Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2014 > Sjukdomar > Njursten

Njursten

    Table of contents
    No headers

     

    Vad är njursten?

    Normalt innehåller urinen olika salter. Om saltkoncentrationen blir för hög kan kristaller bildas. Dessa kan sedan växa och bli stenar. Om stenarna är små följer de med urinen ut vid miktion men är de för stora kan de fastna i urinledaren. (1177.se)

    Om stenarna fastnar hindrar de urinflödet och urinen kan inte passera. Detta gör att njurbäckenet, där urinen samlas i njuren, blir utspänt. Det blir ett ökat tryck i njuren och detta leder till smärta. Om trycket kvarstår under en längre tid tar njuren skada och kan sluta fungera. (sahlgrenska.se)

    Orsak

    Oftast beror njursten på att kroppen är uttorkad, man har druckit för lite eller förlorat mycket vätska. Det kan också bero på att utsöndringen av kalcium i urinen ökar. Kalciumhalten kan bli högre när bisköldkörtlarna producerar för mycket av det hormon som reglerar kalciumutsöndringen.  Men detta är i mer sällsynta fall.

    Det finns även andra ämnen än kalcium som kan bilda stenar, t.ex. urinsyra, oxalat eller cystin. (1177.se)

    Det kan också bero på vad man äter, att urinen rinner dåligt ner till urinblåsan och ärftliga faktorer såsom rubbningar i ämnesomsättningen. (njursten.se)

    Det är vanligast att män i ålder 20-50 år drabbas. Varför män drabbas oftare än kvinnor vet man inte riktigt men på senare år har skillnaden mellan män och kvinnor minskat. (njursten.se)

    Symtom

    Oavsett vart stenen sitter orsakar den svåra smärtor. Oftast känns det värst i ryggen eller i sidan men kan även stråla ner mot ljumsken och underlivet. Smärtan kommer på den sidan där stenen sitter. (1177.se) Illamående och kräkningar är också vanligt. (njursten.se) Man kan även få feber, då stenen kan göra så att det uppstår en infektion i njurbäckenet. Om stenen skrapar mot slemhinnan kan den även orsaka blödningar, detta visar sig i urinen som kan bli blodfärgad. (Njursten)

    Behandling

    Om man känner igen symtomen och har haft njurstensbesvär tidigare kan man prova att självbehandla med smärtstillande läkemedel. Är stenarna mindre än fem millimeter följer de med urinen ut efter ett tag. Om stenen är för stor måste man söka läkarvård. (1177.se) För att hitta stenen använder man ultraljud eller röntgen.

    Den vanligaste behandlingen är stötvågsbehandling, som innebär att en apparat avger tryckvågor som krossar stenen. Efter detta ska man kunna kissa ut flisorna. Är stenen för stor eller inte går att krossa måste man operera bort den med en titthålsoperation. (sahlgrenska.se)

    Man kan också använda uretäroskopi, då man för upp ett rör i urinröret, upp i urinledaren och har sönder stenarna. (njursten.se)

     

     

     

     

    Referenslista

    Rosander, U., Tiselius, H-G., i samarbete med Schenkmanis, U. (2000)Njursten. Stockholm: Förlagshuset Gothia.

    Nestor, L. (2013) Vad är njusten. Publicerad 27 september 2013. Behandlingar. Publicerad 12 februari 2013.Hämtade 17 november 2014 från Njursten.se:

    http://njursten.se/vad-ar-njursten/

    http://njursten.se/behandlingar/

    Fehrling, M. Njursten. Publicerad 19 maj 2014. Hämtad 17 november 2014 från Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

    http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Vardutbud/Urologi/Diagnoser-och-sjukdomstillstånd/Njursten/

    Grabowska, B. Njursten. Publicerad 21 januari 2013. Hämtad 17 november 2014 från 1177, Vårdguiden:

    http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Njursten

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.