Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Påssjuka > Påssjuka

Påssjuka

    Table of contents
    No headers

    Påssjuka

    Patofysiologi: Påssjuka även kallat parotit är en virussjukdom som främst drabbar barn men även vuxna kan drabbas av sjukdomen. Detta virus kallas även paramyxovirus. Påssjuka smittar genom direktkontakt och droppsmitta genom att den smittade hostar och nyser. Sjukdomen betraktas vara en smittsam virussjukdom, men det är bara hälften av alla smittade som blir sjuka. Inkubationstiden är två till fyra veckor (Smittskyddsinstitutet, 2012). Paramyxovirus invaderar det smittade barnets spottkörtlar men även centrala nervsystemet påverkas där viruset kan ge upphov till olika sjukdomar. Men även körtlar som bukspottkörteln och testiklar kan påverkas av virusets invasion (Socialstyrelsen, 2008). Första symtomen vid påssjuka kan inledas med feber, huvudvärk, illamående och kräkning. Efter ytterligare någon dag drabbas spottkörtlarna, det är främst öronspottkörtlarna som drabbas vid påssjuka. Detta yttrar sig med svullnad av öronspottkörtlarna vilket resulterar med synliga påsar på halsen därav har viruset fått namnet påssjuka. De körtlar som viruset angriper kan vara bukspottskörteln, ovarier samt testiklar. Då körtlar i testiklarna angrips kan komplikationer som sterilitet förekomma hos män. Då viruset angriper centrala nervsystemet kan komplikationer som hjärnhinneinflammation fås. Men i de flesta fall är den drabbade frisk inom en vecka (Smittskyddsinstitutet, 2012).

    Verkningsmekanismer för påssjuka vaccin: Vidvaccin mot påssjuka tillförs vaccinet som ett kombinationsvaccin enligt Socialstyrelsen (2008). I kombinationsvaccinet ingår skydd mot mässling, påssjuka och röda hund, även kallat MPR-vaccin. Detta vaccin ger immunitet genom tillförsel av en dos levande virus som ges i en försvagad variant. Detta kan medföra att barnet får en liten reaktion på vaccinet genom att drabbas av en mycket lindrig variant av infektion alternativt blir förloppet asymtomatiskt. Det kan dock uppstå en liten reaktion av vaccinet hos barnet efter vanligtvis två veckor till följd av att vaccinet innehåller ett levande vaccin (Socialstyrelsen, 2008). Ett vaccin verkar genom att antigen tillförs. Vid påssjuka tillförs virus i en försvagad form varvid kroppens immunförsvarsceller kommer lära sig att känna igen detta (Smittskyddsinstitutet, 2012).

    Boosterdoser:Vid påssjuka behövs upprepade vaccinationer så kallade boosterdoser. Detta för att ett tillräckligt gott skydd ska kunna uppnås i olika bestämda tidsintervaller under barnets uppväxt enligt (Smittskyddsinstitutet, 2012). Vaccination mot påssjuka ges vid två olika tillfällen vid 18mån och 12 år, för att erhålla ett livslångt skydd mot påssjuka är det nödvändigt att ta vaccinet två gånger (Socialstyrelsen, 2008). Grundvaccinationen är till för att lära kroppen att försvara sig mot ett visst smittämne och booster dosen är till för att påminna kroppen om vad den har lärt sig det vill säga att minnet aktiveras igen.  Detta medför att kroppen snabbare kommer att kunna utveckla antikroppar mot påssjuka virus och på detta sätt kan kroppen ta hand om viruset (Smittskyddsinstitutet, 2012).    Alla barn födda i Sverige kommer erbjudas vaccination mot dessa sjukdomar.

    Adjuvans: Enligt Smittskyddsinstitutet (2012) är påssjuka vaccin ett levande vaccin som inte innehåller adjuvans.

