Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Rabies

Rabies

    Table of contents
    No headers

    Högskolan Dalarna

    Distriktssköterskeprogrammet HT 2012

    Kurs: MC3016 Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, 15 hp

    Studieuppgift 3:1 Vaccinationer

    Författare: Marie Mattsson & Johanna Lindstedt

    Kursansvarig: Marika Hagelberg

     

     

    Rabies är en allmänfarlig sjukdom som kan spridas mellan djur, men också från djur till människa. Globalt sett är hund den vanligaste överföraren av smitta till människor, andra relativt vanliga smittöverförande djur är katt, räv, varg, tvättbjörn och fladdermus. Sjukdomen orsakas av lyssavirus, som tillhör gruppen rhabdovirus och alla däggdjur är mottagliga för viruset. Rabies smittar i första hand via bett, men kan även smitta via slickning, från ett infekterat djur, då den största mängden smittämnen finns i saliven. Det fodras att den som blir biten har ett sår eller att viruset kommer i kontakt med slemhinna för att denne ska kunna bli smittad, då viruset självt ej kan penetrera intakt hud (Smittskyddsinstitutet [Smi], 2011; Statens veterinärmedicinska anstalt [SVA], 2012; WHO, 2012). Luftburen smitta från fladdermöss,i grottor där stora kolonier vistats, finns beskrivet, samt smitta människor emellan via hornhinnetransplantation (Smi, 2011). Varje år dör fler än 55 000 personer i rabies, främst i Asien och Afrika, till följd av bett från hundar. I USA och Canada står fladdermössen för flest dödsfall (WHO, 2012). Sverige är sedan slutet på 1800-talet fritt från Rabies (Smi, 2011; SVA, 2012) och räknas därför, tillsammans med 19 andra europeiska länder samt Australien, Nya Zeland och Japan till ett av de 23 rabiesfria länderna i världen (Jordbruksverket, 2012). Sjukdomen är ovanlig i Europa, med udantag för Östeuropa (Smi, 2011). Rabies är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom och ska därför anmälas enligt smittskyddslagen och epizootilagen (SVA, 2012).

     

    Inkubationstid

    Inkubationstiden från det att människan eller djuret blivit smittat tills att denne uppvisar symtom varierar, men är vanligen mellan 2-6 veckor (Smi, 2011; SVA, 2012), men enligt WHO (2012) kan det dröja upp till 1 år. Ju närmare bettet är hjärnan desto kortare är inkubationstiden (Smi, 2011). Viruset sprids från införelseplatsen till centrala nervsystemet, genom att binda till cellreceptorer, därefter sprids det vidare till andra organ (WHO, 2012).

     

    Symtom

    Hos smittade människor bör det alltid finnas en misstanke om rabies, när en patient i länder där rabies är förekommande, blivit biten och uppvisar neurologiska symtom. Som första symtom ses vanligen smärta i sårområdet, därefter följer ofta trötthet, feber, huvudvärk, orkeslöshet och nedsatt aptit. I det fortsatta förloppet ses symtom som aggressivitet, hallucinationer, kramper, hydrofobi och i vissa fall aerofobi (WHO, 2012). Då viruset påverkar kroppens nerver till svalgmuskulaturen får patienten svalgförlamning (”vattuskräck”) (Smi, 2011). Alla smittade uppvisar någon form av neurologiska symtom (WHO, 2012) vanligen oro och ångest, till följd av att viruset orsakar hjärninflammation (Smi, 2011). Hos djur som är smittade är beteendeförändringar det mest förekommande symtomet. Djur som tidigare varit tama uppvisar aggressivitet och drar sig undan, medan vilda djur blir mindre skygga. När en människa eller djur väl utvecklat symtom är sjukdomen dödlig till 100%, då det ej finns någon behandling (Smi, 2011; SVA, 2012). I regel avlider den smittade inom en till ett par veckor (Smi, 2011; WHO, 2012), ofta till följd av andningssvikt (WHO, 2012). 

    Vid bett eller kontakt med saliv eller annan kroppsvätska, av misstänkt rabiessmittat djur, bör såret omedelbart sköljas under rinnande vatten och tvättas med tvål eller annan rengöringsprodukt, under minst 15 minuter, därefter bör patienten snarast uppsöka sjukvård (SVA, 2012; WHO, 2012). I och med att inkubationstiden är så pass lång, går det att förhindra utveckling av sjukdomen genom att vaccinera sig och få immunglobulin strax efter exposition (Smi, 2011).

