011b). Symtomskattningen av urinbesvär och läckage är en del av den första utredningen vid prostatabesvär. Urin och dryckesmätning ingår också i utredningen av inkontinens (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.). Två frågor som används för att ställa diagnosen blandinkontinens är ”läcker du när du nyser, hostar, skrattar, böjer dig eller lyfter tunga föremål?” och ”kommer det trängningar som gör att du läcker?” (Hashim & Abrams, 2006). Läkemedel kan påverka urinvägarna och förmågan att hålla urinen med inkontinens som följd. När läkemedel påverkar patientens blåsa och livskvalitet ska detta meddelas patientens läkare, som oftast kan ändra medicineringen till att vara gynnsam även ur inkontinenssynpunkt (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.). Patienter som äter vätskedrivande och andra hjärt- kärlrelaterade mediciner kan ha ökad risk för inkontinens och också ökade symtom vid doshöjning av läkemedel (Hashim & Abrams, 2006).

     

    Behandlingar

    Behandlingen av blandinkontinens försvåras av att det består av två olika typer av inkontinens. Patologin och de olika inkontinensernas behandlingar bör förklaras för patienten så att dennes förväntningar är realistiska. Olika åtgärder kommer bli aktuella och alla symtom kanske inte går att få bort. Livsstilsförändringar i form av ökad motion för att stärka muskelatur och kondition, rökstopp och viktnedgång är rekommenderade åtgärder vid behandling av blandinkontinens. Övervikt ses som en riskfaktor för att utveckla blandinkontinens (Hashim & Abrams, 2006) och viktnedgång kan minska symtomen (Porena et al., 2013). Rökning kan påverka kroppen rent medicinskt, och hosta som kan komma vid rökning, förstärker problemen med ansträngningsinkontinens. Att utföra blåsträning och träna bäckenbotten kan hjälpa vid blandinkontinens. Patienter som erbjuds skriftlig information och regelbundna uppföljningar har nytta av det (Hashim & Abrams, 2006). Forskning visar att kvinnor med blandinkontinens som utför bäckenbottenträning efter åtta veckor har mindre begränsningar i livet och undvikande beteenden i olika situationer än kvinnor som inte tränar. De upplever även en ökad förmåga att hålla urin. Detta påverkar även deras livskvalitet (Sari & Khorshid, 2009). 

     

    Bäckenbottenträning är en behandling vid ansträngningsinkontinens och hjälper till minskade besvär. Detta kan rekommenderas vid alla former av inkontinens, men har bäst effekt vid ansträngningsinkontinens. Träningsinstruktioner med minst åtta kontraktioner tre gånger dagligen bör ges och träningen kan ha effekt efter tre månader. Patienter kan erbjudas operation. En vanlig sådan är en så kallad TVT (tension-free vaginal tape), vilket utförs som en dagkirurgisk operation under lokalbedövning. Tre år efter en TVT operation uppger cirka 80 procent av de operarerade patienterna att de aldrig eller nästan aldrig läcker (Läkemedelsboken 2014). Med bäckenbottenträning kan man stärka muskulaturen så att de inre organen lyfts upp i rätt läge, och öka muskelkraften runt urinrör, slida och ändtarm (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.).

     

    Blåsträning är förstahandsbehandling vid trängningsinkontinens. Patienter med trängningskänsla försöker minska risken för läckage genom täta toalettbesök, vilket underhåller besvären. Blåsträningen innebär att man tömmer blåsan regelbundet och ökar intervallen mellan tillfällena (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.; Läkemedelsboken 2014). Det kan handla om en ökning med cirka 30 minuter per vecka. Även avslappningstekniker kan ha viss effekt. Behandling med antikolinerga läkemedel kan ges när man inte hittar någon säker orsak till trängningsinkontinensen. Dessa påverkar blåsans kontraktion. Blåsträning bör rekommenderas under minst sex veckor innan läkemedel sätts in. Lokalt administrerat östrogen kan ha effekt mot trängningar (Läkemedelsboken 2014). Verkningsmekanismen för detta är dock oklart (Hashim & Abrams, 2006). 

     

    Begränsningar av vätska vid normalt vätskeintag ger inte mindre symtom och har inte någon positiv effekt vid blandinkontinens (Townsend, Jura, Curhan, Resnick & Grodstein, 2011). Ett stort vätskeintag bör däremot minskas (Läkemedelsboken 2014). Ett högt koffeinintag kan påverka kvinnors symtom vid trängningsinkontinens, men inte påverka kvinnors symtom vid ansträngningsinkontinens. Kvinnor med blandinkontinens som har ett högt koffeinintag kan alltså bli hjälpta av att minska detta (Jura, Townsend, Curhan, Resnick & Grodstein, 2011).

     

    Psykosociala aspekter

    Urininkontinens utgör för många ett socialt handikapp och påverkar det dagliga livet. Detta kan innebära svårigheter att uträtta ärenden, att undvika motion och social evenemang på grund av rädsla för att läcka urin och minskad möjlighet att gå på toaletten (SBU, 2000; Vårdhandboken, 2012). Blandinkontinens är den typ av inkontinens som kvinnor upplever som mest besvärande och begränsande i livet. Det påverkar livskvaliteten negativt i högre grad än andra typer av inkontinens (Minassian et al., 2013).

