Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2013 > Sjukdomar > Selektiv mutism

Selektiv mutism

    Table of contents
    No headers

    Vad är selektiv mutism

    Selektiv mutism är en ångeststörning där symptomen vanligtvis uppträder hos barn i förskoleåldern. Dessa barn kan tala obehindrat i sin hemmiljö men i till exempel skolmiljön och vissa sociala sammanhang upplever dessa barn en låsning som medför ofrivillig tystnad. (Bergström, 2008 s 5-7)

     

     

    Förekomst

    Symptomen på selektiv mutism debuterar generellt i sexårsåldern när barnet börjar i förskoleklass, detta på grund av att det i förskoleklassen ställs helt andra krav på prestation än vad det görs i förskolan. Eleven upplever en ofrivillig blockering och kan ej tala när det förväntas av den. (Bergström, 2008 s 5-7) Diagnosen är vanligare bland flickor än hos pojkar, varför vet man inte, och det finns studier som talar för att den påträffas hos 7 av 1000 barn, ”About 7 in every 1,000 American children suffer from selective mutism, according to the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry.” (Shipon-Blum, 2008), vilket gör den mer vanligt förekommande än autism. Barn till föräldrar med ångestproblematik, samt barn i tvåspråkiga familjer löper en större risk att drabbas av denna ångeststörning. (Bergström, 2008 s 7-9) Vad gäller barn i tvåspråkiga familjer kan en orsak vara att det blir svårt för barnen med en extra känslighet att kombinera två olika världar, språk, och identiteter. (Kavak, 2012)

     

     

    Orsaker 

    Det finns inte några fastställda orsaker till varför denna ångeststörning uppkommer, troligtvis är dock genetisk ärftlighet av betydelse. Barnets psykosociala arv kan också spela en roll, en familjekonstellation som genomsyras av bland annat ängslighet och kontrollbehov kan leda till en ökad risk för barnet att bli selektivt mutistisk. Det är inte ovanligt att barn med selektiv mutism även har andra diagnoser så som Asperger syndrom och social fobi. (Bergström, 2008 s 7-9)

     

     

    Kännetecken

    Barn med selektiv mutism kännetecknas av sin oförmåga att tala i skola eller andra sociala sammanhang och förväntanssituationer, medan de emellertid talar obehindrat i sin hemmiljö och med (ett fåtal) närstående personer. (Bergström, 2008 s 7) Vidare uppfattas dessa barn ofta som kroppsligen förstelnade och förslutna i situationerna då de ej är förmögna att tala. (Ringler, 2005 s 5

     

     

    Diagnoskriterier enligt DSM-5

    DSM-kod: 312.23 (F94.0)

    A. En konsekvent oförmåga att tala i vissa sociala situationer där det finns en förväntan om att tala (t. ex. i skolan) trots att barnet talar i andra situationer.

    B. Störningen försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete eller försvårar social kommunikation.

    C. Varaktigheten av störningen är minst 1 månad (inte begränsat till första månaden i skolan).

    D. Oförmågan att tala beror inte på någon brist på kunskap eller förtrogenhet med det talade språk som barnet förväntas använda i sammanhanget.

    E. Störningen förklaras inte bättre med någon kommunikationsstörning (t. ex. stamning) och förekommer inte enbart i samband med autism, schizofreni eller andra psykotiska syndrom.

    (American Psychiatric Association, 2013, s 195)

     

     

    Behandling

    Det är av stor vikt att behandling sätts in tidigt, då förutsättningarna för ett tillfrisknande minskar med barnets stigande ålder. Alternativ på terapiformer är till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), beteendeanalyseller barnorienterad familjeterapi (BOF), viktigt är att vara lyhörd och inte pressa och utsätta barnet för dess rädslor då detta kan förvärra barnets situation. Ångestdämpande medicinering kan vara till hjälp. (Ringler, 2005 s 66-73) Ett nära samarbete mellan skola, vårdnadshavare och BUP är en grundförutsättning för att underlätta barnets skolgång. (Bergström, 2008 s 10-11)

     

     

    Referenslista

     

    American Psychiatric Association: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition. Arlington, VA, American Psychiatric Association, 2013

     

