Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 2

Grupp 2

    Table of contents
    No headers

    Föräldrar/personer som är tveksamma till vaccination.

     

    Författare: Anna Asp, Anna Nygård & Charlotte Terner

     

    Vaccination av barn och ungdomar har haft avgörande betydelse på såväl nationell som global nivå, när man strävat efter att förbättra folkhälsan. Även hälsoekonomiska utvärderingar visar tydliga positiva effekter av vaccination av barn och unga(4).

    Alla barn i Sverige, upp till 18 års ålder, erbjuds kostnadsfri vaccination enligt barnvaccinationsprogrammet. Syftet är att minska spridningen av, samt eliminera risken att drabbas av vissa infektionssjukdomar t ex mässling. Det är 98 procent deltagande för kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och H. Influenzae samt 96 procent för mässling, påssjuka och röda hund. Flertalet av de sjukdomar som ingår i programmet kan ge upphov till allvarliga komplikationer(1,3).

     

    Det är frivilligt att delta i vaccinationsprogrammet och det är barnets föräldrar som väljer huruvida barnet skall vaccineras eller inte(1,2,3). Det krävs att 90 procent vaccinerar sig för att gruppimmunitet skall uppnås och epidemier undvikas. Gruppimmunitet är särskilt viktigt för de individer som av olika skäl inte kan vaccinera sig, till exempel allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. När en allvarlig sjukdom blir mer sällsynt tenderar föräldrar och individer att välja bort vaccination(3).

     

    Råd som formulerats till vårdpersonal som möter föräldrar vilka är tveksamma och/eller oroliga inför vaccination.

    • Visa respekt för föräldrarnas inställning genom att ta deras oro och frågor på allvar.
    • Se till att båda föräldrarna talar samtidigt med läkare och sjuksköterska så de har hört samma sak.
    • Ge tydligt besked om att ingen vaccination är helt utan biverkningar men att risken för allvarliga biverkningar med kvarstående skada är mycket, mycket liten med dagens vacciner.
    • Informera om varje vaccin för sig. Ge besked om smittvägar och vad som kan hända om man som individ reser utomlands utan att vara vaccinerad.
    • Låta föräldrarna tänka över sitt beslut och återkomma(3).

     

    I samtalet är tid, respekt och tillit viktiga komponenter för att det skall bli ett bra möte. I en studie visade det sig att det var funderingar kring vaccinets säkerhet som skapade osäkerhet hos föräldrar och därmed en bidragande orsak till att man avstod att vaccinera. I samma studie visade det sig att adekvat information eller övertygelse från vårdpersonal var en avgörande faktor till att föräldrarna ändrade sig angående vaccination(5).

     Informationen skall vara evidensbaserad, tydligt beskriven med ett lättförståeligt språk och bör finnas översatt till andra språk(3).

     

    Media spelar en stor roll när det gäller att skapa osäkerhet och motvilja till vaccination. I de flesta fall är eventuella samband mellan komplikation och vaccination inte vetenskapligt bevisat. Det kan finnas andra orsakssamband som förbises. Vid exempelvis mässlingsvaccination har ett samband mellan autism och vaccination påtalats, men studier har inte funnit något samband. Andra teorier till att sambandet setts är att mässlingsvaccination ges vid samma tidpunkt då autism ofta konstateras, det vill säga ungefär vid 18 månaders ålder(6).

     

    Utöver förbättrad levnadsstandard finns det ingen annan åtgärd som så tydligt bidragit till minskad morbiditet och mortalitet globalt som vaccinationer(7).

    Det är viktigt att som vårdpersonal tydliggöra att individer som tackar nej till vaccination riskerar framtida sjukdom. Det går inte att säga nej till både vaccination och sjukdom. Som blivande distriktssköterska är det därför viktigt med ett engagerat och evidensbaserat vaccinationsarbete.

     

     

    Referenser

     

    1. Hedin, K,. & Löndahl, M. (2010) Allmänläkarpraktikan Barn. Studentlitteratur AB. Lund

     

    2. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken(2012).Uppsala; Läkemedelsverket.

     

    3. Socialstyrelsen (2008). Vaccination av barn. Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälso- och sjukvårdspersonal. Stockholm; Socialstyrelsen.

     

    4. Bergman, A.& Persson, U. (2008). Samhällsekonomiska konsekvenser av vacciner.Läkartidningen, 22, s.1680-1684.

     

    5. Gust, D., Darling, N., Kennedy, A., Schwartz, B. (2008). Parents With Doubts About Vaccines: Which Vaccines and Reasons Why. Pediatrics 122 (4), 718-725.

     

    6. Meldgaard-Madsen, K., Hviid, A. Vestergaard, M., Schendel, D., Wohlfart, J., Thorsen, P., Olsen, J., & Melby, M. (2002). A poulation-based study of measels, mumps and rubella vaccination and autism. The New England Journal of Medicine, 347 (19), 1477-1482.

     

    7. Alm,B.,(2008) Folkhälsans stöttepelare. Ändå är barnvaccinationerna en het fråga. Läkartidningen, 22, s.1659.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.