Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2014 > Sjukdomar > Reumatoid artrit

Reumatoid artrit

    Table of contents
    No headers

    Reumatoid artrit, RA

    Allmänt

    Reumatoid artrit definierades för första gången år 1876, detta gjordes enligt Storey, Comer & Scott (1994) av Sir Alfred Garrod. Författarna skriver att det dock finns många tecken på att sjukdomen existerade långt innan detta. Enligt Setterberg (2011) drabbas mellan 50 000 – 100 000 i Sverige av en lindrigare eller svårare form av reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism som det också kallas. Av dessa är ungefär tre fjärdedelar kvinnor. Författaren skriver vidare att det är sällsynt att barn drabbas men att det förekommer, vanligtvis debuterar sjukdomen mellan 30 – 50 års ålder.

    Ledgångsreumatism klassas, enligt Setterberg (2011), som en autoimmun sjukdom. Det betyder att leder och dess stödjevävnad förstörs då immunförsvaret angriper vävnaden. Även inre organ påverkas av sjukdomen. Lederna blir inflammerade och det bildas även större mängder ledvätska vilket leder till svullna och ömma leder. Utöver detta blir ledkapseln tjockare, ledhinnan svullnar och från denna svullna ledhinna växer bindväv in i leden. Författaren skriver vidare att belastningen på benvävnaden blir stor när ledbrosket förstörts vilket medför att den kan brytas ned. En följdeffekt av försvagningen i ledkapsel och ledband är felställningar i leder, vilka är karakteristiska för ledgångsreumatism.

    Orsaken till varför människor får ledgångsreumatism är okänd (Setterberg, 2011). Enligt Morgan et al. (2009) är det dock fastställt att ärftlighet spelar en stor roll för uppkomsten av sjukdomen, även miljöfaktorer påverkar uppkomsten. Enligt författarna är rökning den dominerande miljöfaktorn, detta stärks av Setterberg (2011) som skriver att ärftliga anlag och rökning gör att risken för att drabbas av ledgångsreumatism ökar upp till 10 gånger. 

    Symtom

    Enligt Setterberg (2011) tar själva insjuknandet sig uttryck på olika sätt hos olika människor. Det börjar dock ofta med en motvilja mot mat, en lättare temperaturhöjning, avmagring och smygande trötthet. Sjukdomen uppträder enligt författaren ofta i skov. Utöver detta uppkommer, enligt Arnett et al. (1988), symtom som stelhet på morgonen, svullnad i leder, svullnad i mjukvävnad och reumatiska knutor. Enligt Setterberg (2011) börjar symtomen ofta i små leder, exempelvis i tår eller fingrar. Mindre vanligt, men förekommande, är att sjukdomen startar i de större lederna. Vanligtvis angrips samma led i båda fötterna eller händerna samtidigt.

    Diagnos

    Diagnosen ledgångsreumatism ställs genom att läkare tittar på bland annat patientens symtom och blodprover. Det kan vara svårt att skilja ledgångsreumatism från andra ledsjukdomar i början vilket gör att utredningstiden kan ta månader. Utöver patientens symtom tittar läkaren ofta på sänkan som ofta är kraftigt förhöjd när patienten har ett skov. Man tittar även på den så kallade reumatiska faktorn, som är en speciell antikropp i blodet. Om denna finns tyder det på reumatism (Setterberg 2011; Nitelius 1999). Utöver detta kan man, enligt Nitelius (1999), göra röntgenundersökningar.

    När det gäller symtom blir läkaren, enligt Nitelius (1999), extra uppmärksam på att det kan vara ledgångsreumatism om patienten beskriver förekomst av stelhet i leder på morgonen, ledsvullnad och smärta vid rörelser av lederna. Vid undersökning letar läkaren efter tecken på inflammation i lederna vilket innebär att man tittar på värmeökning, svullnad och rodnad. Läkaren letar även efter reumatiska knutor vilka är inflammerade celler som är ofarliga men kan ömma.

