Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 3

Grupp 3

    Table of contents
    No headers

    Grupp 3; Katarina Pehrsson, Marina Malmberg och Nina Cleve

    Hur bemöter vi föräldrar/personer som är tveksamma till vaccinationer och gör dem mindre osäkra?

    Hobson-West (2003) undersökte en statlig kampanj för att främja vaccinationsprogrammet i Storbritannien och såg att den koncentrerats på risker och vaccination. Detta grundat på 3 antaganden: 1 att individuella ställningstaganden baseras på en jämförelse av individuell risk, 2 att oro kring vaccination är kopplat till en felkalkylering av risk och 3 att en policy att erbjuda mer riskstatistik är det bästa sättet att svara på tvivlet inför vaccination. Hobson-West menar att samhället, och även hälso- och sjukvården, går mot allt starkare liberalisering och därmed allt starkare betoning av valfrihet och individuellt ansvar för hälsa. Därmed blir argument om samhällets och kollektivets bästa omoderna och utan effekt. Om individen sätter sin egen hälsa i första rummet blir beslut att inte vaccinera sig i ett samhälle där flertalet följer vaccinationsprogrammet ingen felkalkylering då det minskar den individuella risken för biverkningar samtidigt som risken att smittas av sjukdomen är liten. I takt med en växande web har expertisen och vetenskapen förlorat monopolet på sanningen. Att argumentera med riskstatistik bygger på att allmänheten har förtroende för institutioner som tar fram statistiken vilket inte längre kan tas för givet. Argument mot vaccinationer från t.ex. religiösa grupper och homeopati påverkar även människor som inte erkänner sig till dessa. Därför, menar Hobson-West, bör debatten handla om osäkerhet vs. behov, snarare än risk vs. nytta (Hobson-West 2003).

    I en studie där 3924 amerikanska föräldrar intervjuades (Gust et.al 2008) framkom att 28,2% upplevde tveksamhet kring att vaccinera sina barn. 8,9 % av de intervjuade lät vaccinera sina barn trots att de inte kände sig säkra på att det var rätt. 6 % vägrade låta vaccinera barnen. I studien framkom att merparten av tvivlen kring vaccination berodde på risker och/eller biverkningar. Av de föräldrar som ändrade sig (till förmån för vaccinering) angav merparten information/försäkran från hälso- och sjukvårdspersonal som skäl. Studien talar enligt författarna för vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal skapar tillitsfulla relationer med patienten och ställer öppna frågor kring eventuell tvekan så att patienten kan lyfta alla former av funderingar och få ett respektfullt bemötande av dessa (Gust et.al 2008).

    Föräldrar uppgav smärta för barnet som anledning till tveksamhet inför vaccinering (44,2 % av 4556 intervjuade) samt oro för att barnet fick för många vaccin vid ett och samma besök (34,2 %) i en annan amerikans studie (Allison Kennedy et. Al 2011).

    I en grekisk studie uppgav 45,9 % av föräldrarna slarv/oaktsamhet som anledning till att deras barn inte vaccinerats (Gessouli et.al. 2004).

    Hur tänker du (ni) kring det här med vaccination (-er av barnet) ?

    Vikten av att inleda ett samtal kring vaccination med en tveksam patient med öppna frågor kring vad som gör patienten tveksam kan inte nog understrykas. Anledningarna är, som vi ser i olika studier, vitt skilda och behöver olika bemötanden från hälso- och sjukvårdspersonalen. Om tvivlet beror på att förtroende för hälso- och sjukvården, och/eller därtill associerade myndigheter saknas växer inte förtroendet om distriktssköterskan levererar argument som inte berör patientens situation.

    Om tveksamheten handlar om risker och/eller biverkningar bör vårdaren ha god kunskap kring detta.

    Vad gäller vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) kan nämnas;

    Även om de flesta som insjuknar i mässling och röda hund tillfrisknar utan bestående men uppstår svåra komplikationer för en del av de som insjuknar. Mässling och röda hund orsakas av virus som det inte finns något botemedel mot. Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar som kan orsaka hjärninflammation, även om det är ovanligt. I europeiska länder med dålig vaccinationstäckning inträffar epidemier som orsakar dödsfall och fall av hjärnhinneinflammation (Smittskyddsinstitutet 2006).

    Att insjukna i röda hund under en graviditet innebär stor risk för missfall eller att barnet föds med missbildningar i t.ex. skelett, hjärna, ögon och/eller öron (Smittskyddsinstitutet 2011).

