Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Hepatit A B

Hepatit A B

    Table of contents
    No headers

    Högskolan Dalarna

    Distriktssköterskeprogrammet HT 2012

    Kurs: MC3016 Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, 15 hp

    Studieuppgift 3 Vaccinationer

    Författare: Anna Asp, Anna Nygård & Charlotte Terner

     

    Vaccination Hepatit A Hepatit B
     

    Introduktion

    Hepatitvirus orsakar stor morbiditet och mortalitet globalt. Det beräknas finnas ca 400 miljoner kroniska bärare av hepatit B virus, som utgör en viktig orsak till levercirrhos och levercancer. Hepatit A sprids och förekommer framförallt i områden med låg hygienisk standard på grund av fekal-oral spridningsväg både genom direkt och indirekt kontakt. Epidemier kan uppstå när dricksvattentäkter eller födoämnen blir förorenade med fekalier (1).

    Verkningsmekanism hos vacciner.

    Vacciner stimulerar immunförsvaret till att bekämpa främmande ämnen så kallade antigen som kroppen angrips av. Vaccin är uppbyggd av strukturer/antigen från de aktuella mikroorganismerna. Dessa kan upptäckas av immunförsvaret och antikroppar bildas (2). Hepatitvacciner stimulerar B-lymfocyternas produktion av hepatit-antikroppar. B-lymfocyter bildas i benmärgen. De omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med antigen som skapar en försvarsreaktion i kroppen. Plasmacellerna bildar antikroppar som bekämpar antigenen. B-lymfocyter, s k minnesceller, som finns kvar i kroppen kan sedan reagera snabbt och förhindra en infektion nästa gång individen utsätts för virusangrepp (8).

     

    Hepatit A

    Hepatit A orsakas av Picornaviridae, ett RNA-virus som orsakar en inflammation i levern. Hepatit A, också benämnd endemisk hepatit, läker nästan alltid ut fullständigt och kroniskt smittbärarskap uppstår inte (9,10). Sjukdomen utgör inte något stort hälsoproblem i Sverige där cirka 100 fall har rapporterats årligen de senaste åren. Den klassas som allmänfarlig sjukdom och nyupptäckta fall anmäls enligt smittskyddslagen (3, 9). Eftersom infektionen kan spridas snabbt och drabba många individer kan konsekvenserna av en epidemi bli omfattande för både den enskilde och samhället i stort (10).

    Smittvägar

    Viruset utsöndras via avföringen och smittar direkt från person till person vid nära kontakt. Smittöverföringen sker oftast via mat eller dryck. Bristfällig handhygien efter toalettbesök kan medföra att smittan förs vidare via mat eller vatten. Smittan kan även spridas via avloppsvatten till annat vatten (8,9). Sjukdomen smittar även vid sexuell kontakt - oral/analsex (3,9). Smittorisken är som störst strax före och under icterusdebut, därefter klingar smittsamheten av (2). Inkubationstiden är 2-6 veckor (3,9).

    Symtom

    Symtombilden kännetecknas av tre faser:  I fas 1 uppkommer influensaliknande symtom med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Fas 2 kännetecknas av aptitlöshet, illamående och kräkning. I fas 3 blir hud och ögonvitor gulaktiga, urinen mörk och portvinsfärgad samt avföringen kittfärgad. Trötthet och dålig aptit flera månader efter att övriga symtom klingat av kan förekomma. Barn under skolålder får lindringa eller inga symtom alls men de äldre får en allvarligare sjukdomsbild (4,10).

    Vaccination hepatit A

    Effektiva vacciner mot Hepatit A finns sedan många år tillbaka.

    Det rekommenderas:

    • vid resor utanför Europa men även vid resor i Östeuropa.
    • till personer som är sammanboende med någon som har hepatit A
    • vid oral/analsex med någon som har hepatit A samt för injektionsmissbrukare (3,6,10).
    • i länder inom högendemiska regioner som Afrika, Asien, Sydamerika, mellanamerika och mellanöstern ses hepatit A som en barnsjukdom som ger immunitet tidigt i livet. Det är av stor vikt att barn till föräldrar från dessa områden vaccineras innan resa (1).
    • till personer med  kronisk leversjukdom som riskerar att bli allvarligt sjuka vid hepatit A (6,8).

     

    Första dos ger skydd i ett år. Efter 6-12 månader ges en andra dos som då ger ett skydd i minst 20 år. Boosterdos kan ges upp till 10 år efter första dos. Skyddseffekten är i princip 100 procent en månad efter första dos. Vaccination görs om möjligt minst två veckor före avresa, men kan ges på avresedagen och ändå ge ett gott skydd (6,11).

