Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Inkontinens > Trängningsinkontinens grupp 4

Trängningsinkontinens grupp 4

    Table of contents
    No headers

    Version uppdaterad 13 01 13

     

    Trängningsinkontinens

     

    Bakgrund/prevalens

    Inkontinens vad betyder det ordet? Det är ett latinskt ord som betyder obehärska alternativ oförmögen. I detta fall så är det urinen som en person har svårigheter att behärska (1). En annan definition av urininkontinens enligt Continens Society är ”objektivt urinläckage som är ett socialt eller hygieniskt problem för individen”(2).

    Att inte kunna hålla tätt att ofta läcka urin är något som många människor lider av. Oftast behövs inga stora operationer för att åtgärda detta problem, utan många patienter kan bli hjälpta av små behandlingar eller få en förbättrad livskvalitet med hjälp av diverse inkontinens- hjälpmedel(1).

     

    Världshälsoorganisationen WHO har klassat inkontinens som en sjukdom och är dessutom en folksjukdom. För att få benämnas som en folksjukdom så skall prevalensen för en sjukdom vara över 1 % av befolkningen (3). Fler kvinnor än män är drabbade av sjukdomen. I några undersökningar så nämns det att ca 15 % av kvinnorna är drabbade medans ca 5 % av männen lider av inkontinens. Ca 4 % av alla kvinnor i 20 års åldern har någon form av inkontinens och i 80 års åldern så är det hela 25 % av kvinnorna drabbade (4).

    Det finns olika sorters inkontinens (4):

    • Trängningsinkontinens
    • Ansträngningsinkontinens
    • Blandinkontinens
    • Reflexinkontinens
    • Överfyllnadsinkontinens
    • Analinkontinens

     

    Av den totala sjukvårdskostnaden i Sverige så uppskattas det att ca 2 % av hela den kostnaden har med inkontinens vård att göra (4). Läkemedelsverket har gjort en uppskattning på att den totala kostnaden för läkemedels behandling vid urininkontinens uppgår tillhela 3,1 miljarder kronor per år (5).

     

    Patofysiologi/symtom

    Det finns en förklaring och en ganska enkel sådan. Det handlar om kvinnor och mäns anatomiska uppbyggnad av urinvägarna. Det beror på vilket stöd som urinröret får. Hos männen finns många strukturer som kan stödja urinröret tillexempel prostatan. Prostatan blir med åren större och detta ur inkontinens synpunkt positivt eftersom den stöttar upp urinröret, dock kan männen istället få problem med att tömma sin urinblåsa på grund av förstorad prostata körtel som då trycker på urinröret. Även att mannens urinrör är längre och lite mer slingrigt har betydelse. Hos kvinnor så ses ett betydligt kortare urinrör och det är betydligt rakare än männens. Det finns inte heller så många hjälpstrukturer kring kvinnans urinrör som hjälper till att stötta upp urinröret. Risken för kvinnor att bli urininkontinent ökar efter tillexempel graviditet, övervikt, ålder, gynekologiska operationer och rökning (1).

    Vanliga symtom vid trängningsinkontinens är bland annat täta trängningar, svårt att hålla tätt samt svårigheter att hinna till en toalett (4).

    Om en person plötsligt blir kissnödig och det blir ett ofrivilligt urinläckage kalls det för trängningsinkontinens. Oftast är läckaget större än vid ansträngningsinkontinens. Det är också vanligt med nattligt läckage(5).

    Hos män är det vanligt att gå upp på natten och kissa små skvättar. De vanligaste orsakerna till trängningarna är godartad prostataförstoring eller förträngning av urinröret. Urinvägsinfektion, prostatacancer eller blåstumör kan också ge trängningar som kan var täta och smärtsamma(5,6).

    Hos kvinnor kan tillfällig trängningsinkontinens bero på att urinblåsan är irriterad på grund av en urinvägsinfektion. Symtom som sveda och irritation kan också förvärras då kvinnan har sköra slemhinnor i underlivet. Om livmodern blir förstorad på grund av en godartad muskelknuta som kallas för myom kan det ge upphov till trängningar. I sällsynta fall kan smärtsamma och täta trängningar vara symtom på tumör eller sten i urinblåsa, cysta eller tumör i äggstock (5,7).

