Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2013 > Sjukdomar > Myom

Myom

    Table of contents
    No headers

     

    Myom är den mest vanliga godartade typen av tumörsjukdom bland kvinnor i fertil ålder. Den uppstår sällan före 30 års ålder utan är vanligare efter att man har fyllt 35 år. Ungefär var tionde kvinna över 35 års ålder får myom (Borgfeldt/Åberg/Anderberg/Andersson, 2010).

    Tumören är godartad och bildas i livmoderns släta muskelvävnad, som på latin heter myometrium och som också har namngett sjukdomen. Den är utformad som en knuta och består av muskelceller och bindväv. Knutan sätter sig på livmoderns vägg, ibland på utsidan men det mest vanliga är att den bildas som en liten bula på insidan. Ofta bildas flera myom samtidigt, i varierande storlek. 

     

    Orsak

    Man vet ännu inte så mycket om orsaken till myom. Att sjukdomen är östrogenberoende styrks av att den inte uppkommer före eller efter fertil ålder (Borgfeldt/Åberg/Anderberg/Andersson, 2010). Det finns en ärftlig aspekt i risken att drabbas – om modern eller systern har myom så ökar den. Några studier visar på ökad risk av fetma, men det finns även studier som inte alls ser det sambandet. Graviditet och förlossning verkar dock ha en skyddande effekt.


    Symptom

    Myom ger oftast inga symptom alls, särskilt inte om de är små. Knutorna kan dock bli mycket stora och kännas som en tyngd i bäckenet. Då trycker de mot andra organ, t.ex. urinblåsan eller tarmen, och gör det besvärligt vid blås- och tarmtömning (Setterberg, 2011). Ibland kan myomet ge rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer, som också kan ge blodbrist (1177 Vårdguiden).

     

    Sjukdomen kan vara en orsak till ofrivillig barnlöshet, men är vanligtvis inget hinder för graviditet. Knutorna kan växa under en graviditet, men behöver inte göra det. Beroende på storlek och placering, så kan myomet ibland påverka graviditeten. Exempelvis så är risken ökad för att barnet lägger sig i sätesbjudning (med stjärten nedåt) och för kejsarsnitt eller stora blödningar i samband med förlossning. Samtidigt finns det ändå kvinnor som, trots stora myom, föder komplikationsfritt och på beräknad tid. 

     

    Diagnos

    Oftast upptäcks myomet vid en rutinmässig gynekologkontroll. Alternativt kan man ha sökt för ökade blödningar eller smärtor. Om man har sökt för besvär och läkaren vill undersöka eventuella myom, görs undersökningen med ultraljud som är en smärtfri procedur. Då diagnosen ställts, går man vanligtvis på kontroll var sjätte månad inom något eller några år, för att fastställa att myomet inte växer för snabbt (Bygdeman 2005). 

     

    Behandling

    Om kvinnan inte har några symptom kräver sjukdomen ingen särskild uppmärksamhet, förutom regelbundna kontroller, och alltså inte heller någon operativ behandling. Vid stora besvär (rikliga blödningar som också kan ge blodbrist och smärtor) kan det vara aktuellt att ta bort myomet kirurgiskt. Detta görs då ofta med laparaskopi, även kallat titthålskirurgi. I vissa, svåra fall avlägsnas hela livmodern men det är ovanligt och sker enbart om kvinnan inte vill ha (flera) barn eller är i klimakteriet. Andra behandlingsmetoder är laserterapi och hormonbehandling, till exempel genom att sätta in en hormonspiral.

     

    Vanligast är att myomen slutar växa eller blir mindre i klimakteriet. Nya knutor bildas inte längre och är en följd av att de kvinnliga könshormonerna sjunker (Borgfeldt/Åberg/Anderberg/Andersson, 2010). 

     

    Prognos

    Om myomet växer snabbt och gör väldigt ont, kan det i väldigt sällsynta fall (ett till två fall på 1000) vara ett tidigt tecken på cancer. Att ha myom i sig, är dock inget som ökar risken för att få cancer.

     

     

     

     

    Referenser

    Borgfeldt, Åberg, Anderberg, Andersson (2010), Obstetrik och gynekologi. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB

     

    Ehinger, C. (2013). Ont i magen. Hämtad 27 november, 2013, från 1177 Vårdguiden:

    www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-magen/

     

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. 1:a upplagan. Stockholm: Liber AB.

     

    Bygdeman, M. 2005. Knutor i livmodern. Hämtad 27 november, 2013 från Netdoktor.

    www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/artiklar/knutor-i-livmodern-myom/

     

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Jag fick för några år sedan konstaterat att jag har lite Myom, tyckte därför att denna text var väldigt intressant och lärorik att läsa. Texten var uppbyggd på ett lättförståeligt, bra och överskådligt sätt, bra val av rubriker. Radavståndet skulle kunna minskas lite emellan styckena som står under rubrikerna Symtom och Behandling. Jag har läst att om man äter p-piller så kan storleken på muskelknutor ändras, du kanske kan göra ett tillägg med information kring detta.
    Posted 09:55, 16 Dec 2013
    Min mamma fick ett myom när jag var liten, hon låg inne på sjukhus ett tag så antar att hennes var större än vanligt, eftersom av din text framgick det att det var ganska vanligt och inte behandlades om det inte behövdes. Jag har inte alls varit insatt var det var förnågot men fick en förklaring nu efter så många år! Texten var enkel att förstå och lättläst. /Ullis
    Posted 10:29, 18 Mar 2014
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.