Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Röda hund

Röda hund

    Table of contents
    No headers

    Röda hund (Rubella)

    Röda hund (rubella) räknas till de klassiska barnsjukdomarna. Den klassas som en allmänfarlig sjukdom, är anmälningspliktig och smittspårningspliktig och ska anmälas till Smittskyddsinstitutet. Sedan vaccinationen mot rubella infördes 1974 i Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit. I utvecklingsländer där ingen allmän vaccination förekommer är röda hund fortfarande vanlig. Efter genomgången sjukdom är man troligtvis immun för livet, detta gäller även dom som fått vaccination vid 2 tillfällen som barn. Dock finns det fortfarande inte tillräcklig kunskap om vaccinationen ger immunitet under hela den fertila perioden. Därför erbjuds gravida kvinnor på vissa håll immunitetsundersökning vid inskrivning på mvc. Viktigast är att kontrollera kvinnor som ej blivit vaccinerade, oftast är detta invandrarkvinnor. Om kvinnan ej visar sig ha fullgott skydd erbjuds vaccination efter genomgången graviditet. Om en gravid kvinna smittas av röda hund i tidig graviditet, före vecka 17, finns risk för hjärt-kärlskador, grava hjärnskador, dövhet och blindhet. Då risken för allvarliga skador på fostret är som störst under de 14 första graviditetsveckorna bör föräldrarna informeras om detta och eventuellt avbrytande av graviditeten kan behöva diskuteras. Vissa skador hos barnet kan uppkomma senare i livet och även förvärras med åren. (Sjödin et al, 2009).

     

    Röda hund orsakas av ett RNA virus, som räknas till en egen grupp Rubivirus inom Togavirusfamiljen. Smittsamheten är relativt låg och nära kontakt krävs. Viruset smittar via andningsluften, från person till person via droppsmitta. Inkubationstid 14-21 dygn. Smittsamheten är som högst 5-6 dagar innan symtomdebuten (Sjödin et al, 2009). Symtomen är oftast lindriga. Först uppkommer symtom från övre luftvägarna och efter någon dag kommer utslagen som lokaliseras till ansiktet och sedan sprider sig ned till bål och extremiteter. Utslagen är rodnade, småfläckiga och ej sammanflytande. De försvinner efter några dagar. Ibland ses förstorade och ömmande lymfkörtlar i nacken och ibland, främst hos kvinnor, uppträder ledbesvär i armar och ben. Klåda förekommer ibland, främst hos vuxna (Smittskyddsinstitutet, 2011). Någon specifik behandling finns inte och eftersom symtomen är så lindriga behövs inte heller någon symtomatisk behandling. (Ericson & Ericson, 2009).

     

    Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund
    Även kallad MPR. Det finns i dagsläget två handelsnamn för vaccinet. Det är M-M-RVaxPro (Sanofi Pasteur MSD, Frankrike) och Priorix (GlaxoSmithKline, Belgien).

    Verkningsmekanismer: Försvagat levande mässlings-, påssjuke- och röda hundvirus som efter given dos, förökar sig hos individen och kroppen framkallar då specifika antikroppar och immunitet mot virusen. (SBU, 2009).

    Adjuvans: Albuminföreningar används som adjuvans för att stimulera kroppens antikroppsbildning och funktionen bygger på att hålla kvar antigenerna nära injektionsstället samt aktivera de cellerna som producerar antikroppar. (Socialstyrelsen, 2008).

    Dosering: Grundvaccination innebär två doser. Den första dosen ges vid 18 månaders ålder enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Då den första dosen ges i så låg ålder, har det visat sig att immuniteten riskerar bli kortvarig. Därav ges två doser. Den andra dosen ges vid 6 års ålder. Vaccination kan ges tidigare, vid 6 månaders ålder om barnet skall resa utomlands med sin familj t ex. Vaccinet ges sedan på normalt sätt enligt vaccinationsprogrammet med ytterligare 2 doser (grundvaccinationen).(Socialstyrelsen, 2008).  Vaccinet ger ett mycket bra skydd.  Efter given dos uppnås ett fullständigt skydd hos 95% av alla vaccinerade.  Efter två doser uppnås ett livslångt skydd. (Smittskyddsinstitutet, 2011).

