Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 HT18 > PM-arbeten > Basal kroppskännedom vid reumatisk sjukdom

Basal kroppskännedom vid reumatisk sjukdom

    Table of contents
    No headers


    En genomförbarhetsstudie av Basal Kroppskännedom med avseende på acceptans och följsamhet för personer med reumatisk sjukdom 

    av Maria Signeul och Katarina Berggren

     

    Bakgrund

    Basal Kroppskännedom (BK)

    BK är en fysioterapeutisk behandlingsmetod vars syfte är att finna inneboende resurser och krafter. Genom att lära sig tolka och stimulera dessa kan hälsan påverkas genom ett helhetstänk. BK handlar om rörelsekvalitet med fokus på enkla rörelser i förhållande till till koordination, andning, hållning och kroppskännedom, vilka ses som basen för delaktighet i aktiviteter, sociala relationer och kroppsjaget (Dropsy, 2004; Roxendal & Winberg, 2002). Rörelser som ingår i BK är de som görs i dagliga livet - ligga, sitta, stå och gå (Roxendal & Winberg, 2002). Genom rörelse och reflektion fokuserar BK på balans, fri andning, rörelsekvalitet och kroppsmedvetenhet (Dropsy, 2004; Roxendal & Winberg, 2002). Lundvik Gyllensten, Skoglund och Wulf (2015) uttrycker i sin bok att “Kroppsjaget innefattar aspekter av både individens upplevelser av kroppen och hur individen uttrycker sig genom rörelser”. Ett ändamål med BK är att medvetandegöra beteenden, vanor och inställningar till livet och att bli den man verkligen är, vilket medför att den mentala närvaron är central inom BK (Roxendal & Winberg, 2002). BK kan användas i förebyggande syfte (Roxendal & Winberg, 2002 ) och genom att träna den inre stabiliteten utvecklas sättet att använda kroppen funktionellt samt att det är en grund och ett komplement till annan träning. Vid rehabilitering, friskvård eller idrott kan den ökade kroppskännedomen komma till användning (Sannum Karlsson & Cederhag, 2016).

     

    Reumatologi

    Vid de flesta reumatiska sjukdomarna förekommer nästan alltid symtom som funktionsinskränkningar, smärta i muskler, leder och lednära vävnad. Även andra symtom som funktionsförlust och destruktion i ledbrosk, ben, muskler förekommer liksom påverkan på andra vävnader och vitala organ, som hjärta och njurar. Trots en läkemedelsbehandling, som är den mest effektiva idag, så har många patienter kvarstående besvär från leder och muskler. (Klareskog, Saxne, Rudin & Rönnblom, 2017). Regelbunden fysisk aktivitet och träning rekommenderas idag till personer med reumatisk sjukdom dels då det har visat sig kunna leda till minskad inflammation (Lundberg, 2014), men även med tanke på den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom (Opava, Björk & Pettersson, 2017). Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid reumatisk sjukdom och har betydelse för bl.a. livskvalité (Opava et al, 2017). Vid vissa undergrupper av reumatiska sjukdomar är det vanligt med långvarig smärta. Smärtan kan i vissa fall förklaras av pågående sjukdomsförlopp, som reumatisk ledvärk, men genom den ständiga smärtan så kan även den mer svårförklarade generaliserade smärtan utvecklas. Det finns en ökad risk för patienter med reumatisk ledvärk att drabbas av generaliserad smärta och hos patienter med reumatoid artrit (RA) är förekomsten av fibromyalgi 15%. Detta är klart mer än hos befolkningen i övrigt (Bergman, Lampa & Nisell, 2017). Smärtbeteende, som onaturlig rörelserädsla och katastroftankar kan påverka långvariga smärttillstånd negativt. 15-50% av personer med reumatisk sjukdom har symtom på nedstämdhet eller depression, men man tror att det är långt fler som upplever oro. Fysisk aktivitet och psykosocialt stöd kan minska oro och nedstämdhet. Trötthet, “fatigue”, sömn och stress är av stor betydelse för hälsan och alla dessa symtom förekommer ofta vid reumatisk sjukdom. (Opava et al, 2017). Tröttheten leder även ofta till minskad livskvalitet, sänkt vitalitet och negativ påverkan på arbetsförmågan. (Klareskog et al., 2017). 