     

    Vaccin mot rabies – Rabies Imovax

    Sammansättning

    Den aktiva substansen i vaccinet består av frystorkat, renat och inaktiverat (avdödat) Rabies virus (FASS, 2012) som odlats fram i humana diploida celler. Mikroberna har sedan avskiljts från cellodlingen och inaktiverats och renats på kemisk väg (Institutet för hälsa och välfärd, 2012). Vaccinet innehåller även hjälpsubstansen humant albumin samt spårämnen av neomycinsulfat (FASS, 2012). Vid framställningen av virusvaccin tillsätts vanligen antibiotika, i det här fallet neomycin, för att skydda odlingen från bakterieförorening. I vaccinet kan man därför se detta som en restsubstans från tillverkningen. Humant albumin är en stabilisator som är vanligt förekommande i frystorkade vacciner (Institutet för hälsa och välfärd, 2012).

     

    Dosering och administrering

    Genom att tillföra kroppen det här inaktiverade rabies viruset så lär sig kroppen att på så vis känna igen och bygga upp ett immunförsvar mot rabies (Institutet för hälsa och välfärd, 2012). Antikroppar utvecklas 7-14 dagar efter vaccination och i stort sett alla vaccinerade utvecklar skyddande antikropps-koncentrationer efter 2 doser Rabies-Imovax (FASS, 2012). Rabies Imovax ges om sammanlagt 3-5 injektioner intramuskulärt, beroende på om det ges som preexpositionsprofylax eller som postexpositionsprofylax. Som förebyggande grundserie ges injektionerna på dagarna 0, 7, 21 eller 28. När man använder vaccin som innehåller inaktiverade mikrober krävs det vanligen flera injektioner för att uppnå ett tillräckligt skydd. För att påminna immunförsvaret hur smittämnet ser ut och för att ge ett långvarigt immunologiskt skydd ger man boosterdoser vart femte år och för högriskgrupper bör även antikroppsnivån kontrolleras årligen (Institutet för hälsa och välfärd, 2012). Enligt tillverkaren bör dock första boosterdosen ges redan efter 1 år, därefter var femte år (FASS, 2012).  

    Rabiesvaccinet används således förebyggande på två sätt: pre-expositionsprofylax för personer som kan tänkas utsättas för smittan, exempelvis för personer inom tull- karantän och veterinärsverksamhet, viltvårdare, personer som arbetar vid laboratorier som ägnar sig åt rabiesdiagnostik samt för sjukvårdspersonal i områden där rabies är vanligt förekommande. Vaccination bör även övervägas av utlandsresenärer med längre vistelse i dessa områden där det är svårt att få vaccination med moderna vaccin. Det gäller speciellt barn, som - utan att själva vara medvetna om det och utan att det kommer till föräldrarnas kännedom - kan utsättas för smitta (Socialstyrelsen, 2012). Vaccin som getts förebyggande ger inte ett tillräckligt skydd mot rabies utan måste alltid kompletteras med ytterligare vaccinering vid en eventuell exponering (Institutet för hälsa och välfärd, 2012; FASS, 2012; Socialstyrelsen, 2012). 

    Vaccinet används också i behandlande syfte, post-expositionsprofylax till personer som utsatts för rabiessmitta, (Socialstyrelsen, 2012; FASS, 2012; Institutet för hälsa och välfärd, 2012) då alltid i kombination med immunglobulin mot rabies (Institutet för hälsa och välfärd, 2012; FASS,2012). Rabies med utvecklade symtom är en hundra procent dödlig sjukdom men sjukdomen kan alltid förebyggas med hjälp av vaccinationsbehandling. Vid bett som förorsakats av djur med rabiessymtom skall man inleda vaccinering helst inom 24 timmar. Personer som inte tidigare har vaccinerats ska få sammmanlagt fem doser i.m dagarna 0, 3, 7, 14 och 28. Personer som har grundskydd ska få två doser dagarna 0 och 3. Behandling med rabiesvaccin inleds dock inte för personer som redan har utvecklat symtom på rabies (Institutet för hälsa och välfärd, 2012).  

     

    Biverkningar

    Efter vaccinering kan lindriga lokala reaktioner eller övergående allmänsymtom förekomma (Institutet för Hälsa och Välfärd, 2012).

     

    Kontraindikationer

    Som preexpositionsprofylax är vaccinering kontraindicerad för personer som reagerat allvarligt på neomycin. Vaccinering av gravida rekommenderas endast om risken för smitta är stor. Efter djurbett utgör dock inte en graviditet någon kontraindikation mot vaccinering eftersom obehandlad rabies leder till döden (Instituet för Hälsa och Välfärd, 2012).  