     

    Alla barn erbjuds vaccination med MPR då det ingår i vaccinationsprogrammet i Sverige. Det är barnets föräldrar som avgör hur vida barnet ska vaccineras (Socialstyrelsen, 2008).

    Det finns dock några undantag:

    * Vid graviditet: MPR skall inte ges till gravida och kvinnan ska helst undvika att bli gravid upp till 3 månader efter vaccination. Studier visar inga tecken till att ett foster kan skadas av vaccinet, men restriktionen är ändå given ur säkerhetssynpunkt.

    * Till individer som behandlas med biologiska preparat.

    * Vid samtidig immunosuppressiv behandling vilken i så fall måste avslutas 3 månader innan planerad vaccination och efter given MPR vaccination bör det helst gå 4 veckor innan immunosuppressiv behandling återinsätts då det vid samtidig behandling inte ger ett säkert immunsvar av vaccinet. (Axelsson, 2011).

     

    Kontraindikationer MPR vaccination:

    * Gammaglobulin (vänta med MPR vaccination 3 månader efter given Gammaglobulin på grund av att det är ett biologiskt preparat).

    * Kortikosteroidbehandling (ej ges vid samtidigt levande vaccin).

    * Vid kvarstående färskt sår efter att en BCG vaccination givits.

    * Cancerpatienter som ej friskförklarats. (Axelsson, 2011).

     

    Eventuella biverkningar som kan uppkomma efter MPR-vaccination:

    Ett fåtal kan drabbas av en försvagad form av en sjukdom då vaccinet består av försvagade virusstammar. Symtomen kan vara :

    • Feber, föräldrar bör informeras om eventuell feberreaktion speciellt om barnet tidigare haft feberkramper.
    • Hosta.
    • Utslag oftast inom 7-12 dygn efter vaccinationen. Utslagen är inte smittsamma.
    • Lymfkörtlarna kan påverkas.
    • Testikelinflammation.
    • Allergiska reaktioner (sällsynt).
    • Trombocytopeni (1 fall per 30 000 - 40 000 vaccinerade). (Axelsson, 2011).

     

    Det har debatterats om att denna vaccination skulle ha orsakat följdsjukdomar så som autism, men det finns inga stora studier som påvisar detta samband (Sjödin et al, 2009).

     

    Litteraturlista

    Axelsson, I. (2011). Vaccinationer av barn-MPR. Hämtad 2012-12-14 från http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2666

     

    Sjödin, M., Stray-Pedersen, B. (2009). Röda hund. Hämtad 2012-12-12 från http://www.medscinet.se/infpreg/specinfo/specinfo.asp

     

    Smittskyddsinstitutet. (2011). Sjukdomsinformation om röda hund. Hämtad 2012-12-12 från http://smi.se/sjukdomar/roda-hund/

     

    Socialstyrelsen. (2008). Vaccination av barn-Det svenska vaccinationsprogrammet-en kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. ISBN: 978-91-85999-58-3. Hämtad 2012-12-14 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/attachments/8825/2008-126-9_20081269.pdf

     

    Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU). (2009). Vacciner till barn-skyddseffekt och biverkningar:En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, nr 191). Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering.  ISBN 978-91-85413-28-7

     

    Intressanta länkar:

    http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-5-31

     

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/flera-fall-av-roda-hund-i-jarna_7294319.svd 

     

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5213534

     

     

