Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Kikhosta > Kikhosta

Kikhosta

    Table of contents
    No headers

    Kikhosta

    Patofysiologi: Kikhosta orsakas av en bakterie som heter Bordetella pertussis. Detta är en smittsam barnsjukdom men även vuxna kan drabbas av den. Detta är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen (Smittskyddsinstitutet, 2012). Bakterien växer till i vävnaderna i luftvägarna och utsöndrar där ett gift, exotoxin, som orsakar hostan. Kikhosta smittar genom hosta eller nysningar så kallad droppsmitta. Inkubationstiden är två till tre veckor. Symtom på kikhosta är feber och förkylningssymtom varvid hosta tilltar. Hostan kommer i attacker som sedan övergår i kikningar efter några dagar. Barn kan hosta upp segt slem och få svårt med andningen i samband med hostattackerna. I samband med andnings problem kan barnet få en blåaktig färg i ansiktet. Barn ett år och mindre kan i samband med sjukdomen drabbas av allvarlig syrebrist i samband med hostattackerna sjukdomen ger. Ibland drabbas den sjuke av en sekundärinfektion som lunginflammation eller öroninflammation eftersom immunförsvaret är nedsatt. Det tar sex veckor innan barnet är smittfritt och efter cirka åtta veckor börjar symtomen avta men det kan ta upptill flera månader innan hostan helt avtar. Dödligheten har minskat avsevärt sedan vaccin infördes (Socialstyrelsen, 2008).

    Verkningsmekanismer för kikhosta vaccin: Pertussis vaccin är ett acellulärt vaccin vilket förklaras vara ett vaccin som är cellfritt och innehåller delar av pertussistoxinet i avgiftad form. Genom denna mekanism fås immunitet av vaccinet mot kikhosta. Vaccinet består vidare av olika antal komponenter. Dessa komponenter utgörs från delar av pertussis bakteriens skikt, såsom filamentöst hemagglutinin, pertactin. Dessa kommer ingå i vaccinets innehåll som delkomponenter. Vaccinet kan administreras utifrån dessa som två komponents vaccin eller som trekomponents vaccin (Socialstyrelsen, 2008). Ett vaccin verkar genom att antigen tillförs. Vid kikhosta tillförs pertussistoxinet i en avgiftad form varvid kroppens immunförsvarsceller kommer lära sig att känna igen detta (Smittskyddsinstitutet, 2012).Tetravac och Pentavac skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio medan Infanrix ger skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta och hepatit B (Fass, 2012).

    Boosterdoser: Vid kikhosta behövs upprepade vaccinationer för att ett tillräckligt gott skydd ska kunna uppnås i olika bestämda tidsintervaller under barnets uppväxt (Smittskyddsinstitutet, 2012). Vaccinationer mot kikhosta ges då barnet är tre, sex och tolv månader. Vaccinet fylls ytterligare på vid fem, sex års ålder samt vid 14-15 års ålder. Barn födda till och med 2001 avslutar sin vaccination vid 10 års ålder medan barn födda efter 2002 även vaccineras vid 14-16 års ålder (Socialstyrelsen, 2008).  Att vaccinationer tillförs barnet vid olika tidsintervaller, så kallade booster doser, anses av Smittskyddsinstitutet (2012) vara en nödvändighet för att erhålla ett långvarigt skydd mot smittämnet/ bakterien. Grundvaccinationen är till för att lära kroppen att försvara sig mot ett visst smittämne och booster dosen är till för att påminna kroppen om vad den har lärt sig det vill säga att minnet aktiveras igen. Detta medför att kroppen snabbare kommer att kunna utveckla antikroppar mot kikhostebakterien och på detta sätt kan kroppen ta hand dessa bakterier (Smittskyddsinstitutet, 2012). Alla barn födda i Sverige kommer erbjudas att vaccineras mot dessa sjukdomar.

