Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2014 > Sjukdomar > Epilepsi

Epilepsi

    Epilepsi en sjukdom eller ett symtom

    Minst 60 000 personer i Sverige har Epilepsi, som är ett samlingsnamn för olika tillstånd av olika krampanfall. Epilepsi är något mer representerat hos män än hos kvinnor. Alla kan dock få ett epileptiskt anfall om hjärnan retas till räckligt mycket, men alla blir inte epileptiker. Ett epileptiskt anfall beror på att vissa av hjärncellerna är överaktiva, vilket gör att man kan få olika typer av krampanfall. Det finns två huvudtyper; generaliserade och fokala (Tomson, T. 2012).

    Generaliserade

    Vid generaliserade så omfattar aktiviteten hela hjärnan och personen förlorar medvetandet en kortare stund. Det finns flera sorters anfall och ett sådant är Toniska-Kloniska anfall (tidigare kallad Grand mal), personen blir först medvetslös och stel (toniska fasen), sedan börjar hela kroppen att krampa och rycka (kloniska fasen), tills kroppen slappnar av igen. Personen kan fortfarande vara medvetslös men att medvetandet återkommer succesivt.

    Ett annat exempel är Absenser (tidigare kallad Petit Mal). Som barn kan få, det är barn som tidigare varit helt friska som kan få frånvaroattacker på mellan 5-15 sekunder långa där barnet ofta inte är medveten om frånvaroattacken och kommer inte ihåg den efteråt heller. Om man inte medicinskt behandlar dessa absenser så kan antalet vara så många som 100–200 anfall/dag, prognosen är dock god och ofta upphör anfallen innan barnet når 20 års ålder (Neuroportalen, 2014).

    Andra exempel på generaliserade anfall är: myoklona, kloniska, toniska och autoniska.

    Fokala

    Vid fokala så startas anfallet från ett begränsat område i hjärnan och beroende på vilken del av hjärnan som är överaktiv så blir personen i olika grad påverkad. Från icke medvetande påverkat till medvetande påverkan eller som kan utveckla till generaliserat anfall. Samt okänd anfalls typ, där det är oklart om anfallen är fokala, generaliserade eller bådadera – ex infantil spasm (Svenska Epilepsiförbundet).

    Orsak

    Orsakerna till Epileptiska anfall kan vara flera, som att den är medfödd, skada/trauma, stroke men kan också uppstå helt oprovocerat under helt vanliga förhållanden. Provocerade anfall utlösta av stress, anspänning eller drogintag är också förekommande (Setterberg, E. 2011).

    Kramputlösande faktorer

    Faktorer som kan utlösa krampen är; trötthet, hormonförändringar, psykiska faktorer, abstinens efter alkohol som är den vanligaste utlösande faktorn men även abstinens efter lugnande mediciner.

    Diagnos

    Har man haft flera krampanfall och läkaren misstänker epilepsi får man genomgå en EEG (elektroencefalografi) som mäter hjärnans aktivitet. Datormografi och Magnetkameraundersökning är också vanliga undersökningar, dessa undersökningar visar vad som kan ligga bakom epilepsianfallen. Då det inte finns någon ”test” för epilepsi så kan det ta lång tid att få diagnosen.

    Behandling

    För cirka 50 procent av de drabbade så läker epilepsin ut. Men för andra så följer en livslång medicinering. När man fått diagnosen så är den vanligaste behandlingen förebyggande medicin så kallad antiepileptica, t ex Tegretol som minskar de signaler i hjärnan som utlöser ett epileptiskt anfall och försvårar därigenom uppkomsten av anfall (Fass, 2014). Men som inte botar den skada som är orsaken till anfallen. Eller Epilepsikirugi, i Sverige så opereras cirka 50 personer om året, efter flertalet undersökningar och samtal så tar man bort den del i hjärnan där anfallet startar. Många blir helt anfallsfria eller att anfallen minskar i antal (Svenska Epilepsiförbundet).

    Slutligen - Symtom eller sjukdom?

