Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Vattkoppor

Vattkoppor

    Table of contents
    No headers
    Akademin för hälsa och samhälle
    Förskrivningsrätt
    MC 3016
    Ht, 2012
     
     
     
                                                                                           Vattkoppor 
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Författare                                                                Lärare  
    Sandra Saade (fd. Harfouche)                           Marika Hagelberg
    Marie Kallursén                                                                                
     
     
     

    Vattkoppor

    Patofysiologi

    Vattkoppor orsakas av Varicella-zoster-virus (VZV) som är ett höljeförsett DNA-virus. VZV tillhör gruppen alfaherpesvirus. Viruset har sin persistensfas i de sensoriska ganglierna (Bergström, 2010). Vattkoppor är mycket smittsamt och luftburen. En person är smittsam redan innan utslagen debuterar och inkubationstiden är 14-16 dygn.  De flesta som smittas är barn och i Sverige har de flesta vid 12 årsåldern redan smittats. Det finns ingen anmälningsplikt av vattkoppor enligt smittskyddslagen (Hagberg, 2012). Vuxna och barn får samma symtom men vuxna blir ofta sjukare och sjukdomstiden har ett längre förlopp (Meller, 2010). Symtomen börjar som feber och värk i kroppen i något dygn. Sedan kommer första utslagen på överkroppen därefter sprider sig utslagen till ansikte, hårbotten, armar, ben samt munhåla. Utslagen består av vätskefyllda blåsor som till en början är fyllda med en klar vätska men de blir sedan grumliga och omges av en rodnad. Ett av de största besvären av vattkoppor är klådan. Blåsor som sitter på kroppens slemhinnor kan bidra till besvärande smärta vid till exempel miktion eller vid intag av föda (Hagberg, 2012).

    Behandling

    Hos friska barn går sjukdomen oftast över av sig själv, efter 7–10 dagar brukar de flesta vara friska. Det som kan göras är olika sätt för att lindra klådan. Antihistamintabletter är också ett sätt att få hjälp mot klådan, Det är viktigt att hålla huden ren för att undvika komplikationer i form av infektioner (Meller, 2010). Personer med nedsatt immunförsvar samt nyfödda som blivit exponerade kan behöva hjälp att bekämpa viruset. Dessa personer kan få humant immunoglobulin som bekämpar viruset. Aciklovir som är ett antiviralt medel kan också användas för att bekämpa viruset hos immunsupprimerade patienter (Hagberg, 2012).   

    Vaccin

    Det finns vaccin mot vattkoppor i Sverige som innehåller levande men försvagade VZV-virus (Meller, 2010). Vaccinet skyddar bra mot sjukdomen och ger ej många biverkningar. Vaccinet mot vattkoppor heter Varilrix och kan ges från nio månaders ålder. Vaccinet ges i två doser med sex veckors mellanrum för att säkerställa skydd. Högriskpatienter kan behöva ytterligare vaccindos (FASS 2012). Som adjuvans används humant albumin i vaccinet. Detta för att förbättra vaccinets effekt. Den aktiva substansen kan antingen fäastas till ett adjuvans eller kopplas till ett bärarprotein och därmed förstärks immunsvaret (finska insitutet för hälsa och välfärd, 2012). Vid smitta ger vaccinet skydd om det ges inom 72 timmar efter exponeringen. Varilrix ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige utan vaccinet får beskostas av patienten själv. Det är framförallt tonåringar och äldre som ej fått vattkoppor tidigare som har nytta av vaccinet (Hagberg, 2012).  Vaccinationen rekommenderas för barn med sjukdom som sänker immunförsvaret och barn med kronisk njursjukdom. För att dessa barn ej ska smittas rekommenderas även att deras syskon och nära kamrater vaccineras (smittskyddsinstitutet, 2012).

    Referenser

    Bergström, T. (2010). Virusinfektioner: klinik, diagnostik, profylax och behandling. Corpus-Gullers och författaren: Mölndal.                                    

    FASS. (2012). Varilrix. Hämtad 29 november, 2012, från Fass, http://www.fass.se/LIF/produktfakta/...7&UserTypeID=2

    Finska institutet för hälsa och välfärd. (2012). Vaccin mot vattkoppor. Hämtad 29 november, 2012, från finska insitutet för hälsa och välfärd, http://www.ktl.fi/portal/svenska/pub...ot_vattkoppor/

    Hagberg, L. (2012). Vattkoppor (Varicella). Hämtad 29 november, 2012, från Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3428

    Meller, C. (2010). Vattkoppor. Hämtad 29 november, 2012, från 1177, landstinget Dalarna, http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och...ar/Vattkoppor/

    Smittskyddsinstitutet. (2012a). Vaccin mot vattkoppor (varicella). Hämtad 1 december, 2012, från smittskyddsinstitutet, http://www.smittskyddsinstitutet.se/...por-varicella/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    opponent Ann-Charlotte Karlsson Jag tycker det var lättläst och bra. Alla delar var med förutom att ni inte hade skrivit vilka biverkningar vaccinet har bara att det ger ej många biverkningar. Mycket bra länkar med bilder. Referenserna är nya. Ni skulle kunna slå ihop i ett stycke när ni skriver om immunsupprimerade patienter. Nu står det i stycke behandling och under vaccin mot slutet. Bara ett förslag.
    Posted 19:50, 19 Dec 2012
    Hej!
    Ni har gjort ett bra, intressant och överskådligt arbete med bra information med aktuella referenser som hanterats enligt APA referenshantering.

