Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Titanus difteri

Titanus difteri

    Table of contents
    No headers

    Av Andreea Bratiloveanu, Katrin Hägerström, Katarina Lindberg, Anette Nydelius.

    Difteri

    Etiologi

    Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae som genom att bilda en toxin kan skada många av kroppens organsystem som till exempel njurar eller hjärtat och obehandlad leder till döden för 5-10% av de drabbade. Difteri var vanlig i Sverige i början av 1900 talet, men med förbättrad hygien och vaccination är den nu nästan obefintlig i Sverige (1).

    Sjukdomen förekommer dock i vissa länder i Afrika, i Indien och Indonesien (2).

    Inkubationstiden för difteri är mellan 2-5 dagar och smittan sker via indirekt kontakt via saliv när man till exempel delar vattenglas eller cigarett enbart mellan människor. En person kan vara bakteriebärare även utan symtom, men är då betydligt mindre smittsamt (1,2).

    Symtom

    Difteri börjar som en halsinfektion som liknar halsfluss, feber, sväljsvårigheter, hosta och varig, blodblandad snuva för att senare övergå i tjocka beläggningar i svalget och luftrör som orsakar andningssvårigheter och i svåra fall till och med kvävning (2). Hos tropiska resenärer så kan difteribakterien även ge en hudinfektion. Difteri kan även orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar eller njurskador (1).

    Diagnos

    Diagnosen ställs efter odling från svalg eller näsa (1).

    Behandling

    Behandlingen sker med antibiotika och man blir oftast symtomfri, men toxinet som finns i kroppen kan ge upphov till långdragna besvär (1).

    Förebyggande åtgärder

    Difteri förebyggas via vaccination och alla svenskar vaccineras via allmänna vaccinationsprogrammet (1).

    Difteri är klassad som en allmänfarlig sjukdom och alla inträffade fall måste anmälas till smittskyddsläkare i respektive landsting (1).

    Stelkramp (tetanus)

    Etiologi

    Stelkramp är en allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani som finns i tarmarna hos många djur men även i gödslad jord och kan leva ute i tiotals år. Obehandlad leder infektionen oftast till döden och det kan förekomma i Sverige bland de ovaccinerade personer, men antalet fall är inte många. Infektionen uppkommer oftast i samband med trädgårdsarbete, men kan inträffa även utan synliga sår och smittan sker inte mellan människor (4).

    Bakterien bildar en toxin som blockerar nervinpulserna från celler i ryggmärgen och orsakar kramper i musklerna. Sjukdomen har en inkubationstid från några dagar till uppåt tre veckor (4).

    Symtom

    Stelkramp kännetecknas av smärtsamma muskelsammandragningar som börjar först i ansiktet och sprider sig sedan till kroppen och extremiteter. Kramperna sätts igång av yttre stimuli som ljud eller beröring (4).

    Behandling

    Behandling ges i form av antibiotika för att avdöda stelkrampsbakterierna och oftast ges även ett immunglobulin mot toxinet. I samband med krampanfallen är risken stor för kvävning så därför brukar patienterna sövas ner och behandlas i respiratorn tills giftet har gått ur kroppen. Diagnosen ställs utifrån symtomen och även påvisas via bakterieodling (4).

    Sjukdomen går att förebygga via allmänna vaccinationsprogrammet och även via profylax vid sårskada som till exempel diTe Booster. Stelkramp är en anmälpliktig sjukdom enligt smittskydslagen och alla fall rapporteras till smittskydsläkare i respektive landsting (4).

    Vaccination

    Vaccinet mot difteri och stelkramp innehåller en toxoid som är en avgiftad form av toxinet som produceras av sjukdomsbakterien. Detta utlöser inte sjukdomen utan det sätter igång en produktion av antikroppar så att nästa gång personen exponeras för difteri eller stelkramp så sätts processen igång och skyddar mot sjukdomen. Vaccinationen mot difteri ges i kombination med stelkramp och ingår i vaccinationsprogrammet. Barn vaccineras vid 3, 5 och 12 månaders ålder och sedan påfyllnadsdoser vid 5-6 år och 14-16 år. Barn födda 2001 vaccineras med påfyllnadsdos vid 10 års åldern (5).

    Vaccinet heter Tetravac och har indikationen för aktiv immunisering mot difteri, tetanus, pertussis och polio, grundimmunisering spädbarn eller boosterimmunisering av barn som tidigare har blivit grundimmuniserade med ett difteri-tetanus- helcells- eller acellulärt pertussis-poliovaccin. Vaccinet har en adjuvans i form av aluminiumhydroxid. De idag registrerade vacciner som innehåller endast D och T är diTeBooster® och det är enbart ett påfyllnadsvaccin och ska inte användas för grundvaccinering (3).

    Enligt vaccinationsprogrammet som vi har i Sverige så erhåller barn vid 3 månaders ålder en grundvaccinering bestående av kombination av vaccin mot difteri, tetanus, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker som sedan ges även vid 5 månader och 12 månader (5).

    I kliniska studier på spädbarn som fick Pentavac som grundimmunisering var de rapporterade reaktionerna enbart lokala vid injektionsstället som till exempel rodnad, barnen kunde även uppfattas som att de grät mer, lätt feber som inträffade 48 timmar efter vaccination (3).