    I olika register och ordböcker så står Epilepsi under sjukdomar. Men går man in och läser mer ingående så framgår det tydligt att Epilepsi är ett symtom. I boken Medicin 1 & 2 (2011) skriver Elsie Setterberg i inledningen till artikeln om Epilepsi ”Epilepsi är ingen sjukdom utan ett symtom på förändringar i hjärnan”. Även de andra artikelförfattarna som jag har refererat till benämner Epilepsi som ett symtom. I Svenska akademiens ordlista förklaras ordet symtom som: Yttring, tecken på sjukdom.

     

    Referenslista

    Fass.se. Hämtad 16 oktober 2014 från Fass.se: http://www.fass.se/LIF/product?userT...19791214000020.   

    Neuroportalen. (2014). Om Epilepsi. Hämtad 16 oktober 2014. Faktagranskad av läkare Johan Berg, neurologkliniken, Danderyd: http://www.neuroportalen.com/svenska...si-sjukdom.php

    Setterberg, Elsie. (2011). Medicin 1 och 2, Epilepsi sid 165. Stockholm: Liber

    Svenska Epilepsiförbundet. Epilepsi – Vad är det? Hämtad 16 oktober 2014 från Svenska Epilepsiförbundet: http://epilepsi.se/Om-epilepsi.html

    Tomson, Torbjörn. Läkare, professor i neurologi med särskild inriktning mot epilepsi (2012). Epilepsi. Hämtad 16 oktober 2014 från 1177 Vårdguiden: http://www.1177.se/Varmland/Fakta-oc...omar/Epilepsi/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Bra skrivet ! Jag undrar även hur JAG ska göra med en person som fått ett epileptiskt anfall? Visst finns det medicin att ge just vid anfallet? Hur länge kan en person krampa utan att det blir fara för hälsan? Jag har själv arbetat som personlig assistent och kommit i kontakt med epilepsi. Jag såg fram emot att få läsa om just den sjukdomen för att förstå bättre. Men det kanske är en annan form av epilepsi som han har. Han har riktigt otäcka symptom som gör att 112 blir kallade./ Jessica
    Posted 20:01, 10 Nov 2014
    Bra skrivet och förklarat! Har en barndomskompis som hade epilepsi när hon var mindre (ca 8-10 år) och fick medicinering för detta. Nu har det växt bort, men jag undrar hur det kan göra det egentligen? Kan du förklara det lite mer? / Jenny E
    Posted 14:50, 11 Nov 2014
    Tack för respons, Vad jag förstår så är de flesta anfallen självbegränsande och upphör efter några minuter. Vid större anfall så bör man larma 112 det är dom anfallen som förr kallades för Grand mal och dom kan vara väldigt våldsamma, om anfallet håller på mer än 30 minuter kallas det status epileptikus och kan vara allvarligt. Den medicinering patienten kan få är Diazepam som bryter anfallet och att man försöker se till att patienten inte skadar sig själv.
    Det finns fler olika barnepilepsisorter förutom Petit mal, bla Juvenil Mykolon Epilepsi JME där barnet är 10 -20 år och så finns det en sort som heter Benign Barnepilepsi med centrotemporala spikes BECT där barnet är 2-14 år, med lite olika prognoser men varför det växer bort har jag inte hittat någon förklaring till kanske för att hjärnan utvecklas. edited 17:15, 11 Nov 2014
    Posted 17:00, 11 Nov 2014
    Intressant! Jag har hört om småbarn som drabbas av s.k. "feberkramper" , en del får det ganska många ggr. Vet du om dessa feberkramper också räknas till epilepsi? Har svagt för mig att en bekants barnbarn fått prova någon slags epilepsimedicin för detta. Det kan ha varit så att feberkramperna övergick i kramper utan feber. Så jag undrar därför om man skiljer på dessa kramper? Med vänlig hälsning Jenny S
    Posted 09:53, 24 Nov 2014
    Hej Marie! Jag vill bara säga att jag tycker du har skrivit en superbra och informativ text.
    Sidan är dessutom snygg och luftig med rubriker och olika stycken vilket gör det lätt för läsaren att ta till sig innehållet. Jag läser på inför tentan nu och tycker att din text innehåller allt jag behöver veta om epilepsi, stort tack för det!
    /Katarina
    Posted 11:32, 8 Dec 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.