    ”Medan epidemierna fortfarande förekom ledde en säkerställd röda hundinfektion under graviditet till att många familjer valde att avsluta graviditeten med abort. I den senaste svenska epidemin 1978-80, då totalt 496 gravida smittades, valde 176 av kvinnorna att avsluta sin graviditet. Övriga 320 fullföljde sin graviditet och födde totalt 19 skadade barn.” (Smittskyddsinstitutet 2006)

    Detta kan jämföras med de lindriga besvär några dagar efter vaccinering som MPR-vaccinet kan orsaka. Hos 5-10% av de vaccinerade förekommer feber och bleka utslag. I extremt sällsynta fall (1/1 miljon vaccinerade barn) förekommer hjärninflammation efter vaccinering, att jämföra med ett barn/1000 som får hjärninflammation efter en mässling-infektion eller ett barn/100 som får hjärnhinneinflammation efter påssjukeinfektion. Vaccinorsakad hjärnhinneinflammation har inte i något fall rapporterats ge bestående men till skillnad från mässling orsakad som räknas ge 25 % av de drabbade bestående men. Vaccinationsprogrammet har gjort att mässling och röda hund är ovanliga i Sverige men det uppkommer fortfarande sjukdomsutbrott bland ovaccinerade och om vi slutade vaccinera skulle sjukdomarna återkomma, så småningom i samma utsträckning som tidigare. Risken att smittas i Sverige föreligger alltså fortfarande för ovaccinerade och att bli smittad i vuxen ålder ökar risken för komplikationer (Smittskyddsinstitutet 2006).

    En studie som visade på ett möjligt samband mellan MPR-vaccin och bla. autism (Wakefield et al 1998) renderade en del uppmärksamhet  i media vilket fick konsekvenser för vaccinationsgraden i flera länder. Uppkommer frågor kring detta kan vara bra att veta att ”Experter världen över, inklusive WHO, är överens om att det inte föreligger något samband mellan MPR-vaccin och autism.” (Hobson-West 2003).

    Om tveksamheten istället har mer homeopatisk karaktär, dvs att barnet behöver gå igenom barnsjukdomar för att stärka sitt immunförsvar, kan det vara bra att informera om att MPR-vaccinet faktiskt ger en infektion som triggar barnets eget försvar. Att infektionen är lindrig kan vi vara tacksamma för eftersom detta minskar riskerna för svåra komplikationer avsevärt.

    Handlar tveksamheten om smärta är det viktigt att erbjuda tex Emla innan vaccination.

    Om barnet är sjukt vid vaccinationstillfället och detta gör föräldern tveksam, trots information om att temp <38 och lindrig infektion inte utgör någon kontraindikation, kan det vara bra att erbjuda ett nytt tillfälle.

    Det gäller att vara lyhörd för vad det är som gör att just denna patient tvekar och svara med respekt för patientens autonomi. Ingen annan än patienten själv kan ju ta beslutet om vaccination. Distriktssköterskan kan bidra med att hjälpa till så att beslutet fattas så informerat som möjligt.

     

    Referenser:

    Allison Kennedy, A, Basket, M, Sheedy, K, Vaccine Attitudes, Concerns, and Information SourcesReported by Parents of Young Children: Results From the 2009 HealthStyles Survey Pediatrics, official journal of the American academy of pedriatrics, 2011;127;91-100

    Gessouli, E, Iordanou, P, Noula, MMargari, NBellou, PAdricopoulou, IPolikandriotiVaccination coverage against measles, mumps, rubella, and factors influencing.ICUs & Nursing Web Journal(ICUS NURS WEB J), 2004;18, 7p.

    Gust, D.A, Darling, N, Kennedy, A, Schwartz, B Parents With Doubts About Vaccines: Which Vaccines and Reasons Why (2008) Pediatrics, official journal of the American academy of pedriatrics, 2008;122;718-725

    Hobson-West, P, Understanding vaccination resistance: moving beyond risk (2003) Health, risk & society, 2003; vol5, no.3; 273-283

    Smittskyddsinstitutet Vanliga frågor om allmänna vaccinationsprogrammet (2006) Hämtad 2012-12-15 från  http://www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/massling-passjuka-och-roda-hund/

    Smittskyddsinstitutet Sjukdomsinformation om röda hund (2011)Hämtad 2012-12-15 från  http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/roda-hund/)

    Wakefield, A J, Murch, S H, Antony, A, Linnell, J, Casson, D M, Malik, M, Berelowitz, M, Dhillon, A P, Thomson, M A, Harvey, P, Valentine, A, Davies, S E, Walker-Smith, J A (1998), Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children, The Lancet, 351, 430-432.

     


    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.