    Vård & behandling

    Patienten bör snarast komma i kontakt med reumateam och reumatolog. I reumateam finns sjukvårdspersonal med olika inriktningar som specialiserat sig på reumatiska sjukdomar. Sjukvårdspersonalen består av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och behandlingsassistenter (Setterberg, 2011). Utöver detta ges enligt Reumatikerförbundet (u.å.) läkemedel i syfte att stoppa inflammationsprocessen. Genom detta vill man stoppa funktionsnedsättning och vävnadsskada. Mediciner ges också för att minska värk. De skriver vidare att aktivitet och träning är viktigt ur behandlingssynpunkt. Denna rörelsebehandling ordineras, enligt Setterberg (2011), för att behålla eller förbättra rörelseförmågan. Vattengympa är en vanlig träningsform pga. att värmen ökar rörligheten då den lindrar smärtan. Vid vila för lederna bör lederna vara sträckta. Författaren skriver vidare att fotvård är ett viktigt inslag, fotgymnastik och skor som ger att bra stöd för foten är viktigt. Operation kan bli aktuellt när man vill förhindra ytterligare ledförändringar, den inflammerade ledhinnan opereras då bort. En protes kan även ersätta en förstörd led. Utöver detta är det viktigt att lämpliga hjälpmedel ges om sjukdomen lett till ett handikapp.

     

    Referenslista

    Arnett, F.C.Edworthy, S.M.Bloch, D.A.McShane, D.J.Fries, J.F.Cooper, N.S.,… Hunder, G.G.(1988). The American Rheumatism Association 1987 revised criteria for the classification of rheumatoid arthritis. Arthritis & Rheumatism, 31(3), 315-324. doi: 10.1002/art.1780310302

    Morgan, A.W., Thomson, W., Martin, S.G., Yorkshire Early Arthritis Register Consortium., Carter, A.M., Consortium UKRAG.,… Barrett, J.H. (2009). Reevaluation of the interaction between HLA-DRB1 shared epitope alleles, PTPN22, and smoking in determining susceptibility to autoantibody-positive and autoantibody-negative rheumatoid arthritis in a large UK. Arthritis & Rheumatism, 60(9), 2565-2576. doi: 10.1002/art.24752

    Nitelius, E. (1999). Kronisk ledångsreumatism – reumatoid artrit: Handbok för reumatiskt sjuka och vårdpersonal. Stockholm: Förlaget Hagman.

    Reumatikerförbundet. (u.å.). RA reumatoid artrit. Hämtat 5 november, 2014, från reumatikerförbundet, https://reumatikerforbundet.org/uploads/attachments/Diagnosblad_RA_nomarks.pdf

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

    Storey, G.O., Comer, M., Scott, D.L. (1994). Chronic arthritis before 1876: Early British cases suggesting rheumatoid arthritis. Annals of the Rheumatic Diseases, 53(9), 557-560. doi: 10.1136/ard.53.9.557

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Bra skrivet, mycket info :) Vad händer med de inre organen när man får ledgångsreumatism? Får barn samma symptom som vuxna eller kan det se olika ut? Är det någon skillnad på symptom om man får en lindrigare typ av ledgångsreumatism än om man får en svårare form? Eller är de helt enkelt bara lindrigare? :) /Sanna Ö
    Posted 00:02, 17 Nov 2014
    Intressant skrivet! Vet man varför så många fler kvinnor drabbas av detta? /Jenny S
    Posted 18:49, 17 Nov 2014
    Intressant skrivet! En något större text skulle göra det mer lättläst, eftersom det var många intressanta fakta kring denna sjukdom :) Du inledde med att sjukdomen definierades första gången 1876. Vid den här tiden fanns många kurorter/brunnsorter dit folk reste för att dricka det hälsosamma vattnet och framförallt få behandling för olika åkommor. Bland dessa nämns "artrit" som en vanligt förekommande krämpa. Redan då använde man sig av varma bad och massage för att lindra besvären - utöver den dosering av det hälsobringande vattnet - som läkaren på kurorten ordinerade. Jag har bl a besökt Loka Brunn utanför Degerfors i Bergslagen. Där finns bland andra den gamla badinrättningen kvar som museibyggnad och även läkarmottagningen med dennes s k journalböcker, instrument och olika behandlingsapparater. Ett spännande besök! Min sambo äger en liten fastighet i Borlänge som tidigare varit ett badhotell som stått nere i Frostbrunnsdalen(idag ett naturreservat). Hans intresse om fastighetens historia ledde in honom på den tidens alternativa läkarvård. Du kan läsa lite mer om Borlänges egna kuranläggning på www.frostbrunnsdalen.com / Anki edited 11:27, 10 Dec 2014
    Posted 11:26, 10 Dec 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.