    Barn över ett år vaccineras med samma intervall som vuxna. Helammade barn löper liten risk att smittas och har ett gott skydd via amningen och behöver inte vaccineras. Graviditet är inget hinder för vaccination. Vaccinet administreras hos vuxna intramuskulärt på utsida av överarmen och barn på lårets framsida (8,11).

    Vid nedsatt immunförsvar t.ex. bortopererad mjälte kan effekten av vaccinationen vara nedsatt. En förnyelsevaccination efter 1-6 månader kan behöva ges (11).

    Tillgängliga vacciner

    I Sverige finns två olika vaccin mot hepatit A tillgängliga; Havrix och Epaxal. Båda innehåller virus som avdödats med formalin. Havrix innehåller mycket, mycket små mängder neomycin och som adjuvans används aluminiumhydroxid. Adjuvans i vaccinet har till syfte att påskynda, förbättra samt förlänga vaccinets effekt. Vid framställning av Epaxal har ägg använts och det finns därför en liten risk för överkänslighetsreaktioner hos personer med kraftig äggallergi. I Epaxal är de isolerade viruspartiklarna bundna till virosomer bestående av bland annat hemaglutinin från influensavirus och fosfolipider som adjuvans (11). Dessa har visat sig ge färre biverkningar än de alumniumadsorberande vaccinerna som Havrix (3).

    Biverkningar att observera är rodnad, svullnad och smärta vid vaccinationsstället. Ovanligare biverkningar är huvudvärk, illamående (6,8,11).

     

    Hepatit B

    Sjukdomen orsakas av ett DNA-virus som leder till en inflammation i levern. Den klassas som allmänfarlig sjukdom där nyupptäckta fall anmäls enligt smittskyddslagen. Som smittad har individen en upplysningsplikt gentemot tand- och sjukvård samt sexualpartners (3,12). De flesta som insjuknar i hepatit B blir friska och har då immunitet livet ut. Den som drabbas av kronisk hepatit kan vara smittsam livet ut. Barn och spädbarn har störst risk att få en kronisk sjukdom. Närmare 90 procent av de nyfödda som smittas av hepatit B utvecklar en kronisk hepatit. Om man redan har en annan hepatitinfektion eller nedsatt immunförsvar löper man större risk att infektionen blir kronisk. Inkubationstiden är två till sex månader (1,5,8,12).

    Smittvägar

    Smittan sker via blod, blodprodukter och sexuella kontakter. Relativt små mängder blod kan överföra smitta genom skadad hud, slemhinnor och ögon. Smittan kan även ske mellan mor och barn under förlossningen. 

    Symtom

    Symtombilden överensstämmer i hög grad med den vid hepatit A. Vid hepatit B kan man dock även se hudutslag och ledbesvär. Kronisk hepatit B har ett smygande förlopp utan symtom till en början. Inte förrän svår leverskada uppstått kommer symtom som allmän trötthet och tyngdkänsla under höger arcus (3,4).

    Vaccination hepatit B

    Effektiva vacciner mot hepatit B finns sedan många år tillbaka.

    Vaccinet ingår i den riktade delen av barnvaccinationsprogrammet och ges till barn i följande riskgrupper:

    • Nyfödda som riskerar att smittas av hepatit B i samband med förlossningen på grund av att modern har hepatit B.  
    • Barn som tillhör en riskgrupp där det finns en ökad risk för smitta, till exempel om en familjemedlem bär på smittan eller

      om barnet eller föräldrarna kommer från ett land med medelhög/hög förekomst av hepatit B.

    • Barn under 6 år som ingår  i en barnomsorgsgrupp där det finns barn med hepatit B (1,5,7,8).

     

    Övriga som rekommenderas att vaccinera sig är:

    • intravenösa missbrukare
    • interner på fängelse
    • individer som har sexuella kontakter med kroniska bärare
    • familjemedlemmar till kroniska bärare
    • sjukvårdspersonal
    • patienter i hemodialys (3,13)
    • resenärer till områden med hög smittrisk exempelvis Asien, Afrika, Sydamerika som har för avsikt att stanna längre än tre veckor, samt om fler resor planeras till dessa områden. Vid sjukdom där sjukhusvård och behandling med sprutor på resmålet är nödvändigt, rekommenderas vaccination. Likaså om individen planerar att tatuera sig eller pierca sig på resmålet eftersom virus kan överföras via orena nålar som då används. Oskyddat sex är också en riskfaktor på resan (8).