    Det är vanligt att både kvinnor och män vid hög ålder och vid vissa sjukdomar som Parkinsons sjukdom, demens eller efter stroke då fungerar signalerna mellan urinblåsan och hjärnan sämre. Vilket försvårar det för personen att hinna till toaletten i tid (8)

    Det finns också människor som drabbas av en form som kallas för blandinkontinens. Detta är en blandning mellan ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Det innebär då att det blir ännu svårare att hålla urinen vid tillexempel ansträngning så som hopp, löpning, hosta eller tillexempel vid tunga lyft(5).

     

    Utredningar/ Diagnostik

    I Sverige har Socialstyrelsen utarbetat 12 nationella riktlinjer för utredningar och behandlingar gällande olika sjukdomar. Tyvärr finns inga sådana riktlinjer gällande inkontinens än. Däremot finns det regionala eller lokala vårdprogram för inkontinens utredningar och behandlingar (9).

    Urininkontinens är inte en diagnos utan ett symtom och därför att det av stor vikt att utreda vad som orsakar urininkontinensen(5). För att få en diagnos så krävs det som sagt var att en riktig utredning göras. Den kan göras på olika sätt beroende på vilket landsting patienten tillhör.

    Det är mycket viktigt att utesluta andra diagnoser innan diagnosen inkontinens sätts. Andra tillstånd som kan orsaka tillfällig inkontinens kan vara tillexempel förstoppning, framfall, tumörer, fistlar eller graviditets/förlossnings skador(10).

    Oftast börjar utredningen med att patienten får ett frågeformulär gällande miktions vanor. Det är också viktigt att patienten under några dygn för en vätske och miktions lista i hemmet. På kvinnor görs ofta en gynekologisk undersökning för att utesluta annan sjukdom (4).

    Andra undersökningar som kan komplettera utredningen är urinodling, cystoskopi, residualurinmätning(4). Specifikt för män så kan även ett PSA prov samt palpation av prostatan göras(5).

    I en tvärsnittsstudie som utfördes på en hälsocentral i Sverige där undersöktes sambandet mellan att ha bakterier i urinen och att ha urininkontinens. Det var äldre personer som var över 80 år som deltog. Resultatet visade att bland kvinnorna ökade risken att få bakterier i urinen om man hade trängningsinkontinens jämfört med de som inte var inkontinenta. Förekomst av bakterier i urinen ökade från 14 % bland kontinenta kvinnor till 39 % om man var inkontinent. För män var det från 7 % till 25 % om personen var inkontinent(11).

     

    Behandling

    Den förstahandsmetod som rekommenderas vid trängningsläckage är blåsträning. Personer med tidig trängningskänsla försöker minska risken för att det ska bli läckage genom att gå oftare på toaletten. Istället ska personen informeras att göra blåsträning som innebär att tömma blåsan regelbundet men att successivt öka intervallen med 15-30 minuter i veckan. Avslappningsteknik och bäckenbottenträning är viktiga delar så att trängningskänslan ska minska. Målet kan vara att kissa minst 2 -2,5 dl per gång. Patienten får skriva i en miktionslista. Om inte blåsträningen har gett någon effekt efter minst sex veckor kan läkemedel sättas in. Dock bör läkemedel kombineras med blåsträning och bäckenbottenövningar. Det förstahandsval vid trängningsinkontinens är läkemedel som blockerar blåsans muskarina receptorer. Läkemedlen Tolterodin och Oxybutynin är de preparat som har likvärdig klinisk effekt och är även dem som är mest studerade i olika studier. Vanligaste biverkningarna är förstoppning, muntorrhet och ackommodationsstörningar (5).

    Det är ofta Primärvården som påbörjar utredningen och startar den första behandlingen. Dessa behandlingar kan vara tillexempel bäckenbotten träning, blåsträning och olika läkemedelsbehandlingar som tillexempel östrogenbehandling samt livsstils förändringar som tillexempel ökad motion. Primärvården kan också bistå med olika inkontinens hjälpmedel i form av tillexempel trosskydd och bindor (4). Det är sällan som kirurgiska ingrepp görs på de som lider av trängningsinkontinens.