     

    REFERENSLISTA

    Smittskyddsinstitutet . Hämtad 2012-12-07 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/kikhosta/

    Smittskyddsinstitutet. Hämtad 2012-12-07 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/passjuka/

    Smittskyddsinstitutet. Hämtad 2012-12-05 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/fragor-och-svar/

    Socialstyrelsen  (2008). Vaccination av barn. Artikelnr: 2008-126-9. Stockholm; Socialstyrelsen.

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej! Här kommer lite synpunkter från mig :-):

    * Ni har skrivit på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Använder inga svåra ord.
    * Tidpunkt för vaccination av barn födda 2002 och framåt är vid 18 månader och 6-8 år. Misstänker att ni blandat ihop siffrorna?
    * Ni hänvisar från referensen www.ktl.fi och skriver att "alla barn födda i Sverige kommer att vaccineras mot dessa sjukdomar". Detta är en finsk webbsida och vad jag kan läsa mig till innefattar detta finska medborgare. Vore intressant att ta reda på hur det är i Sverige, kanske har vi samma regler? Ni skriver att "alla barn födda i Sverige kommer vaccineras mot dessa sjukdomar" vilkey blir lite felvisande, det låter som att alla vaccineras och så är tyvärr inte fallet. Jag tänker på Järna där det finns många motståndare mot vaccinering...
    * Ni anger i referenslistan SMI angående kikhosta och FASS. Dessa referenser har ni inte använt er av i texten vad jag kan se?
    * Jag kan tycka att ni i arbetet är övertydliga i referenshänvisning i texten. Ex "Enligt Socialstyrelsen (2008) invaderar paramyxovirus det smittade barnets spottkörtlar men även centrala nervsystemet påverkas där viruset kan ge upphov till olika sjukdomar men även körtlar som bukspottkörteln och testiklar kan påverkas av virusets invasion (Socialstyrelsen, 2008)". Det är helt ok att göra ibland men för ofta kan jag personligen tycka att det blir "tårta på tårta".
    * Här har ni angett 2 olika referenser i samma mening: "Att vaccinationer tillförs barnet vid olika tidsintervaller, så kallade booster doser, anses av Smittskyddsinstitutet (2012) vara en nödvändighet för att erhålla ett långvarigt skydd mot smittämnet/ bakterien (Socialstyrelsen, 2008)."
    * Undrar lite över när man har fler hänvisningar från samma webbsida, ni har flera från SMI. På något sätt skulle jag tycka det var bra om man kunde precisera i texten exakt vilken man har tagit vilken information ifrån. Men jag vet inte riktigt hur eller om det går? Ni kanske vet?

    Hoppas detta kan vara till hjälp att göra erat arbete ännu bättre! //Nina Cleve edited 09:46, 20 Dec 2012
    Posted 09:25, 20 Dec 2012
    Hej!
    Håller med föregående att det blir lite tårta på tårta med referenserna.

    När viruset invaderar bukspottkörteln tex. kan detta leda till funktionsnedsättning och diabetes som följdsjukdom? Även om ovarierna drabbas undrar jag om det finns följder.

    18 månader och 6-8 år är de tidpunkter som barn vaccineras med MPR, "Barn födda till och med 2001 följer det gamla schemat och vaccineras i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras i årskurs 1-2" enligt smi:s hemsida. Jag håller med föregående om att detta blev lite rörigt och kan behöva förtydligas.

    Texten känns lite hoptryckt och kunde kanske bli bättre med fler stycken.

    Läste lite om påssjuka och fann att vaccinationen infördes 1982 och att sjukdomen knappt existerar i Sverige längre. Kanske kunde vara intressant att ha med.

    Hittar inte heller att ni använt Fass som referens i texten.

    I stort sett är arbetet bra och ni har väl beskrivit både sjukdom och vaccination.

    Mvh. Katrin Magnusson edited 15:12, 27 Dec 2012
    Posted 14:33, 27 Dec 2012
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.