     

    Genomförbarhetsstudier BK

    En genomförbarhetsstudie som undersökte följsamhet, acceptans och nöjdhet med behandling av BK för traumatiserade flyktingar av Stade, Skammentz, Hjortkjaer och Carlsson (2015) visade på god genomförbarhet. Andra studier som undersökte genomförbarhet relaterat till behandlingssvar, visar att BK kan ge viktiga behandlingssvar i bl.a självskattad livskvalitet, medvetenhet om kroppsrörelse och smärta (Catalan-Matamoros, Helvik Skjaerven, Labajos-Manzaneres, Martinez-de-Salazar-Arboleas & Sanches-Guerrero, 2011; Olsen, Strand, Helvik Skjaerven, Sundal & Magnussen, 2017; Strand et al., 2015).

     

    BK vid reumatisk sjukdom

    En kvalitativ studie om kroppskännedom vid reumatisk sjukdom av Olsen & Skjaerven ( 2016) visar att det kan vara en strategi för individer med reumatisk sjukdom att utforska, utveckla och ge egenmakt över sina egna resurser (empowerment) genom att vara i kontakt med sin kropp för en mer funktionell rörelsekvalitet. Ytterligare en kvalitativ studie av Lööf, Henriksson, Lindblad och Bullington (2014) beskriver dock att en ökad kroppsmedvetenhet hos patienter med reumatisk sjukdom inte alltid är positivt då många patienter med reumatisk sjukdom är mycket medvetna om sin kropp då de ofta letar efter symptom av sin sjukdom eller försök att kontrollera sjukdomen.  

     

    BK och självskattad hälsa, smärta och livskvalitet

    En uppföljning av en studie på multimodal smärtrehabilitering där BK ingick som behandlingsmetod, var självskattad hälsa en av utfallsvariablerna. Andra modaliteter som ingick var exempelvis simning, avslappning, coping och rytm och rörelse vilka beskrivs av författarna som baserade på BK. Resultaten visade på en signifikant skillnad inom självskattad hälsa efter avslutad intervention samt efter 12 månader (Bergström, Ejelöv, Mattsson & Ståhlnacke, 2014). En randomiserad kontrollerad studie (RCT) av Bravo, Skjaerven, Espart, Guitard Sein-Echaluce och Catalan-Matamoros (2018) undersökte om behandling med BK förbättrade smärtupplevelse, livskvalitet, rörelsekvalitet samt psykologisk funktion hos individer med fibromyalgi. Studien visar att smärtupplevelsen och livskvalitet förbättrades signifikant jämfört med kontrollgrupp.. Yagci, Yahan och Yakut (2018) undersökte i en RCT effektiviteten av BK för individer med idiopatisk skolios. En utfallsvariabel var livskvalitet, men där fann de ingen skillnad i livskvalitet mellan kontroll- och interventionsgrupp. 

     

    Hållbar utveckling 

    En hållbar utveckling innebär att vi idag inte bör leva på ett sådant sätt att vi förstör för framtida generationer. En bra folkhälsa ingår som en del av en hållbar utveckling vilket ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt där bland annat ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt ger goda premisser för en bra folkhälsa (Regeringen, 2006). Den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron, där besvär från rörelseorganen är en stor bidragande faktor, innebär ett långsiktigt hot mot välfärden. År 2012 var de samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseapparatens sjukdomar, där de reumatiska sjukdomarna ingår, över 100 miljarder kronor. Direkta kostnader för den reumatiska sjukdomen reumatoid artrit var år 2012, 5 miljarder kronor (Ahlberg, 2014). Som komplement till läkemedel kan fysisk aktivitet och rehabilitering motverka sjukdomsförloppet hos personer med reumatisk sjukdom. Dessutom kan möjligen den ökade risken för följdsjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom minskas (Stavropoulos-Kalinoglou et al., 2013). Om BK skulle kunna användas preventivt, i det avseendet att bibehålla eller öka möjlighet till fysisk aktivitet hos personer med reumatisk sjukdom, skulle det möjligen innebära en bättre upplevd hälsa, ökad fysisk aktivitetsförmåga och även minskad sjukfrånvaro. Det skulle kunna innebära en minskad börda både för samhället och individen och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling. 