     Vaccin kan även ges som postexpositionsprofylax till personer som just utsatts för smitta på grund av den långa inkubationstiden. För dessa individer används en snabb vaccinationsserie med syfte att snabbt aktivera antikroppssvaret (3,13).

    Vaccinering sker vid 0 månad, 1 månad och 6 månader. Ger efter sista dos ett skydd resten av livet. Det administreras intramuskulärt på överarmens utsida. Till små barn ges vaccinet i lårmuskeln. Vaccinet kan ges till gravida och ammande (5,8,11) Individer med nedsatt immunförsvar till exempel dialyspatienter kan svara sämre på vaccination (1).

    Mellan fem och tio procent av de vuxna är nonresponders och utvecklar inte skyddande antikroppsnivåer efter tre doser. Dock kan man få bättre respons om ytterligare doser ges. Har man väl utvecklat skyddande antikroppar är man skyddad mot infektion och kronisk sjukdom genom det cellbundna immunologiska minnet trots att andelen antikroppar sjunker. Behovet av ytterligare doser är litet (1).

    Tillgängliga vacciner

    Två vaccin mot hepatit finns idag på den svenska marknaden; Engerix-B och HBVAXPRO. Båda innehåller avdödade virus och tillhör kategorin subenhetsvacciner, dvs de innehåller endast delar av virus. Neomycin, streptomycin och polymyxin B kan återfinnas i mycket små mängder i Engerix . Tiomersal, en kvicksilverförening, används vid tillverkning av Engerix och ytterst små mängder kan finnas i den färdiga produkten. HBVAXPRO kan innehålla spår av formaldehyd. Båda vaccinen utnyttjar aluminiumhydroxid som adjuvans  (5,11). Vaccin mot hepatit B ingår också i ett sexvalent vaccin som kan användas inom det riktade barnvaccinationsprogrammet, Tetravac. Det finns kombinerade vaccinationer med skydd både för Hepatit A och Hepatit B. Twinrix för vuxna över sexton år och Twinrix Paediatric för barn ett till femton år ges i tredos med intervallet 0,1 månad och 6 månader. Intervallet kan kortas. Ambirix avsett för barn, ges i tvådos med intervallet 0 och 6-12 månader. Dessa ger skydd mot hepatit A i 30 år, livslångt skydd mot hepatit B (3,11).

    De som haft allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med hepatit A eller hepatit B eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet skall ej vaccineras. Detta gäller vid alla vaccinationer (7).

     

     

    Referenser:

     

    1. Iwarsson, S.(Red.) (2011) Infektionsmedicin. Sävedalen: Säveförlag.

     

    2. Aarbakke, J., Hasselström, J., Simonsen, T. (2012). Illustrerad farmakologi 2. 3 uppl. Stockholm:       Natur & Kultur.
     

    3. Läkemedelsverket. (2011-2012). Läkemedelsboken. Stockholm: Elanders Sverige AB.

    4. Grefberg, N., Johansson, L-G (Red). (2007). Medicinboken. Stockholm: Liber AB.

     

    5. Socialstyrelsen. (2008).Vaccination av barn. Det svenska barnvaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Stockholm: Socialstyrelsen.

     

    6. Smittskyddsinstitutet.(2009). Vaccin mot hepatit A. Hämtad den 3 december 2012 från: http://www.smi.se/amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-a-o/hepatit-a/

     

    7. Smittskyddsinstitutet. (2009). Vaccin mot hepatit B. Hämtad den 3 december 2012 från:http://www.smi.se/amnesomraden/vaccinationer/vaccinationer-ao/hepatitB/

     

    8. Råd om vård från Sveriges landsting. (2011). Hepatit B. Hämtad den 14 december 2012 från:http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/hepatit-B/

     

    9. Smittskyddsinstitutet. (2012). Sjukdomsinformation om hepatit A Hämtad den 3 december 2012 från http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-a/

     

    10. WHO. (2012). Hepatitis A. Hämtad den 3 december 2012 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs328/en/index.html

     

    11. FASS.(2012). Hämtad den 14 december 2012 från: http://www.fass.se

     

    12. Smittskyddsinstitutet. (2011). Sjukdomsinformation om hepatit B. Hämtad den 3 december från: http://www.smi.se/sjukdomar/hepatit-b/

     

    13. Socialstyrelsen. (2005). Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunglobulin – före och efter exposition. Hämtad den 9 december 2012 från:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10147/2005-130-6_20051306pdf