    Arbetet är lättläst men jag fastnade däremot i början och skulle vilja att ni utvecklade eller förenklade "persistensfas i de sensoriska ganglierna" Vad händer där? Kan den meningen omformuleras eller förenklas? Eller skrivas om till något liknande: (efter stycket Vattkoppor är mycket smittsam och luftburen) Viruset tar sig in via luftvägarna, in i kroppen, via blodet och når sedan huden där det bildas vätskefyllda blåsor.

    Bra att ni tog upp om att barn och vuxna har samma symtom. Att det inte föreligger någon skillnad, samt förloppet hur sjukdomen utvecklar sig. Klart och tydligt. Bra uppspaltat med patofysiologi och behandling för att få en mer överskådlighet. Kanske symtomen också kan ha en egen rubrik?

    Under symtom skulle ni även kunna lägga till att man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram tills blåsorna torkat in. Det kan vara intressant att veta.

    Under behandling skriver ni att sjukdomen hos friska barn oftast går över av sig självt. Jag skulle vilja ändra meningen efter, "det som kan göras är olika sätt för att minska klådan" till ex "Det finns ingen behandling, men det finns olika sätt att lindra klådan som uppstår med hjälp av olika egenvårdsråd som tex.....och klådstillande läkemedel. För att få ett bättre flyt i meningen. Vilka egenvårdsråd kan man ge förutom hålla ren huden och ge antihistamin? Kanske ni kan ge exempel på att det finns egenvårdsråd som att lindra klådan med att stryka potatismjöl eller talk på huden, eller kyla (duscha med svalt vatten) eller applicering av zinksalva, kylbalsam etc??? (finns på 1177/vårdguiden.se)och att man sedan upplyser om antihistamin eller receptbelagda klådstillande???

    Ni tar upp det viktiga med att personer med nedsatt immunförsvar och nyfödda som blivit exponerade kan behöva hjälp med att bekämpa viruset.....Hur menar ni då med exponering? Att man vistas i samma lokal? Hur vet man då om de smittats eller inte?Behandlas dessa med humant immunglobulin vid varje exponering eller enbart om de drabbas av smittan där man ser symtom?? Detta kan vara bra att förtydliga.

    Ni har tagit upp att vaccinet har ett adjuvans; humant albumin, men inte hur det fungerar vilket ingick i uppgiften.

    Saknar även vilka biverkningar vaccinet kan ge även om det gav få.

    Tack för intressant läsning!
    Mvh Marina Malmberg
    Posted 21:34, 20 Dec 2012
    Lättläst och bra struktur på ert arbete. Referenshantering ser jättebra ut, dock skulle ni kunna skriva datum för när ni hämtade länkarna.
    Jag tycker ni har fått med det mesta men att det finns gott om utrymme att förtydliga några saker. Kanske ni kunde förtydliga hur ett luftburet virus smittar, och att efter genomgången inf ligger viruset latent i nervceller i kroppen som vid reaktivering leder till bältros. Sen ser jag inte hur vaccinet ges, är det inj...i.m el s.c eller? Ni nämnde som komplikation hudinfektion...finns det fler komplikationer till vattkoppor? Sen funderar jag på hur vi ska ta hand om pat med misstänkt vattkoppsinf när dom kommer/önskar komma till VC eller akuten. Ska vi tänka på något särskilt med tanke på att det är så smittsamt? Tack för intressant läsning och god fortsättning. /Marie Mattsson.
    Posted 22:44, 26 Dec 2012
    Ursäkta mig, ni har ju datum för länkarna. Förlåt mig. Dags och gå och lägga sig tror jag :)
    Posted 22:47, 26 Dec 2012
    Jag tycker att arbetet var lätt att läsa, har bra struktur. Det jag skulle själv kanske tagit med var vad eventuell smitta kan ge för konsekvenser till exempel för gravida som ska snart förlösas och att vuxna bör behandlas med antiviral då det är en allvarligare sjukdomsförlopp. Jag skulle även tagit med att vattkoppor och bältros orsakas av samma virus som sedan ligger latent i kroppen.
    Mvh,
    Andreea Bratiloveanu
    Posted 15:45, 4 Jan 2013
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.