     

    Rational

    Det finns få studier på BK för reumatisk sjukdom. De två studier som hittades var båda kvalitativa och där den ena visade att BK kunde vara en strategi för en ökad kroppskontakt medan den andra menar att kroppsmedvetenhet inte alltid är positivt för patienter med reumatisk sjukdom. Vad gäller genomförbarhetsstudier med BK vid reumatisk sjukdom så hittades inga, dock kunde ett fåtal studier hittas för genomförbarhet av BK relaterat till behandlingssvar i olika utfallsvariabler. Endast en studie med avseende på följsamhet och acceptans för BK hittades. Då det i dagsläget råder brist på kunskap gällande genomförbarheten av BK för individer med reumatisk sjukdom så kan denna genomförbarhetsstudie bidra till att minska kunskapsluckan. 

     

    Syfte

    Syften med studien är att undersöka genomförbarheten av en intervention med BK i grupp för personer med reumatisk sjukdom med avseende på forskningspersonernas acceptans och följsamhet av interventionen samt att jämföra eventuella pre- och post skillnader i olika utfallsvariabler.

     

    Frågeställningar

    1. I vilken utsträckning och omfattning genomför forskningspersonerna behandlingen?
    2. Hur mycket tid spenderar forskningspersonerna på hemträning?
    3. Hur uppfattar forskningspersonerna behandlingsfrekvensen på 2 ggr/vecka?
    4. Vilken är den eventuella skillnaden pre- och post intervention för självskattad livskvalitet, fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsning, upplevd hälsa, smärta och kroppskännedom.

     

    Metodbeskrivning

    Design

    En experimentell prospektiv studiedesign med mixad metod.  

     

    Intervention

    En behandlingsserie i Basal Kroppskännedom i grupp med 10 forskningspersoner. Interventionen omfattar 2 behandlingar per vecka under 5 veckor, där varje tillfälle är 60-75 minuter. Varje övningstillfälle innehåller teori om de olika funktionerna som övas i BK; stabilitet, centrering, balanslinje, förankring, andning och medveten närvaro. Själva övandet kommer att ha fokus på de olika funktionerna och varje övningstillfälle kommer att innehålla cirka 5-8 övningar i olika positioner, som stående, gående, sittande eller liggande. En av författarna kommer att leda övningarna praktiskt och muntligt samt vid behov guida forskningspersonerna individuellt. Varje tillfälle avslutas med en muntlig reflektion över något som dykt upp under övningarna och/eller hur det är just nu, i kroppen/stämningsläge. Mellan övningstillfällena kommer forskningspersonerna att få hemövningar som de uppmuntras utföra cirka 10 minuter dagligen samt att de för träningsdagbok över dessa tillfällen. Interventionen sker på Fysioterapienheten, Falu lasarett. 

     

    Population

    Urvalet av forskningspersoner kommer att vara ett strategiskt urval av personer med reumatisk sjukdom, med ett mål att få en så jämn fördelning som möjligt med avseende på kön och ålder. Forskningspersonerna är patienter som är registrerade på Reumatologkliniken, Falu Lasarett och som under 2018 haft en remiss till klinikens fysioterapeut/sjukgymnast eller ReumaRehabteam. 

    Inklusionskriterier för deltagande i studien är individer med diagnostiserad reumatisk sjukdom, över 18 år och som har möjlighet att ta sig till Falu Lasarett för att delta i interventionen 2 gånger per vecka under 5 veckor samt kunna ligga, sitta, stå och gå självständigt. Forskningspersonerna behöver kunna tala svenska till den grad att de kan förstå verbala instruktioner under BK-övandet, förstå skriven svenska för ifyllandet av självskattningsformulären och att de vid intervjuerna verbalt kan kommunicera sina upplevelser av BK-träningen och konceptet.