     

     

    Förslag på intressanta länkar:

    http://www.cdc.gov/hepatitis/index.htm

    http://www.who.int/mediacentre/facts.../en/index.html

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Arbete är bra strukturerat, tydlig litterturhänvisning och relativt lättläst.
    I texten om hepatit A saknar jag anledning till vaccinering, varför vaccinera om man inte blir rejält sjuk och det inte finns några risker med sjukdomen? Måste ju finnas risker om den klassas som allmänfarlig, varför klassas de som allmänfarlig.
    I texten om hepatit B saknas vad som händer när man har kronisk hepatit B, om cirrhos och transplantation som enda bot. Även att hepatit B kan orsaka akut fulminant leversvikt.
    mvh Åsa Fremén
    Posted 01:18, 25 Dec 2012
    Kommentar Vaccination Hepatit A samt B.

    Överlag intressant läsning. Som läsare får man snabbt svar på det mest användbara om hepatit och texen ger en generell och informativ uppdatering om tillstånden. Uppgiften är vad jag kan värdera välbesvarad och ni har ni fått med de delar som uppgiften bestod av. Möjligens är dokumentet något i överkant av det tillåtna enligt studievägledningen – Max 3 A4 men det är lite svårt att se här i WIKI. Under introduktionsdelen kan ev förklaringen om hur vacciner generellt fungerar tas bort, då den delen kan uppfattas fördjupnings text. Meningsuppbyggning är viktigt för att få ett flytt i läsningen vilken jag tycker ni har fått till på de flesta ställen. Några brister här och där men generellt ganska ok. Saknar några fler rubriker för att ytterligare underlätta läsningen, ex Symtom, Riskgrupper, Biverkningar etc. Är för övrigt lite tveksam till om det är ok att använda flera referanser under ett och samma stycke ex (6,8,11)? På den ena sidan är det ju bra med flera referanser som stödjer utsagn/text. Men i ett kortare sammanhang med små textstycken, kan det bli svårt för läsaren att finna rätt referans? Kanske bättre att då använda sig av èn lite ”tyngre” referans? //mvh Jeanette Persson
    Posted 20:00, 28 Dec 2012
    Ert arbete känns genomarbetat och är lättläst. Texten hänger ihop bra, möjligen att intruduktionen känns lite splittrad, kanske det skulle hänga ihop bättre om den delades upp under övriga rubriker?
    Referenser finns där de ska, utom efter: "Vaccinet administreras hos vuxna intramuskulärt på utsida av överarmen och barn på lårets framsida."
    Jag kommer inte rätt då jag klickar på länk 6 och 9 i referenslistan, vet inte om det beror på min uppkoppling...
    Intressant läsning!
    Vänliga hälsningar, Katarina Pehrsson
    Posted 17:57, 29 Dec 2012
    Kortfattande, nyttig och läsvärd kunskap för likväl turister som vårdpersonal. I vissa stycken är det lite slarvfel vad gäller kommatering, grammatik mm. Kanske några fler under rubriker för att göra arbetet mer lättläst. Annars ett mycket intressant och läsvärt arbete.
    Posted 16:02, 1 Jan 2013
    Välskrivet arbete, syns att man laggt ner tid, referenser enligt instruktioner. Tycker absolut att det viktigaste vad gäller vaccinerna kom fram. Bra jobbat. Samspelt grupp.
    Hel nöjd. Möjligtvis om man vill kunde man skriva om leversvikt, konsekvenserna, med behandlingsterapi, och eventuell transplantation och hur det således är motiverat att ha vaccineringen mot hep A och B, som självklar i när det gäller resevaccinering också. Kunde man på så sätt spara samhällsekonomiskt i sjukhusvistelser och man kunde minska antalet smittade med vaccinering. Kommer vi ihåg alla målgrupper som behöver vaccinet? Exempelvis personer som är födda i Sverige med invandrar föräldrar som åker till sina föräldrars hemland och hälsa på. Ungdomar och vaccinering med twinrix, borde det vara i framtiden subventionerat av tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, med tanke på att ungdomar lätt kan hamna i riskbeteende såsom slagsmål, experimenterande med droger, kroppstaturingar osv. Att behandla en patient med leversvikt är mångfallt dyrare än att införa allmän vaccinering mot hep A och B.
    Fint jobb och intressant ämne. Roligt att läsa, lärorikt.
    Vänligen
    Charlotta Lindberg
    Posted 01:14, 3 Jan 2013
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.