     

    Urininkontinens påverkar livskvalitén men trots detta avstår en majoritet att söka vård för sina besvär på grund av genans, rädsla för undersökningar, svårigheter att söka vård eller att de lärt sig hantera sin urininkontinens (Vårdhandboken, 2012). Många drar sig för att prata om sina problem. Det kan kännas som ett svårt område att ta upp med vänner, anhöriga och personal inom vården (Hjälpmedelsinstitutet, u.å.). De kvinnor som söker vård för sina inkontinensbesvär är ”toppen på ett isberg”. De flesta söker aldrig vård för sina bekymmer, trots att de skulle kunna bli hjälpta (Minassian et al., 2013). Om människor söker sjukvård för sina bekymmer med urininkontinens avgörs av symtomens allvarlighetsgrad och påverkan på livskvaliteten. Vilken typ av hjälp och behandling som går att få är för många oklart, och man tror inte att det finns hjälp att få för den typen av bekymmer som man själv har. Vissa tror inte att den hjälp som erbjuds är värd besväret med de förlägenhetskänslor som de skulle känna om de sökte vård. Vissa tror att de kommer bli erbjudna mediciner vilket de inte vill ha (Shaw, Brittain, Tansey & Williams, 2007).

     

    Regelverk

    Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har landstingen och kommunerna skyldighet att erbjuda inkontinenshjälpmedel till personer med urininkontinens och ständigt behov av inkontinenshjälpmedel. En del landsting och kommuner tar ut en avgift men det vanligast är att de är kostnadsfritt för användaren (Vårdhandboken, 2012).

     

    Kriterier för förbrukningsartiklar

    Vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel är det viktigt med individuell utprovning och anpassas till resultatet av läckagemätning. Förskrivningen ska innehålla produktnamn, beräknad användning, antal och antal uttag av hjälpmedlen. Förbrukningen beräknas enligt det faktiska behovet under tre månader och därefter ska uppföljning ske gällande funktion och komfort. Vid behov ska personens miljö inventeras och tekniska hjälpmedel utprovas och ordineras. Patienten, och eventuellt anhöriga, ska få skriftlig och muntlig information. Inkontinenshjälpmedel förskrivs individuellt och inte som gruppbeställning till patienter på till exempel boenden (Vårdhandboken, 2012). Flera studier har visat att man med noggrant utprovade hjälpmedel kan minska kostnaderna väsentligt (Läkemedelsboken 2011-2012).

     

    Olika typer av hjälpmedel som finns är absorberande produkter, bäckenorganstödjande tekniker, uretraplugg och penisklämmare, externa uppsamlingssystem, kvarliggande kateter (KAD), suprapubisk kateter samt ren intermittent kateterisering (RIK). De vanligaste hjälpmedlen är absorberande produkter så som underklädesskydd och sängskydd. Exempel på bäckenorganstödjande tekniker är prolapsring. Externa uppsamlingssystem är urinflaskor både för kvinnor och män samt uridom för män. RIK används ofta vid neurologiskt handikapp med blåstömningssvårigheter och det med för mindre risk för urinvägsinfektion än vid KAD (SBU, 2000).

     

     

    Referenslista

    Hashim, H. & Abrams, P. (2006). Pharmacologocal management of women mith mixed urinary incontinence. Therapy in practice. 66(5):591-606.

     

    Hjälpmedelsinstitutet (u.å.). Nikola.nu. Tillgänglig på Internet.

    http://nikola.nu/sites/all/files/documents/kvalitetsprogram/01utredning.pdf

    [Hämtad 131212].

     

    Jura, YH., Townsend, MK., Curhan, GC., Resnick, NM. & Grodstein, F. (2011). Caffeine intake and risk of stress, urgency and mixed urinary incontinence. National institutes of health public access. 185(5):1775-1780.

     

    Läkemedelsboken 2011-2012. Urininkontinens - Blandinkontinens. Tillgänglig på internet.

    http://lakemedelsboken.se/urininkontinens.html?toc3876

    [Hämtad 131126].

     

    Läkemedelsboken 2014. Urininkontinens. Tillgänglig på internet.

    http://www.läkemedelsboken.se/files/v0.1.1/LB2014.pdf

    [Hämtad 131212].

     

    Läkemedelsverket (2011). Behandling av urinträngningar och trängningsinkontinens – överaktiv blås – ny rekommendation. Tillgänglig på internet.

    http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Ny%20rekommendation%20%E2%80%93%20%20behandling%20av%20urintr%C3%A4ngningar%20och%20tr%C3%A4ngningsinkontinens%20%E2%80%93%20%C3%B6veraktiv%20bl%C3%A5sa%20%5B1%5D.pdf

    [Hämtad 131126].

     

    Minassian, V., Devore, E., Hagan, K. & Grodstein, F. (2013). Severity of urinary incontinence and effect on quality of life in women by incontinence type. The american college of obstetircans and gynecologists. 121:1083-90.

