Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2013 > Sjukdomar > Epilepsi

Epilepsi

    Table of contents
    1. 1.  
      1. 1.1. Symtom
      2. 1.2. Undersökning
      3. 1.3. Behandling
      4. 1.4. Referenslista

     

    Epilepsi orsakas av att nervceller i hjärnan är överaktiva. Det är olika hur anfallen yttrar sig beroende på vilka delar som drabbas och hur många som omfattas. Anfallen är olika från person till person och kan vara allt från enstaka anfall över hela livet till svåra anfall varje dag. Anfallen delas in i två typer, generaliserade anfall där hela hjärnan är omfattas och fokala anfall där det är ett begränsat område i hjärnan (Tomson, 2012).

     

    Symtom

    Symtomen är olika beroende på hur stor del av hjärnan som är inblandad och brukar pågå i några sekunder upp till nån minut. Vid ett stort anfall blir personen medvetslös och det börjar rycka i armar och ben. Vid ett mindre anfall kan det handla om ryckningar eller att personen stirrar framför sig. Anfallen kan vara så små att omgivningen inte märker något (Hjärnfonden). Men ofta har samma person samma typ av anfall.

    Vid stora anfall förlorar personen medvetandet och faller ihop, efter några sekunder börjar ryckningarna, kroppen blir spänd och huvudet böjs bakåt. Syrebrist uppstår då bröstkorgen också omfattas av kramperna. Anfallet är oftast över på ett par minuter (Setterberg, 2012).

    Vid små lindrigare anfall kan personen bli frånvarande och stirra tomt framför sig. Det kan också vara så att omgivningen inte uppfattar anfallet, om tex synen drabbas, utan bara den drabbade själv. Anfallen kan också komma som domningar eller stickningar.

     

    Undersökning

    Om läkaren misstänker epilepsi får man genomgå en EEG undersökning. Då mäts den elektriska aktiviteten i olika delar av hjärnan. Även om det mellan anfallen inte syns på personen att den har epilepsi kan det synas vid EEG som förändringar i hjärnans elektriska impulser. Det kan också vara så att det inte syns på EEG även om man har epilepsi. Man kan också få genomgå datortomografi (skiktröntgen) som tar bilder av kroppen i tvärsnitt. Eller magnetkameraundersökning där man använder sig av ett magnetfält som skapar bilder. Vid dessa undersökningar letar man efter en orsak till anfallen, tex skador på hjärnan eller efter en propp eller blödning. Man kan också lämna blodprover och göra en EKG undersökning för att titta så det inte är något annat än epilepsi. Vid EKG avläser man hjärtats elektriska impulser. Det är också viktigt för läkaren att få information från någon som varit närvarande vid ett anfall (Setterberg, 2012).

    Det kan vara svårt för läkaren att ge diagnosen epilepsi och oftast brukar det krävas en lång uppföljning för att se om anfallet var en engångsföreteelse eller om man får flera (Tomson, 2012).

     

    Behandling

     

    Vid första anfallet bör man alltid bli hämtad med ambulans eller om det är ett väldigt lätt anfall kontakta vårdcentralen för att få en bedömning och undersöka så det inte ligger något annat bakom anfallet (Tomson, 2012). De flesta som har fått diagnosen epilepsi äter läkemedel mot detta, antiepileptica. Detta är läkemedel som stoppar nya krampanfall. Läkemedlen kan ge biverkningar, man blir trött och slö (Setterberg, (2011). Vid väldigt svår epilepsi kan operation vara ett alternativ men det tar lång tid och många tester måste göras för att undersöka om det är lämpligt att operera (Tomson, 2012).

    Epilepsi är inte en sjukdom som går att bota helt men med rätt medicinering kan man leva helt utan anfall. Har man fått diagnosen epilepsi kan man dock behöva fundera och diskutera med sin läkare om jobbet man har är lämpligt och om det finns nån fritidsaktivitet man borde sluta med och vad man då kan börja med istället. 

     

     

     

    Referenslista

     

    Hjärnfonden. Epilepsi. Hämtat 21 november, 2013, från Hjärnfonden.

    http://www.hjarnfonden.se/diagnoser/epilepsi__31

     

    Setterberg, E.(2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber.

     

    Tomson, T.(2012). Epilepsi. Hämtat 21 november, 2013, från 1177 vårdguiden.

    http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Epilepsi/?ar=True

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Jag blev väldigt förvånad över att 60 000 personer i Sverige har epilepsi och att 5000 nya insjuknar varje år. Det stod att läsa i vårdguiden 1177 och det hade kunnat vara en intressant information att ha med i texten. En annan reflektion är att det vore bra att ta tillfället att informera om vad vi medmänniskor ska göra om en person får ett epileptiskt anfall. För övrigt var texten lättläst och informativ.
    Posted 11:31, 11 Dec 2013
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.