     

    Referenslista

    FASS, (2012). Rabies-Imovax. Hämtad den 11 December 2012, från:          

    http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19860131000052&DocTypeID=3&UserTypeID=0

     

    Institutet för hälsa och välfärd, (2012). Vaccin mot rabies. Hämtad den 11 December 2012, från: http://www.ktl.fi/portal/svenska/publikationer/guider_och_handbocker/vaccinatorens_handbok/ovriga_vacciner/vaccin_mot_rabies/

     

    Jordbruksverket, (2012). Förteckning över rabiesfria länder. Hämtad den 14 December 2012, från: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/inochutforsel/hundarkatterochillrarinforsel/hundvalparkattungarochillervalparinforsel/rabiesfrialander.4.6f9b86741329df6fab480001322.html

     

    Smittskyddsinstitutet, (2011). Sjukdomsinformation om rabies. Hämtad den 14 December 2012, från:

    http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/rabies/

     

    Socialstyrelsen (SOSFS  1989:21) Socialstyrelsens allmänna råd om förebyggande av rabies. Hämtad den 11 December 2012, från:

    http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1989-21

     

    Statens veterinärmedicinska anstalt, (2012). Rabies. Hämtad den 14 December 2012, från:

    http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Epizootier/Rabies/

     

    Världshälsoorganisationen, WHO. (2012). Rabies. Hämtad den 14 December 2012, från:

    http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs099/en/index.html

     

    Kartor

    http://www.WHO, 2012.int/rabies/Absence_Presence_Rabies_07_large.jpg

    http://www.WHO, 2012.int/rabies/Global_Rabies_ITH_2008.png

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej!
    Ni har skrivit på ett intressant sätt men kunde ha strukturerat upp det lite bättre när det gäller texten som känns lite rörig. Helheten i arbetet följer det som vi har att följa i uppgiften. Det väcks flera frågor som under tiden man läser. En del kommer svaret på senare, andra inte. Smittan sprids i första hand från infekterade djur, kan det smitta på annat sätt? Ni har formulerat er lite otydligt. När det gäller neurologiska symptom skulle det vara intressant att veta vad? Liknar andra sjukdomar men vilka? Ni skriver att de neurologiska symptomen orsakas av hjärnhinneinflammationen, stämmer det?
    Ni behöver se över mellanrum före/efter ., och (). I den sista meningen som verkar lite inslängd har ni med hela referensen. Försök att strukturera upp texten och väva ihop den bättre så det blir lättare att följa.
    Mvh. Katrin Magnusson edited 14:26, 27 Dec 2012
    Posted 14:17, 27 Dec 2012
    Intressant, lättläst och lärorik inledning angående sjukdomen och dess smittvägar.
    Det står att personer som skall vistas i områden där det är svårt att få tag i vaccinet skall vaccinera sig, men att det inte är fullgott.Hur gör man då om man blir smittad? Med vilka intervall ges de första 3-5 vaccinationerna? Är det någon grupp som inte skall ha vaccinet? En del funderingar väcks bla angående hur utsatta människor i tex Afrika och Asien kan göra för att förhindra att sjukdomen utvecklas om de blivit smittade. De har kanske dålig tillgång till vatten, vaccin och kunskap.
    Intressanta länkar! Mvh Malin Åström
    Posted 12:42, 28 Dec 2012
    Intressant arbete om en otäck sjukdom. Ni har tagit fram bra fakta och länkar, som ger mycket information, bra med kartorna! Använd gärna rubriker för att göra texten ännu mer lättläst. Ni skriver att hunden är den vanligaste överföraren, globalt sett. Det kan vara intressant att veta att hunden är smittkällan i alla 50 000 dödsfall hos människa i Asien och Afrika och att 40% av dessa är yngre än 15 år. I U.S.A och Kanada är det fladdermusen som orsakar flest dödsfall i Rabies.(WHO) Värt att nämna är att Rabiessmittan är relativt vanlig i Östeuropa. Enligt WHO kan inkubationstiden variera så mycket som < 1 vecka - > 1 år.
    Sverige är ju tack och lov fritt från Rabies, men för 12 år sedan, avled en kvinna på sjukhus Sverige. Hon hade smittats av en hund i Thailand.
    Ni har skrivit bra information om vaccinet och dess verkningsmekanism. Eventuellt tillägg kan vara att barn som fyllt ett år kan vaccineras med samma intervall, som vuxna.
    -Hur lång tid skall gå mellan injektionerna?
    -Vilka är biverkningarna?
    Posted 14:46, 29 Dec 2012
    Hej!
    Intressant men samtidigt otäck läsning när det inte finns någon bot om sjukdomen får utvecklas. Vi reser mycket till länder som har rabies och det är mycket löst spingande hudar både vid restauranger och stränder. Ni har skrivit att Sverige är ett av 23 länder som inte har rabies smitta. Var är de anda länderna belägna (Europa, Amerika?). En tanke som kommer upp är den illegala handeln med hundar som tas i i landet utan att sitta i karantän och veterinärbesiktigas. Bra fakta.Korrekt referenshantering vad jag kan se. Skulle kunna ha blivit lite mera överskådligt med fler underrubriker. Tack för en intressant läsning.
    Posted 14:07, 30 Dec 2012
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.