    Exklusionskriterier för deltagande i studier är individer som enligt journal har en demensdiagnos eller har genomgått BK-behandling om minst 5 tillfällen de senaste 12 månaderna.

    Forskningspersonerna tackar ja till deltagande via mail till författarna. Om någon av de presumtiva forskningspersonerna inte hört av sig efter en vecka, kommer författarna att ringa upp dessa, dock max 2 gånger. 

     

    Datainsamlingsmetoder

    Datainsamling för livskvalitet, fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsning, upplevd hälsa, smärta och kroppskännedom kommer att ske före och direkt efter avslutad intervention med följande självskattningsformulär. För hälsorelaterad livskvalitet kommer forskningspersonerna att besvara  Research and development 36 (RAND-36) (Orwelius et al., 2018). RAND 36 består av 35 frågor i åtta dimensioner som i sin tur kan delas in i två större domäner, fysisk och psykisk hälsa. 

    För fysisk aktivitet används Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet vilka handlar om hur mycket tid man ägnar åt fysisk träning respektive vardagsmotion en vanlig vecka samt en fråga om stillasittande (Socialstyrelsen, u.å).

    Aktivitetsbegränsning mäts med en modifierad version av Pain Disability Index (PDI) (Tait, Chibnall & Krause, 1990) vilken mäter hur smärta påverkar en persons förmåga till dagliga aktiviteter. I den modifierade versionen är ordet smärta utbytt till ordet symptom.

    Upplevd hälsa kommer att mätas med Folkhälsomyndighetens fråga gällande självskattad allmän hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2016). 

    För att mäta smärta kommer numerisk skattningsskala (NRS) användas (Hjermstadt et al, 2011).

    Kroppskännedom mäts med Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Mehling et al., 2012; Nyman & Vesterlund, 2016). MAIA består av 8 delskalor med totalt 32 frågor där delskalorna beskriver olika dimensioner av kroppsmedvetenhet. Följsamhet till hemträningen mäts genom att fylla i en träningsdagbok. Självskattningsformulären valdes utifrån att de är valida och reliabla, enkla för patient att fylla i och att några av dem används kliniskt inom reumatologi i Sverige. 

    Semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor används för en djupare förståelse för livskvalitet, upplevd hälsa och kroppskännedom. Ytterligare område som berörs i intervju är hur konceptet upplevts av forskningspersonerna vad gäller antal behandlingar per vecka och hur hemträningen fungerat. Intervjuer kommer att göras med varje forskningsperson utav den av författarna som ej ger BK-behandling, 1-2 veckor efter avslutad intervention.

    Transkribering av intervjuerna, kommer att göras av den författare som utför intervjuerna. 

    Intervjuer kommer att spelas in med diktafon och därefter transkriberas verbatimt på en lösenordsskyddad dator. Semistrukturerade intervjuer anses lämpliga då dessa kan anses vara flexibla, hjälpa forskaren hålla fokus i samtalet på ämnet som undersöks och även ansedd vara en effektiv metod för kvalitativ datainsamling (Creswell, 2013; Danielsson, 2017). 

     

    Analysmetoder

    Deskriptiva analyser och statistik kommer att användas för den kvantitativa delen av studien. Analyserna kommer att göras i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisas utifrån gruppen som en helhet. 

    Kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004) med induktiv ansats väljs som analysmetod för den kvalitativa delen av studien. En manifest analys av intervjuerna kommer att användas. Transkriberingarna kommer att läsas igenom flera gånger av båda författarna och efter genomläsning kommer meningsbärande enheter identifieras som därefter kondenseras och kodas för att slutligen delas in i kategorier. Analyserna kommer att göras av båda författarna separat för att därefter diskuteras för att komma till konsensus.