     

    Porena, M., Costantini, E. & Lazzeri, M. (2013). Mixed incontinence: How best to manage it?  Curr bladder dysfunct rep. 8:7-12.

     

    Sari, D. & Khorshid, L. (2009). The effects of pelvic floor muscle training on stress and mixed urinary incontinence and quality of life. Wound, ostomy and continence nurses society. 36(4):429-435.

     

    Shaw, C., Brittain, K., Tansey, R. & Williams, K. (2007). How people decide to seek health care: A qualitative study. International journal of nursing studies. 45:1516-1524.

     

    Statens beredning för medicinsk utredning (2000). Behandling av urininkontinens. Tillgänglig på internet.

    http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/urininkontinens_2000/urininkontinens/Urin_kap7.pdf

    [Hämtad 131126].

     

    Townsend, MK., Jura, YH., Curhan, MD., Resnick, MD. & Grodstein, F. (2011). Fluid intake and risk of stress, urgency and mixed urinary incontinence. American journal of obstetrics and gynecology. 205:73.e 1-6.

     

    Vårdhandboken (2012). Urininkontinens. Tillgänglig via internet. http://www.vardhandboken.se/Texter/Urininkontinens/Oversikt/

    [Hämtad 131126].

     

    1177 - Vårdguiden (2011a). Urininkontinens hos kvinnor. Tillgänglig på internet.

    http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urininkontinens-hos-kvinnor/

    [Hämtad 131126].

     

    1177 - Vårdguiden (2011b). Urininkontinens hos män. Tillgänglig på internet.

    http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urininkontinens-hos-man/

    [Hämtad 131126].

     

    Skrivet av Marina Sandgren och Lina Mårtensson

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej!

    Ni har skrivet ett mycket välskrivet och intressant arbete. Lättläst och tydligt! Bra språk! Bra referenshantering.

    Några funderingar från oss:

    Ni nämner att ”När läkemedel påverkar patientens blåsa och livskvalitet ska detta meddelas patientens läkare… ” Vilka läkemedel kan detta vara förutom diuretika?

    Det är viktigt med ”livsstilsförändringar i form av ökad motion” Är all motion bra eller kan viss motion förvärra symtomen? Exempelvis hopp? Är styrketräning att föredra? Bör kontakt med sjukgymnast initieras?

    På vilket sätt bör patienten förbättra kosten? Är det för att förhindra obstipation eller viktminskning? Påverkas intag av alkohol inkontinensen?

    På vilket sätt kan lokalt östrogen förbättra, verkningsmekanism?
    Finns det andra läkemedel som kan användas vid blandinkontinens?

    Mvh Lise Llerena och Susanne Sköld
    Grupp 7
    Posted 21:10, 9 Jan 2014
    Inledning:
    SBU referens fel årtal, ska vara 2000 enl referenslistan
    Bra med flera olika referenser som styrker faktan vilket ni har på flera ställen i arbetet!

    Förekomst och orsaker: Saknar prevalens för blandinkontinens, kanske svårt att hitta? Varför har ni med läkemedelsboken 2011-2012 och 2014, är det nåt kapitel i den tidigare versionen som inte finns i den nyare? Skulle se bättre ut med bara den senaste versionen

    Trängningsinkontinens: " det kan vara allt från små skvättar till hela urinportionen". Ni kanske kan använda nåt annat ord än urinportionen ev urinmängd. En annan mening efter postmenopaus, ändra till efter menopaus. I övrigt lättförståeligt och bra skrivet även under ansträgningsinkontinens

    Behandlingar: tydliga uppdelningar mellan behandling för ansträngning samt trägningsinkontinens. Här använder ni ordet stressinkontinens första och enda gången, kanske bättre att vara konsekvent och använda ansträgningsinkontinens överallt. Sista stycket, fel ordning på författarna

    Psykosociala aspekter: " det som avgör om människor söker sjukvård...... Och meningen efter "om människor söker sjukvård för sina bekymmer med urininkontinens.... Tycker vi säger lite samma sak. Man skulle kunna ta bort första meningen, är inte så relevant , andra meningen som handlar om urininkontinens bättre.

    ingen kommentar på de två sista styckena.

    Ni har skrivet ett mycket bra och lättläst arbete. Ni har alla delar med och det finns en röd tråd som är lätt att följa. Många bra och aktuella referenser. Se över referenshanteringen vad gäller webbsidor enligt APA systemet.
    Bra jobbat!
    Camilla och Sarah/ grupp 4 edited 01:12, 10 Jan 2014
    Posted 01:02, 10 Jan 2014
    Tack för bra och relevanta kommentarer!
    Vi har kompletterat utifrån det ni skrivit. Gällande Läkemedelsboken fanns inte 2014 tillgänglig då vi började skriva, se hämtningsdatum i referenslista. Vi har med två olika artiklar från samma författare och därför är namnen i olika ordning då de skrivit så.
    Mvh/ Lina och Marina
    Posted 09:53, 10 Jan 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.