    Författare: Marina Malmberg, Katarina Pehrsson, Nina Cleve

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej!
    Väldigt välstrukturerat arbete! bra länkar och referenser.
    har några funderingar.
    när man läser ert arbete så fattade jag det som att det är endast hos barn som man ser kortvarig immunitet och därför 2 doser och då undrade jag varför man inte ger det senare men läste sen i fass att även hos vuxna har man sett kortvarig immunitet vid bara en dos och det även där rekomederas 2 doser. kanske ska omformuleras?
    Ni har beskrivit bra om graviditet och immunosuppresion och varför ej samtidig vaccinering för MPR men ej lika bra förklaring vad gäller biologiska preparat.
    För eget intresse tycker jag att det vore intressant om en kort notis kring det omdiskuterade sambandet mellan autism och MPR vaccin och att den studien som visade detta samband var en bluff och att flertallet studier motbevisat samband redan innan bluffen uppdagades.
    MVH
    Åsa Fremén
    Posted 02:21, 25 Dec 2012
    Hej! Ert arbete är lättläst och intressant. Mycket bra och relevanta länkar och referenser. Kanske kunde första delen vinna på om ni satt in underrubriker, t.ex. smittsamhet, symtom, komplikationer, etc.
    Jag undrar också om det är så att t.ex. insulinbehandlade diabetiker inte kan vaccineras p.g.a. att de behandlas med biologiska preparat? Kan ni utveckla detta lite mer?
    En undran är också om grundvaccineringen ger ett livslångt skydd.
    Röda hund är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, detta borde kanske framgå i texten?
    Jag tycker det var trevligt och intressant att läsa detta arbete.
    Mvh, Kerstin Andersson
    Posted 16:59, 25 Dec 2012
    Charlotte Terner opponerar.
    Ville gärna läsa ert arbete då jag tycker att ffa vaccination mot Rubella är så viktigt. Jag tycker ni har skrivit en informativ och lättläst text med mycket bra referenser. Det gläder mig att ni använt infpreg, för den är jättebra. Vad jag saknar är lite mer text om vikten av att spåra ovaccinerade kvinnor eftersom det är ffa de ofödda barnen som riskerar allvarliga och livslånga skador om de smittas i moderlivet. Jag tycker det är viktigt att påpeka att man kan vaccineras när som helst under livet mot MPR och att man inom skolhälsovården har ett tydligt ansvar att följa upp vaccinationsstatus. Går man på gymnasiet vid 18 års ålder så går man igenom vaccinationsstatus med sin skolsköterska och kan få sprutan på eget beslut om vårdnadshavaren tidigare avböjt. Då ger man ofta vaccination med 6 - 12 månaders intervall så man blir färdig innan avslutad skolgång. Det är också oerhört viktigt att fånga upp kvinnor som vuxit upp i länder med dålig vaccinationstäckning så de inte smittas om de reser till sitt hemland under en graviditet. Rubellaskadade foster är oerhört sällsynta i Sverige idag och det handlar då nästan uteslutande om utomlands födda kvinnor. Viktigt är också att påpeka att gravida kvinnor kontrolleras avseende antikroppar mot Rubella vid inskrvning på MVC. Saknas antikroppar erbjud hon vaccination efter förlossningen. Tidigare fanns ett vaccin enbart mot Rubella att ge efter förslossning men enligt INFPREG är det numra utbytt mot MPR. Någonstan i arbetet tycker jag också det borde stå att man behöver en vaccinationstäckning om 95 procent för att få ett fullgott skydd mot Rubella. Under åren då det florerade uppgifter om att MPR-vaccinet gav autism och Mb chron sjönk vaccinationstäckningen till under 90 procent. Jag tror det vore spännande om ni tog lite av den debatten för det var ju rent vetenskapligt bedrägeri som fick enorm genomslagskraft och fick omfattande påverkan på vaccinationsprogrammet. Till sist. Ni har skrivit bra om vilka som skal vaccineras och inte vaccineras men jag vet inte om det framgår helt tydligt att barn med RA inte får MPR vaccin. Jag har haft hand om 4 skolbarn med RA och ingen av dem får dos nr 2 av MPR. Dialog med ansvarig läkare har givit vid handen att det inte är i första hand medicineringen (Metotrexate och Humira) utan risken att vaccinet triggar den inflammatoriska processen i lederna.Barn med diabets skall självklart har MPR-vaccin.
    Tack för bra arbete kring ett mkt viktigt vaccin. edited 14:30, 29 Dec 2012
    Posted 11:10, 29 Dec 2012
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.