Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2014 > Sjukdomar > Blödningsrubbningar (rätt sida)

Blödningsrubbningar (rätt sida)

    BLÖDNINGSRUBBNINGAR

     

     

    Kort om menscykeln

    • varar normalt mellan 21 och 35 dagar
    • ägglossning sker 12-16 dagar före mens
    • en blödningsperiod är ofta 5 dagar, men 3-8 dagar är också vanligt
    • blodförlusten vid en blödning brukar vara 30-40 ml

     

    En normal menstruationsblödning varar normalt i 3–8 dagar. Normalt intervall mellan den första blödningsdagen av menstruationen räknas från den första blödningsdagen. [1]Alla kvinnor kan dock drabbas av blödningsrubbningar en eller flera gånger under sin livstid. Det kan även vara ett återkommande tillstånd under varje menstruationscykel.

    Menscykeln styrs av hormonerna GnRH, FSH och LH från hypotalamus/hypofys samt östrogen och progesteron från äggstockarna. Menscykeln har inflytande på kvinnors fysiska och psykiska tillstånd, t.ex. under klimakteriet, då östrogenproduktionen avklingar. Omvänt påverkas menscykeln av fysiska och psykiska förändringar hos kvinnan, t.ex. nedstämdhet, oro, stress, resor, bantningskurer, hormonell antikonception och annan medicinering, ätstörning och andra sjukdomar, t.ex. infektioner och cancer.[2]

     

    När ska man söka vård?

    Sök alltid vård om du får en plötslig blödning eller om blödningarna blir rikligare och inte vill sluta av sig självt.

    Att ha enstaka blödningsrubbningar behöver inte vara farligt och de är oftast behandlingsbara.

     

    Indelning av blödningsrubbningar[3]

     

    Olaga blödningar

    Med mellanblödning (metrorragi) avses enstaka (eventuellt återkommande i varje cykel) blödningar mellan två normala menstruationer. Kan komma en enstaka gång eller upprepas utan bestämt mönster, kommer alltså på "fel" tid.

    Att få en blödning mellan de regelbundna menstruationerna kan bero på flera ofarliga orsaker:

    • ·         P-piller av lågdos-typ
    • ·         Spiral
    • ·         Klimakteriet
    • ·         Graviditet
    • ·         Läkemedelsutlöst

    Om dessa exempel genom prover kan uteslutas är blödningarna av annan art och kan vara en signal från kroppen att något är fel.

     

    Blödningar som kan vara tecken på sjukdom:

    • Underlivsinflammation
    • Klamydia
    • Endometrios (öar av slemhinnor från livmodern spridda i bukhålan)
    • Ovulationsstörningar (utebliven ägglossning)
    • Tumörer benigna/maligna
    • Myom (muskelknutor)

    Mellanblödningar är så vanliga att oftast hittar läkare ingen orsak. Blödningen får då benämningen dysfunktionell blödning, vilket menas att en blödning kan komma utan förklaring, och är den inte återkommande så är blödningen ofarlig.

    Långvariga och/eller rikliga menstruationer

    Att ha blödningsrubbningar kan även innebära att ha mycket rikliga menstruationsblödningar, regelbundet (menorragi). Detta är vanligt och förekommer hos 10–20 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Symptom som hör till brukar vara yrsel, andfåddhet, hjärtklappning eller huvudvärk.

    Orsaker till rikliga blödningar kan vara:

    • Idiopatisk (orsakad av okänd faktor)
    • Myom
    • Polyper
    • Sköldkörtelrubbning
    • Koagulationsrubbning  
    • Kopparspiral
    • Läkemedel (till exempel acetylsalicylsyra)
    • Hormonrubbningar

    Rikliga menstruationer orsakar ofta anemi och för att förhindra detta behandlas kvinnan med Tranexamsyra, (Cyklo-F, t ex), som får blodet att koagulera, med följd av att blödningarna avstannar snabbare. P-piller och hormonspiral kan också vara en hjälp, eftersom menstruationen kan utebli helt av dem.