    I en holländsk studie från 2006 har undersökts eventuell koppling mellan vaccination mot diphtheria–tetanus–pertussis-(inactivated) och polio och atopiska sjukdomar hos barn i grundskoleåldern. Det har framkommit att i den nederländksa befolkningen är osanolikt att vaccinet medför en högre risk för dessa sjukdomar. Studien utfördes på grund av den ökande förekomst av allergiska sjukdomar de senaste årtiondena och det har lagts ner en hel del arbete för att identifiera riskfaktorer för dessa sjukdomar (6).

    I en fransk studie från 2010 där det har undersökts vilken typ av skydd bör resänerer ha har framkommit att fall av difteri och polio har inträffade vid avresande från i-länder till områden med dålig vaccinationsteckning. Skydd mot stelkramp bör alla resänerer ha och även eventuell uppdatering av difteri och polio var viktig framförallt hos äldre som reser då dessa oftast hade en sämre täckning av sitt vaccin och således sämre skydd. Enligt denna studie så rekommenderas boostervaccination mot stelkramp, difteri och acellulärt kikhostevaccin (7).

    I en studie om kostnadseffektivitet att ge Tetanus/difteri som profylax efter skador testades deltagarna som var osäkra om eventuell skydd via snabbtest sk TQS. Det har det visat sig att det är svårt att få fram en säker vaccinationsanamnes då många av de tillfrågade inte kom ihåg när de fått vaccin. Av de som testades med osäker anamnes hade 74.1% skydd och bland dem som inte hade skydd var kvinnor och äldre personer överrepresenterade. Enligt studien så lönar det sig att förekomst av skydd vid eventuell sårskada (8).

    Vi kan dock inte finna information om att denna test förekommer i Sverige. Här finns rekommendation att ge booster dos eller starta grundvaccinering enl speciell tabell, denna finns i Läkemedelsboken under akutvård och sårskador. Vid alla sår, brännskador skall alltid övervägas om profylax finns eller om det skall ges (9). http://lakemedelsboken.se/#akutmedicin_pa_vardcentral_och_andra_vardenheter.html?page_36

    Referenslista

    1. Smittskyddsinstitutet

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/difteri/

    2. http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Difteri/

    3. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19980130000010&DocTypeID=3&UserTypeID=0#composition

    4. Smittskyddsinstitutet

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/stelkramp/

    5. Smittskyddsinstitutet

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/allmanna-vaccinationsprogrammet/

    555556. Bernsen R, de Jongste J, Koes B K, Aardoom H, van der Wouden J. Diphtheria tetanus pertussis poliomyelitis vaccination and reported atopic disorders in 8–12-year-old children. Vaccine 24 (2006) 2035-3042.

    7. Gautret P, Wilder-Smith A. Vaccination against tetanus, diphtheria, pertussis and poliomyelitis in adult travellers. Travel Medicine and InfectiousDisease (2010) 8, 155-160.

    8. Stubbe, M, Mortelmans, L Desruelles, D, Swinnen,R, Vranckx,M, Brasseur,E,Lheureux,P, Improving tetanus phrofylaxis in the emergensy department: a prospective, double-blind cost effectivness study. Emergency medicin journal (2007sept).

    9. Läkemedelsboken http://lakemedelsboken.se/#akutmedicin_pa_vardcentral_och_andra_vardenheter.html?page_36

     

     

     

    Värt att veta - länk:

    http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/detsvenskavaccinationsprogrammetforbarninformationtillforaldrar

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/upload/smidag/barnvacc2012/Eva-Olsson-Vaccination-i-praktiken.pdf

    66 http://www.janusinfo.se/Behandling/Expertradsutlatanden/Vaccinationer/Barnvaccinationer/

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Ett intressant och överskådligt arbete med bra och tydliga rubriker. Jag är lite nyfiken på författarna till arbetet,saknar namnen. Det skulle vara också vara intressant att veta exakt vilka länder eller regioner i Afrika som är mer drabbade av difteri med tanke på den ökade turismen till landet. Vid en ev resa till länder med förekommande difteri, ska då det kombinerade boostervaccinet tas eller finns vacin enbart mot difteri?. Finns adjuvans för vaccinet?. En liten petitess bara, skulle se trevligt ut med samma teckenstorlek i referenslistan och kanske mellanrum mellan raderna för att göra den mer överskådlig. Tack för intressant läsning om två otäcka sjukdomar. //Maire Svanberg
    Posted 07:22, 20 Dec 2012
    Ett överskådligt, välstrukturerat och intressant arbete. Tycker ni har fått med det mesta, kanske ni kan förtydliga förekomsten av difteri...såg tex att det faktiskt förekommer i våra östra grannländer,närmare än vi tror alltså. Då det är mycket smittsamt och sprids mellan människor undrar jag om det finns några riskgupper som det är extra viktigt att dom har ett fullgott skydd? Hur får man som vuxen ett fullgott skydd, behövs påfyllnadsdoser för grunvaccinerade vuxna? Undrar också över om det finns adjuvans i vaccinet och det framgår inte av er text hur det ges, även om jag tar för givet att det i.m inj:) Precis som föregående kommentar tycker jag ni kan se över referenslistan, där vore det bra om ni länkade till vilken sida i tex FASS ni menar, samt skriver datum och klockslag när ni hämtade texten. Sen finns det lite stavfel i texten som det också vore bra om ni kollade över innan slutinlämningen. Tack för intressant läsning och god fortsättning./ Marie Mattsson
    Posted 21:54, 26 Dec 2012
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.