Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Tinnitus

Tinnitus

    Table of contents
    1. 1. Allmänt
    2. 2. Symtom
    3. 3. Orsak
    4. 4. Behandling
    5. 5. Referenslista

    Allmänt

    Termen tinnitus är latin och har betydelsen klingande ringning, klirr eller skrammel (Andersson, G. 2000). Tinnitus kallades tidigare öronsus (Andersson, G. 2000), men då upplevelsen kan skilja sig så avsevärt mellan de som är drabbade har man valt en benämning med större omfattning som får stå för alla öronoljud (Axelsson, A. & Schenkmanis, U. 1999). Öronoljud är således vad det handlar om och då närmare bestämt ”ljud som endast existerar i huvudet på den som upplever ljudet” (Konradsson, K.S. 2011). Tinnitus förekommer hos normalhörande, men är betydligt vanligare bland de som lider av nedsatt hörsel. Omkring 15 procent av befolkningen i Sverige uppskattas ha tinnitus och av dessa är det närmare 3 procent som säger sig ha ständiga besvär (Konradsson, K.S. 2011).

    Symtom

    Tinnitus är ett relativt komplext tillstånd i vissa avseenden. Till exempel finns det inte något enkelt sätt att mäta eller registrera symtomen med hjälp av medicinsk teknik, prover eller liknande. Det är bara den drabbade själv som kan konstatera och beskriva upplevelsen. Det existerar dock komplicerade och mycket dyra metoder där man kan se att ämnesomsättningen i hörselcentrum i hjärnan är påverkad, men dessa kan inte användas ännu i praktiskt kliniskt bruk. En annan svårighet är att just upplevelsen av tinnitus är så individuell och varje människa har olika förutsättningar när det gäller att anpassa sig till och hantera besvären (Axelsson, A. & Schenkmanis, U. 1999).

    Flera källor beskriver tinnitus som ett symtom och inte en sjukdom (Andersson, G. 2000), Axelsson, A. & Schenkmanis, U. 1999). Symtomet och det som orsakar besvär och ibland lidande är som tidigare nämnts ett upplevt ljud som kan låta på olika sätt. Det kan vara ett brusande eller pipande ljud med ganska hög frekvens, ibland en kombination av båda och styrkan kan variera. Ständiga besvär leder ofta till utmattning, koncentrationssvårigheter och sömnbrist samt skapar oro för hörseln och för att tillståndet ska förvärras (Konradsson, K.S. 2011).

    Orsak

    En vanlig orsak är hörselskador och tinnitus förekommer väldigt ofta i samband med åldersrelaterad hörselnedsättning och bullerskador (Rosenhall, U. 2000). Att utsättas för buller, både i arbetsmiljö och på fritiden i form av konserter och liknande, är alltså en riskfaktor och kan för de flesta leda till tillfällig hörselnedsättning och tinnitus. I vissa fall kvarstår dock problemen (Andersson, G. 2000). Vid bullerskada brukar frekvensen ligga runt 4 000 Hz och ofta ligger också det upplevda tinnitusljudet på samma frekvens. Med skadan följer en minskad förmåga att uppfatta vissa frekvenser, vilket i sin tur medför att stimuleringen av det centrala nervsystemet inom detta frekvensomfång upphör. Vad som tycks ske då stimulansen minskar är att nervsystemet söker efter den försvunna informationen (Konradsson, K.S. 2011). Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att ”hjärnan tolkar en felaktig signal från innerörat som ett ljud som alltså inte finns” (Rosenhall, U. 2000).

    Jag har själv en lindrig variant av tinnitus, där det sporadiskt och med relativt långa tidsperioder emellan kommer en högfrekvent ton som ökar i styrka till en viss gräns för att sedan minska och slutligen avta helt. Med största sannolikhet är orsaken alla spelningar och konserter jag var på innan jag insåg vikten av att använda öronproppar, något jag alltid gör numera.