    I en studie från USA där deltog 143 män som hade problem med trängningar. Syftet med studien var att jämföra om det blev någon skillnad mellan den grupp som fick beteendeterapi såsom bäckenbottenövningar, blåsträning eller den grupp som fick medicinering.Deltagarna var i åldrarna 42-88 år. De blev slumpmässigt uttagna till antingen åtta veckor med beteendeterapi eller till att få medicinering med Oxybutynin. Beteendeterapin bestod av bäckenbottenövningar/träningar och blåsträning. Resultatet visade att den grupp som hade beteendeterapi behövde mer sällan gå upp på natten och kissa. Den grupp som hade övningar var lika effektiv som den grupp som endast fick medicinering (12).  

    En annan studie från USA där författarna ville beskriva följsamheten till att göra bäckenbottenövningar och blåsträning hos kvinnor med trängningsinkontinens. Det var en prospektiv studie där 307 kvinnor slumpmässigt blev indelade i två grupper. Den ena gruppen fick läkemedel Tolterodine och den andra gruppen fick läkemedel kombinerat med träning under tio veckor. Uppföljning genomfördes efter ett år. Under studietiden tränade 81 % fem till sex dagar i veckan och 87 % gjorde bäckenbottenövningar. Efter ett år tränade endast 32 % fem till sex dagar i veckan och 56 % utförde bäckenbottenövningar. Den största anledningen till minskad träning var svårigheter att komma ihåg träningen och att finna tid till den(13).

     

    Hjälpmedel

    Efter en noggrann utredning kan hjälpmedel provas ut individuellt. Bedömning, förskrivning och uppföljning ska göras av en distriktssköterska, uroterapeut eller läkare. Det är varje landsting som upphandlar vilka produkter som ska täcka behovet som finns. I Sverige är de oftast kostnadsfria och kan beställas direkt till hemadressen. Hjälpmedlen kan också köpas på apoteket eller beställas från internet. Inkontinensskydd finns i olika storlekar. Det är uroterapeutens uppgift att prova ut skyddet riktigt och hjälpa patienten att finna ett skydd som de trivs med. Oftast finner patienterna uroterapeuten på en kirurgmottagning eller urologmottagning. Viktigt att ta hänsyn till är hur stort läckaget är, om personen är rörelsehindrad och om patienten kan ta på och av skyddet själv. Det finns många moderna skydd som innehåller superabsorbent som består av små korn. När kornen blir våta bildas ett gelé som binder vätskan och lukten. Skydden har tre olika lager där superabsorbenten är det yttersta lagret. Det innersta lagret håller patienten torr medans nästa lager sprider urinen i skyddet (14). Uridom och urinflaska är två andra hjälpmedel som finns för män (5).

     

    Regelverk

    Det finns olika författningar och lagar som styr distriktssköterskan vid förskrivning av inkontinens hjälpmedel(15).

    SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av

    medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

    SOSFS 2007:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

    om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

    SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och

    sjukvården

    2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem

    för systematiskt kvalitetsarbete

    SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen

    SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter

    SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen

    SFS 2008:355 Patientdatalag

     

    Psykosociala aspekter

    Det kan vara besvärande att leva med trängningsinkontinens och ofta innebär det en mer eller mindre försämrad livskvalitet. För många blir vardagen som urininkontinent ett problem. Några saker som nämns är att personen blir trött eftersom nattsömnen störs av alla toalettbesök, personen drar sig undan det sociala umgänget eftersom de är rädd för att kissa på sig, de planerar sina aktiviteter så att det alltid finns en toalett i närheten, arbetet blir lidande och de presterar mindre på grund av ständiga avbrott för toalettbesök. Ett annat problem som nämns är att de har minskat eller slutat att ha sex på grund av rädsla att få trängningar eller läckage. Det är därför nödvändigt att söka hjälp(14).

    En studie som utfördes i olika delar av världen som Australien, Europa och Nord-Amerika. Artikeln handlade om hur livskvalitén förändrades efter medicinering. De fick svara på frågor rörande det sociala livet. Det var en tolv veckor dubbel-blind placebo kontrollerad studie.  Den ena gruppen fick läkemedlet Tolterodin 4 mg och den andra gruppen fick placebo. Grupperna fick föra dagbok och svara på livskvalité frågor. Resultatet visade en reducering av trängningsepisoderna per vecka i den grupp som fick läkemedlet jämfört med placebogruppen. Den grupp som fick medicinering visade också högre skattning på livskvalitet frågorna som deltagarna fick svara på (16).