    Bergström, M. (2008) En tyst utmaning - några pedagogers erfarenhet av att arbeta med barn som har selektiv mutism. Hämtad 15 februari, 2014, från:

    http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:126500/FULLTEXT01

     

    Kavak, B. (2012) Vanligare med selektiv mutism bland tvåspråkiga. Hämtad 15 februari, 2014, från:

    (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4950379)

     

    Ringler, J. (2005) Selektiv mutism och dess behandling med barnorienterad familjeterapi. Hämtad 15 februari, 2014, från:

    http://www.bup.se/Global/Utvecklingsarbete/publicerat/fou/Ringler.pdf

     

    Shipon-Blum, Dr E. (2008) Why Jacob Won't Talk. Hämtad 19 december, 2013, från:

    http://www.selectivemutism.org/news/people-magazine-spotlights-dr-elisa-shipon-blum-director-emeritus

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Kul att läsa om en sjukdom som jag absolut inte kände till sedan tidigare. Det här var ju hur intressant som helst! Vilket naturligtvis också leder till lite frågor och önskan om att veta mer :).
    Varför löper barn i tvåspråkiga familjer större risk att drabbas?
    Sedan tänker jag på alla de fysiska kännetecken du tar upp. Många av dem är ju även kännetecken på många andra sjukdomar. "Måste" man ha alla kännetecken för att få diagnosen eller kan man bara ha en del av dem? Eller väger något kännetecken "tyngre" än något annat? Undrar även om det finns det olika grader av sjukdomen?
    Jag tycker att du har gjort bra styckeindelningar och gillar att du har ställt upp alla kännetecken i punktform, det gör det överskådligt. Hade dock gärna sett ett annat typsnitt och lite större teckenstorlek (är över 40 som du vet ;)) för att få det lite mer lättläst./Kristin
    Posted 12:21, 29 Nov 2013
    Hej och tack för bra feedback!
    Jag hittade detta som svar angående tvåspråkiga familjer

    "– Det finns flera faktorer som samverkar. När det gäller barn som är födda här men har ett hemspråk annat än svenska. För dem gäller det att få ihop olika världar och identiteter, det är inte bara språket. Blyga barn, hämmade barn, som är försiktiga, de ska våga använda ett språk där de inte riktigt känner sig hemma. Då blir det extra svårt. Så på det sättet är tvåspråkigheten en nackdel och det är viktigt att förstå den här problematiken" (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4950379)

    Sedan vad gäller kännetecken behöver inte barnet uppvisa alla, det mest utmärkande för diagnosen är just den ofrivilliga tystnaden. Många av de inre kännetecknen kommer som en direkt följd av ångesten. De yttre visar att diagnosen går lite hand i hand med social fobi, tänker jag. Där är dock behandlingsmetoden helt tvärtom mot vid selektiv mutism -vid social fobi ska patienten istället utmana sina rädslor.

    Bisst finns det olika grader, endel har större bekymmer än andra, vissa barn börjar prata så småningom, för andra kan det övergå i social fobi när de växer upp.

    Haha jag trodde det var storlek 12 som gällde, ska försöka åtgärda det när jag sitter vid en dator! Hoppas du fått svar på dina frågor, annars får du fråga igen. :-)
    Posted 13:21, 2 Dec 2013
    Tack snälla för bra svar!
    Vad det gäller teckenstorleken är det bara en personlig smaksak. För min del behöver du inte ändra om jag säger så :).
    Posted 09:52, 3 Dec 2013
    Jag hade ingen som helt aning om detta. Kanonbra skrivet. Snyggt upplägg. Tycker att du på ett enkelt sätt förklarar sjukdomen på ett väldigt bra sätt. Teckenstorlek är personligt och jag gillar den. :)
    Posted 11:53, 22 Dec 2013
    Den här sjukdomen hade jag aldrig hört talas om tidigare, mycket intressant! Och konstigt, då den ändå verkar vara relativt vanlig. Kan det ha att göra med att folk tänker att barnet "bara är blygt"?
    Som sagt, mycket intressant text och jag gillar skarpt att du gav svar på första kommentarens frågor, som även var mina följdfrågor efter att ha läst texten.
    Posted 15:06, 16 May 2014
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.