    Det finns en rad andra mer eller mindre vanliga, överlag det senare, orsaker till tinnitus. Bland dessa kan exempelvis nämnas sambandet med hyperakusi, överkänslighet för ljud, och det möjliga sambandet mellan felaktigt bett, problem med käkarna, och tinnitus (Axelsson, A. & Schenkmanis, U. 1999). Säkerligen finns också orsaker som än så länge är okända för oss. Alla drabbade har, som redan nämnts, inte heller en känd hörselskada som ligger till grund. Många är normalhörande, men en del i denna grupp kan ha en dold alternativt mindre hörselnedsättning (Andersson, G. 2000).

    Behandling

    Bota tinnitus kan man oftast inte göra, men behandling och lindring finns att få. Formen av behandling varierar, då tillståndet i sig är så individuellt för var och en. En noggrann hörselundersökning bör vara det första steget. I de fall där det behövs en hörapparat kan ljudförstärkningen från denna ha en positiv effekt på besvären så länge den sitter i örat. En bettskena kan ge lindring om felaktigt bett är orsaken. Det tas även upp en mängd alternativa behandlingar, exempelvis akupunktur och gingko biloba-extrakt, men dessa metoder är inte särskilt väl beprövade och saknar tillräcklig vetenskaplig grund. Något litteraturen i ämnet tycks vara enig om är att KBT, kognitiv beteendeterapi, hjälper många med tinnitus att hantera och leva med besvären (Konradsson, K.S. 2011).

    Referenslista

    Andersson, G. (2000). Tinnitus: orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.

    Axelsson, A. & Schenkmanis, U. (1999). Tinnitus: när örat fylls av oljud. Stockholm: Gothia.

    Konradsson, K.S. (2011). Hörseln: det första sinnet. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

    Rosenhall, U. (2000). Den lilla boken om hörsel. Stockholm: Pensionärernas riksorganisation (PRO).

    /Johanna Ljunggren

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Johanna!
    Väldigt intressant läsning!
    Min storebror har tinnitus men även om han har levt med det sen tonåren så vet jag inte så mycket om sjukdomen, speciellt inte att det kan ha med ämnesomsättningen att göra. Han hör jättedåligt på ett öra, vet inte om det beror på sjukdomen men det har troligen bidragit till hans nedsatta hörsel.
    Trist att du är drabbad, hoppas det inte är allt för drygt!
    Jag har ibland ljud som kommer helt plötsligt, inte ofta, pågår någon minut och de försvinner lika fort igen. Undrar nu om du läst något under ditt arbete om något sådant?
    //Frida Nord
    Posted 22:24, 6 Dec 2012
    Riktigt bra skrivet! Du använder en tydlig och korrekt referenshantering, ordförrådet är brett och du följer den röda tråden väl genom hela texten. Det var med nöje jag tog del av det här. Tack för intressant läsning :-)

    Jag har en fundering bara. Du skriver "Det existerar dock komplicerade och mycket dyra metoder där man kan se att ämnesomsättningen i hörselcentrum i hjärnan är påverkad, men dessa kan inte användas ännu i praktiskt kliniskt bruk.". Varför kan de inte användas? Just för att det är för dyra metoder?

    Landstingen kanske inte lutar sig mot guldgruvor men vet du, efter att ha läst om ämnet, om det finns några privata mottagningar i Sverige som infört dessa metoder? :-)

    Yours truly,
    Jessica.
    Posted 16:37, 10 Dec 2012
    Något av det mest skrämmande jag varit med om är att vakna upp morgonen efter en konsert och fortfarande känna tendenser till pipljud och en allmän olustighetskänsla i öronen. Jag lider med dig angående din egen tinnitus som du beskriver. Och då menar jag inte att jag också är drabbad utav tinnitus, utan jag menar att som en person som varit på många konserter så skulle jag lika gärna kunnat haft samma problem idag.

    Mycket bra skriven artikel, Johanna! Jag blev lite nyfiken på vad "gingko biloba-extrakt" var. Första intrycket var att det antingen lät väldigt "new age" eller att Rocky Balboa hade ett okänt syskon som tillfångatagits och används för att extrahera den ytterst värdefulla substansen. Biloba.. Balboa.. Ja, precis. Humor tror jag de kallar det. :)

    /Magnus
    Posted 14:39, 14 Dec 2012
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.