     

    Etiska överväganden

    Etiska aspekter aktualiserade i studien är hantering av uppgifter hämtade från presumtiva forskningspersoners journal för åtkomst av kontaktuppgifter, kön, ålder samt eventuell demensdiagnos. För att få delta i studien måste forskningspersonerna ge sitt skriftliga samtycke. Ett informationsbrev tillsammans med samtyckesblankett kommer att skickas per post. Informationsbrevet beskriver syftet med studien och vad det innebär att delta vad gäller tidsåtgång, klädsel, eventuella biverkningar i form av träningsvärk samt även forskningspersonens rätt att när som helst avsluta sitt deltagande i studien utan närmare förklaring. Där finns även information om hur resultatet av studien kommer att spridas. Inga obehöriga kommer ta del av data. Självskattningsformulär kommer vara kodade och kodnyckel samt formulär kommer vara inlåsta och separerade från varandra i arkivskåp på Fysioterapienheten, Falu Lasarett.  Intervjuerna spelas in på en diktafon och transkriberingar kommer vara kodade och finnas på en lösenordsskyddad fil på en lösenordsskyddad dator. Diktafon samt dator kommer vara inlåsta under studietiden. Forskningspersonerna är sedan tidigare inskrivna på reumatologkliniken och kan ha träffat den av författarna som har sitt arbete där, vilket kan medföra att presumtiva forskningspersoner känner att de behöver tacka ja för att de känner den sjukgymnasten och vill göra denne till lags. För att minimera sårbarheten kommer en remissansvarig på reumatologen att per telefon kontakta presumtiva forskningspersoner angående intresse för deltagande. Intervjuerna kommer att göras av den författare som ej arbetar på Falu Lasarett och som ej är känd av forskningspersonerna. Resultatet kommer  att presenteras på gruppnivå för att inte riskera att avslöja forskningspersonernas identitet. Datahantering kommer att ske enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Efter avslutad, examinerad och godkänd magisteruppsats kommer all data raderas.

     

    Nyttan av projektet kan vara att kunskapsluckan gällande genomförbarheten av BK för personer med reumatisk sjukdom minskar. Det skulle även kunna bidra med en indikation på vilka utfallsvariabler som möjligen kan vara användbara för att mäta effekt av BK vid reumatisk sjukdom vid eventuella framtida studier. I förlängningen kan det ge fysioterapeuter inom reumatologi och primärvård ytterligare behandlingsalternativ. 

    Resultatet av studien kommer att kunna spridas genom att denna presenteras vid ett examinerande magisteruppsatsseminarium på högskolan Dalarna i maj 2019 samt publiceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) vid godkännande av magisteruppsats. Eventuellt kommer en presentation i form av en poster genomföras på reumatologidagarna i Falun 2019. 

     

    Etisk prövning

    Projektplanen bedömdes utifrån “Blankett för egengranskning” vilket medförde att en etisk ansökan skickades in till Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna. Den godkändes av FEN 18.12.11. En anmälan till dataskyddsombudet angående hantering av personuppgifter gjordes också.

     

    Preliminär Tidsplan

    Klart senast

    18.11.30                     Utforma intervjuguide

    18.11.30                     Skapa information till intresseanmälan

    18.11.30                     Skapa informationsbrev och samtyckesblankett

    18.12.03                     Ansökan till FEN

    Januari 2019              Forskningspersoner tillfrågas angående intresse att delta i studien

    Januari 2019              Utskick av informationsbrev samt samtyckesblankett

    Januari/                                

    februari 2019              Start av datainsamling samt interventionen

    Mars 2019                  Intervjuer samt transkriberingar genomförda

    April 2019                   Sammanställning av data

     

    Reflektion

    Flera av självskattningsformulären är för oss något obekanta, så vi måste sätta oss in i de mer, både vad gäller själva ifyllandet men även uträkningarna. Vi skulle också behöva genomföra provintervju för att erbjuda övningstillfälle i intervjusituation samt öva på kvalitativ innehållsanalys för författare. Vi behöver informera kollega, vilken ska ringa de presumtiva forskningspersonerna, om vad som ska framföras och frågas efter vid samtalet. Tidsplanen anser vi vara realistisk och vi anser att vi kommer kunna färdigställa studien i tid. Informationsbrev, samtyckesblankett samt intervjuguide är klara, tid och lokaler finns avsatta för interventionen. Eventuella ändringar som kommer att behöva göras efter kurskollegor samt handledare granskat projektplanen kommer att hinnas med. 