     

    Referenser:

    1. Schenkmanis, U. & Ulmsten, U. ”Inkontinens” ICA bokförlag, 2003 Västerås
    2. Lönn, U. & Carlson, P. Inkontinens hos äldre kvinnor” Gothia förlag AB Växsjö 2008
    3. http://www.ne.se/folksjukdomar
    4. www.internetmedicin.se/print.asp?action=print&page=1209
    5. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken 2011-2012
    6. Http://www,1177.se/Gavleborg/Fakta-och–rad/Sjukdomar/Urininkontinens-hos-manhämtad 2012-12-05
    7. Http://www.1177.se/Gavleborg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urininkontinens-hos-kvinnorhämtad 2012-12-05
    8. Http://www.1177.se/Gavleborg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urininkontinenshämtad 2012-12-05
    9. Information från Läkemedelsverket 2:2011
    10. www.tena.se
    11. Rodhe, N., Englund, L., Mölstad, S ., Samulsson, E. Bacteriuria is associated with urge urinary incontinence in older women. Scandinavian Journal of Primary Health Care 2008, 26 (35-39).
    12. Burgio, K., Goode, P., Johnson, T., Hammontree, MD., Ouslander, J., Markland, A., Colli., J., Vaughan, C., Redden, D. Behavioral Versus Drug Treatment for Overactive Bladder in Men: The Male Overactive Bladder Treatment in Veterans Trial. Journal compilation, The American Geriatrics Society 2011, 59 (2209-2216).
    13. Burello-France, D., Burgio, K., Goode, P., Markland, A., Kenton, K., Balasubramanyam, A., Stoddard, A.Adherence to Behavioral Interventions for Urge Incontinence When Combined With Drug Therapy: Adherence Rates, Barriers, and Predictors. Physical Therapy 2010, 90 (1493-1530).
    14. Http://www.sinoba.se/skydd-for-man/manga-skydd-att-valja-mellanhämtad 2113-01-05
    15. www.vardhandboken.se/Texter/Urininkontinens/Regelverk/
    16. Kerrebroeck, P., Kelleher, C., Coyne, K., Kopp, Z., Brodsky, M., Wang, J. Correlations among improvements in urgency urinary incontinence, health-related quality of life, and perception of bladder-related problems in incontinent subjects with overactive bladder treated with tolterodine or placebo.Health and Quality of Life Outcomes 2009, 7:13 .

     

    Intressanta länkar

    www.tena.se

    www.attends.se

    För mer information och beskrivning om hur bäckenbotten träning går till klicka in på följande länk: http://www.tena.nu/vardpersonal/fakta/pelvic-floor-exercise/

     

     

     

