Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2013 > Sjukdomar > Ryggbesvär

Ryggbesvär

    Table of contents
    No headers

     

    Det finns många olika sjukdomar som kan ge upphov till ryggsmärta, men i praktiken är det få patienter med ont i ryggen som får någon säkerställd diagnos (Svensson & Ödling 2007, s 688). Bland de specifika diagnoser som ger upphov till ryggbesvär kan nämnas följande:

    Diskbråck: Vävnad från en mellankotskiva tränger ut och ger upphov till ett tryck på en eller flera nervrötter. Diskbråcket kan orsaka smärta, känselbortfall och nedsatt muskelkraft i ben eller arm (Hansson 2008, s 517, Gillå 2005, s 272).

    Spinal stenos: Orsakas av förträngningar i spinalkanalen där ryggmärgen löper, eller i de så kallade rotkanalerna där nervrötterna lämnar spinalkanalen. Förträngningarna beror på degenerativa förändringar i kotor, mellankotskivor och de ligament som omger ryggraden. (Hansson 2008, s 517).

    Benskörhetsfrakturer: Benskörhet, också kallat osteoporos, kan leda till kotkompressioner. Det är en slags fraktur där kotan trycks ihop, med smärta och dålig ryggfunktion som följd. (Hansson 2008, s 518)

     

    Definition

    Det finns flera olika sätt att definiera ryggbesvär. Ofta utgår man från tiden som besvären varat och delar in dem i akuta, subakuta och långvariga (kroniska) ryggbesvär. Eftersom ordet kronisk antyder att tillståndet är obotligt bör detta begrepp undvikas, eftersom det är direkt felaktigt när det gäller de flesta typer av långvariga ryggbesvär. Besvär kallas akuta de tre första veckorna, därefter subakuta och efter mer än tre månaders duration kallas de långvariga. (Hansson 2008, s 515)

     

    Förekomst

    Andelen i befolkningen som har ländryggssmärta vid en viss given tidpunkt brukar anges till ca 15 procent. Andelen av befolkningen som någon gång i livet drabbas av ländryggssmärta uppges vara 60 procent. Ryggsmärtor ger upphov till enorma samhällskostnader, mest kostar sjukskrivningar och förtidspensioner. (Svensson & Ödling 2007, s 688)

     

    Orsaker

    Ryggbesvär kan som nämnts bero på specifika sjukdomar, men vanligare är att en akut skada eller en längre tids överbelastning ger upphov till förändringar i ryggens mjukdelar (senor, muskler, slemsäckar), med smärta som följd (Gillå 2005, s 272). Ofta spelar också emotionella och psykosociala faktorer stor roll, särskilt vid långdragen smärta (Hansson 2008, s 518).

     

    Behandling

    Vid akut smärta måste man först bedöma om det finns några särskilda varningstecken som tyder på bakomliggande sjukdom. Om så inte är fallet bör patienten informeras om vikten av fysisk aktivitet. Att fortsätta med normala aktiviteter brukar minska smärtan, medan vila och sängläge försämrar tillståndet. Symtomen kan också lindras med hjälp av inflammationshämmande läkemedel (NSAID). När det gäller långvariga, ospecifika ryggbesvär saknas vetenskapliga belägg för effektiviteten hos många av de behandlingsmetoder som används idag. Stark evidens finns dock för att bl a träning och kognitiv beteendeterapi har en positiv effekt. (Svensson & Ödling 2007, s 694-696)

     

    Referenser

    Gillå U. (2005). Medicinsk grundkurs. 2. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

     

    Hansson T. (2008). Ryggbesvär (långvariga). [Elektronisk]. I FYSS 2008. Tillgänglig på: www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/

     

    Svensson O, Ödling H. (2007). Ont i nacke och rygg. I Läkemedelsboken 2007/2008. Stockholm: Apoteket AB.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Bra skrivet, lättläst och intressant. Ryggsmärta är något som är väldigt vanligt idag. Och speciellt i ländryggen. Men oftare, har jag iallafall lärt mig, beror ländryggssmärtan på korta och inaktiva muskler än att något är "fel" i skelettet. Och kan lindras/hjälpas med t.ex. fysisk aktivitet, så som du beskriver. Men massage har du inte nämnt något om? Det är ju en behandlingsmetod mot ryggont som är effektiv.
    En annan fundering är kronisk? När jag utbildade mig till massör så lärde vi oss att kronisk betyder att det varat i längre än 3 månader inte att det var obotligt. Vore intressant att veta om dom ändrat den definitionen?
    Posted 09:58, 11 Dec 2013
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.