     

    Referenser

    Ahlberg, I. (2014). Kostnader för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år 2012 (IHE-rapport, 2014:4). Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Från https://static-reumatikerforbundet.s3-eu-west-1.amazonaws.com/uploads/attachments/IHE_Rapport_2014_4_.pdf

     

    Bergman, S., Lampa, J., & Nisell, R. (2017). Långvarig smärta. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 327-342). Lund: Studentlitteratur.

     

    Bergström., M., Ejelöv, M.,  Mattsson, M., & Stålnacke, B-M. (2014). One-year follow-up of body awareness and perceived health after participating in a multimodal pain rehabilitation programme – A pilot study. European Journal of Physiotherapy,(16),  246–254.doi: 10.3109/21679169.2014.935802

     

    Bravo, C., Skjaerven, L.H., Espart, A., Guitard Sein-Echaluce. L., & Catalan-Matamoros, D. (2018). Basic Body Awareness Therapy in patients suffering from fibromyalgia: A randomized clinical trial. Physiotherapy in Theory and Practice. p.1-11. doi:10.1080/09593985.2018.1467520

     

    Catalan-Matamoros, D., Helvik Skjaerven, L., Labajos-Manzaneres, M.T.,  Martinez-de-Salazar-Arboleas, A., & Sanches-Guerrero, E. (2011). A pilot study on the effect of Basic Body Awareness Therapy in patients with eating disorders: a randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation, 25(7), 617-626.

     

    Creswell, J.W. (2013). Qualitative Research Inquiry & Research Design. Choosing Among Five Approaches (3rd ed).London: SAGE Publications

     

    Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.143–154). Lund: Studentlitteratur

     

    Dropsy, J. (2004). Den harmoniska kroppen- En osynlig övning (3. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.

     

    Folkhälsomyndigheten. (2016). Syfte och bakgrund till frågorna i folkhälsoenkäten. Hämtad 1 december, 2018, från Folkhälsomyndigheten,  https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/syfte-bakgrund-fragorna-hlv.pdf

     

    Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today,24(2), 105-112.

     

    Hjermstad, M., Fayers, P., Haugen, D., Caraceni, A., Hanks, G., Loge, J., ...Kaasa, S. (2011). Studies comparing Numerical Rating Scales, Verbal Rating Scales and Visual Analogue Scales for assessment of pain intensity in adults: a systematic literature review. Journal of Pain and Symptom Management41(6),1073-1093

     

    Klareskog, L., Saxne, T., Rudin, A., & Rönnblom, L. (2017). Vad är reumatologi?. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 21-24). Lund: Studentlitteratur.

     

    Lundberg, I.E. (2014). Fysisk aktivitet och inflammation. I C.H. Opava (Red.), Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom(s. 45-54). Lund: Studentlitteratur.

     

    Lundvik Gyllensten, A. (2012). Basal Kroppskännedom. I G. Biguet., R. Keskinen-Rosenqvist., & A. Levy Berg (Red.), Att förstå kroppens budskap: sjukgymnastiska perspektiv(s. 189- 205). Lund: Studentlitteratur.