    Anovulatorisk blödning[4]

    Riklig långvarig blödning som kommer efter ett förlängt intervall. Blödningen kommer utan att ägglossning har skett och är därför vanligast hos unga kvinnor efter mensdebut och hos kvinnor nära menopaus (klimakteriet). Blödningarna är alltid smärtfria men kan långsiktigt leda till att livmoderslemhinnan växer sig tjock och avstöts. I detta tillstånd finns risk även för hyperplasi (en ökning av cellantalet i en vävnad på grund av cellnybildning)

    Har man återkommande anovulatoriska blödningar behandlas man med gestagen, en hormonbehandling som stoppar blödningen efter några dagar, men som måste ätas i minst tre månader för att få långvarig effekt.

    Postmenopausblödning

    En blödning efter klimakteriet (minst ett år efter sista mens). Den vanligaste orsaken är lättblödande slemhinnor men kan i vissa fall också orsakas av infektion, cellförändringar på livmoderhalsen eller maligna/benigna tumörer. Behandlingen består liksom vid anovulatoriska blödningen av gestagen, men även av östrogen.

     

    UTEBLIVEN MENSTRUATION

    Att få blödningsrubbningar kan också innebära att menstruationen uteblir helt. Detta kallas amenorre´. Man kan även få glesa eller väldigt oregelbundna menstruationer. Utebliven menstruation delas in i två grupper:[5]

    Primär amenorre´

    Vid primär amenorre´ har man efter 16 års ålder fortfarande inte haft sin menstruationsdebut, men har i övrigt haft en normal pubertetsutveckling. Orsakerna kan vara flera, men man blir alltid remitterad till barnläkare eller gynekolog för utredning.

    De vanligaste orsakerna är:

    •  Funktionsstörning i samspelet mellan hypotalamus, hypofys och äggstockar på grund av undervikt, överträning och/eller stress
    • Turners syndrom (kromosomrubbning där hela eller delar av ena X-kromosomen saknas)
    • Missbildningar i livmodern och vagina
    • Läkemedel
    • Graviditet

    Sekundär amenorre´

    Längre menstruationsuppehåll än tre månader hos kvinnor som tidigare har haft regelbundna menstruationer. Tillståndet är en vanlig orsak till att kvinnor i fertil ålder söker gynekolog på grund av att oro skapas avseende fertiliteten. Sekundär amenorre´ kan dock bero på både fysiska och psykiska orsaker:

    Normala tillstånd som:[6]

    • Graviditet
    • nyförlöst/ammande
    • menopaus (klimakteriet)

    Psykiska tillstånd som:

    • kvinnor som längtar efter barn
    • anorexia

    I 95 % av fallen är det dock hypofysen som inte utsöndrar hormoner, på grund av:

    • Undervikt/stress
    • Tumörer
    • Skada
    • Sköldkörtelsjukdom
    • Binjurebarkssjukdom,
    • Läkemedel, ex P-piller

     Oligomenorré (glesa menstruationer)[7]


    Glesa, vanligen oregelbundna menstruationer med cykellängd mellan 36 dagar och 3 månader. En kvinna med oligomenorre´ får menstruation endast fyra till nio gånger per år. Är menstruationscykeln regelbunden trots det långa intervallet, förutsatt att kvinnan i fråga alltid haft samma intervall sedan menstruationsdebut, då är det oftast ett naturligt tillstånd för just den kvinnan. Det kan dock medföra problem med att bli gravid. Men om kvinnan får en plötslig förändring i sin vanliga menstruationscykel, eller har utebliven menstruation i tre månader, då bör läkare uppsökas för utredning.

    Oligomenorre´ behöver oftast ingen medicinsk behandling då det är vanligast att orsakerna beror på stress och dåliga matvanor. Istället kan förändringar av rutiner och matvanor vara tillräckligt för att återfå en regelbunden menstruationscykel. Orsakerna till att mensen inte kommer som den brukar varierar förstås och ibland behövs hormonbehandling, kvinnan kan till exempel ha förhöjda nivåer av manligt hormon (androgener) vilket också medför svårigheter att bli gravid. Fertiliteten återkommer dock efter behandling. P-piller är också en vanlig behandling till oligomenorre´, för att återfå balansen av hormoner i kroppen.

    Orsaker:

    • Emotionell stress
    • Kronisk sjukdom
    • Dålig kost
    • Ätstörningar som anorexia nervosa
    • Överdriven träning
    • Tumörer
    • Olaglig användning av anabola steroider för att öka prestationsförmågan

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.