    Adjuvans:  Kikhosta vaccin innehåller adjuvans aluminiumhydroxid. Denna tillsätts som syfte att öka effekten av vaccinet varvid antikroppar mot smittämnet ökas. Därmed kan immunförsvaret stimuleras effektivare att känna igen smittämnet. Detta innebär att med hjälp av ett adjuvans blir vaccinet effektivare och utgör ett säkrare skydd mot smittämnet. Adjuvans som aluminium är inte helt ofarligt och reaktioner hos barnet har påvisats som en kvarstående kliande knöl där vaccinet givits. Detta kan förklaras vara en allergisk reaktion som kontaktallergi mot aluminium. Detta kan resultera i fortsatt överkänslighet med kontaktallergi mot aluminium (Socialstyrelsen, 2008). Användningen av kombinationsvacciner är ett sätt att minska mängden aluminium jämfört mot om vaccinationerna skulle användas var för sig (Smittskyddsinstitutet, 2012).

     

     

     

    REFERENSLISTA

    Fass nätversion. Hämtad 2012-12-05 från http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp.

    Smittskyddsinstitutet . Hämtad 2012-12-07 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/kikhosta/

    Smittskyddsinstitutet. Hämtad 2012-12-07 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/passjuka/

    Smittskyddsinstitutet. Hämtad 2012-12-05 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/fragor-och-svar/

    Socialstyrelsen  (2008). Vaccination av barn. Artikelnr: 2008-126-9. Stockholm; Socialstyrelsen.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej intressant arbete! Förslag för att göra det mer lättläst är att dela upp arbetet under fler rubriker, nu är det lite svårt att få överblick.
    man kan också ta med att det ges 0,5 ml djupt im. Fass.Samt att lokala reaktioner av vaccinet så som rodnad och lokal svullnad är vanliga men feber och nässelutslag är ovanliga. (SMI) Tidigare rapporterades om HHE Hypoton hyporesponsivitet, dvs. en tillfällig kollaps eller medvetandeförlust/kontaktlöshet inom 48 timmar efter vaccination. Barnet hämtar sig spontant och andas själva men tillståndet allvarligt och mycket skrämmande för föräldrarna.Denna reaktion är mycket ovanlig sedan man tog bort helcells vaccinet . Prevalensen nu ca 1/10000. Kan vara värt att nämna då vi som DSK kan komma i kontakt med detta då barnen kommer på återbesök. /(SMI)
    MVH Katrin Hägerström
    Posted 11:43, 20 Dec 2012
    Hej!
    Intessant och välskrivet arbete, lätt att läsa. jag håller med Katrin om flera rubriker för att göra arbetet mer lättläst. Jag undrar om två saker, kan man ge vaccinet till vuxna personer som ej vaccinerats tidigare och har ej fått sjukdomen? och sedan undrar jag om barn med känd aluminium allergi? hur handlägger man sådant fall? Tack för ett bra arbete.
    MVH Sara Heidari.
    Posted 16:12, 27 Dec 2012
    Kommentar Vaccination Kikhosta

    Ett kortfattat och mycket lättläst arbete - bra användning av språket. Det är ett bra flyt i texten vilket underlättar läsningen och enligt min uppfattning ett pluss i kanten.. Ang. olika referanssystem används flera tillvägagångssätt. Jag är av den uppfattningen att erat referanssätt är att föredra. Man ser fort vilken källa som används, utan att behöva se i referanslistan, och det ser strukturerat ut. Det jag saknar är några fler rubriker, ev symtom, riskgrupper, vaccination etc.. som strukturerar arbetet ytterligare. Sedan blev jag lite nyfiken på prevalens – nyupptäckta fall, hur ofta förekommande, säsongsbundet? Vuxna asylsökande – mera vanligt förekommande? Kan man förvänta sig en ökning av kikhostefall i influensa tider? I såfall kardinalsymtom? Tack för trevlig läsning! // Med vänlig hälsning Jeanette Persson
    Posted 10:41, 30 Dec 2012
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.