     

    Lööf, H., Johansson, U., Henriksson, E., Lindblad, S., & Bullington, J. (2014). Body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being,9(24670), 1-12.doi: 10.3402/qhw.v9.24670

     

    Nyman, K., & Vesterlund, H. (2016). Har ålder, kön och tidigare kroppsbehandling i form av massage betydelse för skattad upplevelse av kroppsmedvetenhet? Examensarbete, Umeå universitet, Institutet för omvårdnad

     

    Olsen, A.L., & Skjaerven, L.H. (2016). Patients suffering from rheumatic disease describing own experiences from participating in Basic Body Awareness Group Therapy: A qualitative pilot study. Physiotherapy Theory and Practice. 32(2), 98-106.doi: 10.3109/09593985.2015.1115568 

     

    Olsen, A.L., Strand, L.I., Helvik Skjaerven, L.,  Sundal, M-A., & Magnussen, L.H. (2017). Patient education and basic body awareness therapy in hip osteoarthritis – a qualitative study of patients’ movement learning experiences. Disability & Rehabilitation, 39(16),

    1631-1638.doi:10.1080/09638288.2016.1209578

     

    Opava, C.H., Björk, M., & Pettersson, S. (2017). Omvårdnad och rehabilitering vid reumatiska sjukdomar. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 395-410). Lund: Studentlitteratur.

     

    Orwelius, L., Nilsson, N., Nilsson, E.L., Wenemark, M., Walfridsson, U., Lundström, M., ... Kristenson, M. (2018). The Swedish RAND-36 Health Survey - reliability and responsiveness assessed in patient populations using Svensson’s method for paired ordinal data. Journal of Patient-Reported Outcomes 4(2).doi: 10.1186/s41687-018-0030-0

     

    Regeringen. (2006). Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Skr. 2005/06:126. Hämtad 10 december, 2018 från

    https://www.regeringen.se/49bba6/contentassets/b6f76a3feb8b4bb78322094dc1cdf2ba/strategiska-utmaningar---en-vidareutveckling-av-svensk-strategi-for-hallbar-utveckling-skr.-200506126

     

    Roxendal, G., & Winberg, A. (2002). Levande människa: Basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur & Kultur.

     

    Sannum Karlsson, A., & Cederhag, W. (2016). Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott och rehab.Malmö: Sannum Karlsson i Malmö AB och WIC Kroppskännedom

     

    Stade, K., Skammentz, S., Hjortkjaer, C., & Carlsson, J. (2015). After all the traumas my body has been through, I feel good that it is still working.” – Basic Body Awareness Therapy for traumatised refugees. Torture, 25(1), 33-50.

     

    Statistiska centralbyrån. (2018).  Hälso-och sjukvårdens andel av BNP var 10,9 %. Hämtad 10 december, 2018 från Statistiska centralbyrån https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/halsorakenskaper/pong/statistiknyhet/halsorakenskaper-2016/

     

    Stavropoulos-Kalinoglou, A., Metsios, GS., Veldhuijzen van Zanten, JJ., Nightingale, P., Kitas, GD., & Koutedakis, Y. (2013). Individualised aerobic and resistance exercise training improves cardiorespiratory fitness and reduces cardiovascular risk in patients with rheumatoid arthritis. Annals of Rheumatic Disease72(11), 1819-25. doi: 10.1136/annrheumdis- 2012-202075.

     

    Strand, L.I., Olsen, A., Nyard, H., Furnes, O., Magnussen, L.H., Lygren, H., ...Skjaerven, L.H. (2015).  Awareness therapy in hip osteoarthritis: A multiple case study of treatment responses.Journal of Physiotherapy, 101(S1),1238-1462. http://dx.doi.org/10.1016/j.physio.2015.03.1407

     

    Socialstyrelsen. (u.å). Forskningsstudie om validering av indikator- frågor till patienter om fysisk aktivitet. Hämtad 1 december, 2018, från http://www.hfsnatverket.se/static/fi..._aktivitet.pdf

     

    Tait, R.C., Chibnall, J.T., Krause, S. (1990). The Pain Disability Index: psychometric properties. Pain,40(2), 171-182.

     

    Yagci, G., Ayhan, C., & Yakut, Y. (2018). Effectiveness of basic body awareness therapy in adolescents with idiopathic scoliosis: A randomized controlled study. Journal of Back Musculoskeletal Rehabilitation31(4), 693-701. 

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.