Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2013 > Sjukdomar > Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer

    Table of contents
    No headers

     

    Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna som kan uppstå i livmodern. Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern som går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsen har som funktion att stå emot det tryck som fostret skapar under en graviditet och att vidgas under förlossningen så att barnet kan komma ut (Larsson 2012).

    Definition

    Cancer i livmoderhalsen innebär att cellförändringar på livmodertappen så småningom utvecklas till cancer. I ett område på livmodertappen möts de två olika celltyperna som livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av. På detta område är slemhinnan extra känslig för bakterier och virus och dessa kan skada cellerna. Många cellförändringar läker ut av sig själva och behöver inte utvecklas till cancer. Förloppet i livmoderhalscancer sker vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna gradvis ökar. Det kan ta upp till femton år att få en fullt utvecklad cancertumör (Larsson  2012).

    Förekomst

    Enligt Leander (2013) drabbas varje år cirka 450 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. På 1960- talet drabbades nästan dubbelt så många kvinnor och man kan se ett samband mellan minskningen idag och att kvinnor mellan 23 och 60 år regelbundet kallas till att genomgå en gynekologisk cellprovstagning. Vid cellprovstagning tas cellprov för att kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer i ett tidigt skede.

    Orsaker

    De allra flesta fall av livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus. Humant papillomvirus, HPV, är ett mycket vanligt virus som sprids via sexuell kontakt.I de allra flesta fall brukar en HPV- infektion gå över utan att det blir några bestående men vissa virustyper kan ge en ökad risk för cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Rökning och upprepade infektioner i underlivet påverkar slemhinnan i livmoderhalsen och ger en ökad påfrestning på det lokala immunförsvaret. Dessa två faktorer ger en ökad risk för en kvarstående HPV-infektion (Leander 2013). 

    Symtom

    Vid förstadier till livmoderhalscancer har man oftast inga symtom, utan dessa kan bara upptäckas vid en gynekologisk cellprovstagning. Det är även möjligt att vara utan symtom vid en fullt utvecklad livmoderhalscancer i ett tidigt stadium. Blödningar från underlivet är det vanligaste symtomet. Till en början kan dessa uppstå efter samlag eller vid ansträngningar, som vid toalettbesök. Efter en tid ökar de och kommer mer eller mindre dagligen (Larsson 2012)

    Behandling

    Enligt Leander (2013) skiljer sig behandlingarna åt beroende på vilket stadium cancern befinner sig i och vilken typ av cancerceller tumören består av.

    Kirurgi

    Ingreppet innebär oftast att hela livmodern och vävnaden omkring tas bort. I vissa fall kan man göra en så kallad trachelektomi, som är en mindre omfattande operation. Trachelektomi innebär att nästan hela livmoderhalsen tas bort och görs om sjukdomen är mycket begränsad och kvinnan vill bevara sin fruktsamhet.

    Strålbehandling

    Strålbehandling kan kombineras med kirurgi eller vara ett alternativ då kirurgi inte är möjligt. Man kan använda sig av inre eller yttre strålning men ofta använder man båda. Yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under cirka fem veckor och man behöver inte ligga kvar på sjuhus. Övergående biverkningar som diarré, minskad matlust och trötthet kan förekomma. Inre strålbehandling innebär att man placerar strålkällor i en eller flera ihåliga hylsor som sedan förs in i slidan eller livmodern. Hylsorna får sedan ligga kvar i kroppen och stråla och behandlingen pågår under några minuter upp till 15 timmar. Detta sker i ett strålsäkert rum på sjukhuset. Biverkningar som torra slemhinnor i slidan och täta urinträngningar kan förekomma.

    Cytostatikabehandling

    Cytostatika är ett läkemedel som ges för att angripa celler som håller på att dela sig. Vanligtvis ges behandlingen i form av dropp som man får intravenöst och kurerna är olika långa beroende på sjukdomens utveckling. Förekommande biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och försämrat immunförsvar. Besvären försvinner efter avslutad behandling.

    Prognos

    Prognosen är relativt god tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling i ett tidigt skede. De allra flesta blir friska och kan återvända till sitt normala liv. Om sjukdomen har spridit sig till andra organ är prognosen sämre, men det går ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Då blir syftet med behandlingen att symtomen inte ska påverka livskvaliteten (Leander 2013).

    Referenser

    Leander, Gun. 2013. Livmoderhalscancer. Cancerfonden. http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Livmoderhalscancer/

    (Hämtad 2013-11-26).

    Larsson, Barbro. 2012. Livmoderhalscancer. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Uppsala-lan/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Livmoderhalscancer/

    (Hämtad 2013-11-26).

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Mycket intressant och skrivet så att t o m jag förstår :). Jag tycker om att du förklarar de olika behandlingarna och när man väljer vilken.
    Skulle gärna se att du lade in mellanrum mellan styckeindelningarna så att det blir lite luftigt och mer "lättläst".
    Jag har en 10-årig dotter som nyligen vaccinerats mot livmoderhalscancer, sk HPV-vaccination. Hade varit intressant om du tagit med lite kortfattad information om detta./Kristin
    Posted 11:34, 29 Nov 2013
    Mycket intressant text. Tycker den var lätt att förstå. Jag skulle vilja veta om det finns risk för återfall? Kan cancern komma tillbaka? Kan man bli helt frisk från den? och i så fall hur många år ska det gå ect.? /Denise edited 14:37, 4 Dec 2013
    Posted 18:55, 2 Dec 2013
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.