    Skrivet av: Mikaela Pollmeyer & Ann-Charlotte Karlsson

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Överrinningsinkontinens grupp 4.
    Ert arbete är lättläst. Alla delar som ska vara med i uppgiften finns med. En fundering vi har angående ert arbete är att ni ska skriva om trängningsinkontinens, men skriver så mycket om inkontinens i stort och så lite om just trängningsinkontinens. Ett tips är att hålla texten mer sammanhållen, ni behöver inte hoppa till en ny rad så ofta. Finns några stavfel.
    Bakgrund/Prevalens :
    Angående text och stavning. Det är lite opassande i en vetenskaplig text att börja med en fråga. I en ”friare” text kan det vara mer passande. Inga förkortningar får användas, skriv istället ut div som diverse.
    Det behöv s ingen beskrivning av vad som klassas som folksjukdom, då det inte ingår i uppgiften.
    Ni skriver att det finns olika sorters inkontinens, men ni nämner inte analinkontinens. Kanske ni ska förtydliga att det endast är urininkontinens ni skriver om.
    Patofysiologi/Symtom:
    Ni kan ta bort frågan i början av texten och gå direkt på vad ni vill förklara.
    Ni jämför här trängningsinkontinens med ansträngningsinkontinens. Då kan det vara bra med en kort förklaring av vad som är ansträngningsinkontinens. Eller så håller ni er till enbart ert ämne trängningsinkontinens och inte blandar in ansträngnings och blandinkontinens.
    Utredningar/Diagnostik:
    Första raderna är lite motsägelsefulla, det står att det inte finns nationella riktlinjer, sen står det att det finns.
    Det är lättsamt att läsa er text, men texten behövs göras mer saklig. Det finns vissa meningar som är skrivna i talspråk, exempelvis, ”Som sagt var”.
    Här finns ytterligare ett ställe där texten är motsägelsefull, ni skriver att inkontinens inte är en diagnos utan ett symtom, sen skriver ni hur man ska göra för att ställa diagnosen inkontinens.
    Ni har med olika utredningar och sätt att diagnostisera, men fortfarande gäller det vore önskvärt om ni höll er till ämnet trängningsinkontinens.
    Bra val av artikel.
    Behandling:
    Bra ni tar upp olika alternativ av behandling. Bra att visa på vad som görs inom primärvården. Bra val av artiklar.
    Bra länk, men den får inte stå i texten. Ni kan ha med den på slutet.
    Hjälpmedel:
    Ni skriver att det är uroterapeutens uppgift att prova ut hjälpmedel. Var jobbar de?
    Kanske kan vara värt att skriva att även sjuksköteskor kan få delegation att prova ut hjälpmedel.
    Regelverk:
    Bra.
    Psykosociala aspekter:
    Det är bra att ha med artiklar, men vad är det artikeln visar på? Att det är bra med medicin? Iså fall kanske artikeln ska ligga under behandling. I övrigt bra information om psykosociala aspekter.
    Referenser:
    Ni bör se över referenssystemet, finns på bibliotekets hemsida. Tex räcker det inte att endast skriva www.1177.se som referens.
    Annars är det bra, relevant val av litteratur.

    Grupp 11, Marie Kallursén, Sandra Saade, Charlotta Lindberg.
    Posted 12:17, 10 Jan 2013
    Intressant arbete. Alla delar enligt studiehandledningen finns med, vi saknar genusperspektiv.
    Arbetet är lättläst, bra med rubriker. Helhetsintrycket är ett informativt arbete som beskriver inkontinens i stort.
    Arbetet beskriver trängningsinkontinens men även andra former av inkontinens, vilket är kanske inte nödvändigt. Texten är lättläst men behöver bli lite mer sammanhängande.
    I första stycket har ni en "citat" utan korrekt källa. Titta en gång extra på mellanslag och grammatiken i hela texten. Det förekommer en del stavfel. Ni förkortar ord som inte är ok! ex. under bakgrund, andra stycket "div".
    Sista meningen i första stycket under patofysiologi har ingen referens.
    Ni skriver att prostata är som ett stöd för unrinröret hos män, en anledning till varför män drabbas minst av inkontinens! är det verkligen så?
    Under behandling ref. 12. vad var resultatet av studien? vad var syftet? vilka slutsatser kunde forskarna dra av resultatet?
    Under psykologiska aspekter förekommer många "man", försök undvik använda detta ord.
    Är referens 16 en lämplig studie när det gäller psykologiska aspekter?
    Vi har funderar lite på referens 1. har ni använd bara en sida av den boken? kolla er referenslista. vilken ref.system har ni använt?
    Att bara referera till en webbsida i referenslista/löpande text är inte ok. Ex. www.tena.se
    Annars är det jätte intressant arbete. Tack.
    Grupp 7. Sara H och Fathi L. edited 14:33, 10 Jan 2013
    Posted 14:16, 10 Jan 2013
    Artikeln under psykosociala ref nr 16 den handlade om hur livskvaliten förändrades efter medicinering. De fick svara på frågor rörande det sociala livet därför fick den vara med under det området, Ann-Charlotte
    Posted 15:49, 10 Jan 2013
    Artikel ref nr 12 syftet var att jämföra om det blev någon skillnad mellan de grupp som fick beteendeterapi såsom bäckenbottenövningar,blåsträning eller den grupp som fick medicinering. Resultatet visade att beteendeterapi var lika effektivt som medicinering.Ingen signifikant skillnad. Den grupp som hade träning där reducerades toalettbesöken på natten däremot, Studien visade att det är viktigt med träning/övningar .Ann-Charlotte
    Posted 14:51, 11 Jan 2013
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.