Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Svåra skallskador

Svåra skallskador

    Table of contents
    No headers

    CNS-centrala nervsystemet består avhjarna.jpg

    • stora hjärnan
    •  lillhjärnan
    •  hjärnstammen
    •  ryggmärgen

     Hjärnan väger 1,5 kg och omges av tre hinnor.

    • Ytterst ligger dura mater, hårda hjärnhinnan. Den klär insidan av skallbenet. Utanför finns epiduralrummet.
    • Innanför duran sitter arachnoidean, spindelvävshinnan, som är mjuk och tunn. På insidan av duran finns det liqvorfyllda subarachnoidalrummet.  Liqvorvätskan fungerar som en stötdämpare för hjärnan.
    • Innerst ligger pia mater, mjuka hjärnhinnan som följer hjärnan (Setterberg, 2011).

    Blödningar vid trauma kan uppkomma mellan någon av hinnorna och här nämns 3 olika skador.

     

    Epiduralt hematom (EDH)  - epi på duran

    Epidurala blödningen sitter mellan skallbenet och duran och orsakas av att artärerna i den hårda hjärnhinnan brister. Det som händer är att det uppstår ett epiduralhematom där hjärnhinnan har  lossnat från skallbenet, vilket gör att hjärnvävnaden trycks samman.  Det är ofta direkt yttre våld, trauma, som ligger bakom denna skada (Lundberg, 2000).

    Symtomen vid en EDH kommer ofta efter ett fritt intervall dvs  patienten kan vara helt symtomlös i några timmar efter traumat. Det som sedan inträffar är att blödningen snabbt expanderar och trycket i huvudet stiger så att patienten tappar medvetandet. Om behandlingen drar ut på tiden är dödligheten stor (ATTSTM, 2006).

    EDH drabbar främst yngre personer. Varför, kan man då fråga sig?

    Det beror på att duran inte helt vuxit fast i skallbenet och en större blödning kan då uppstå.  Hos äldre blir ofta blödningen mindre och ger inte lika stark symtombild. Efter att ha utsatts för ett trauma mot huvudet kan patienten förlora medvetandet på grund av hjärnskakning. Därefter följer en period där patienten är vaken. EDH kommer att expandera och därför sjunker patienten i medvetande igen.

    Diagnos ställs med hjälp av datortomografi, CT.

     

    Subdural hematom (SDH) – under duran

    Blödningen sitter mellan duran och arachnoidean. Vid ett trauma mot huvudet blir det en stark rörelse i hjärnan och en slitning i bryggvenen som leder till att den slits av. Blödningen kan också orsakas av kontusioner. Subdural hematom kan delas in i akut subduralhematom och kronisk subduralhematom.

    Vad är skillnaden?

    Vid akut subduralhematom har traumat varit kraftigt och förekommer samtidigt med andra skador, som kontusioner (kontusioner är när hjärnan rör sig i kraniet och stöter i motsatt sida, blödningen sitter där våldet har träffat men oftare på motsatt sida). Vid kroniskt subduralhematom kan traumat varit litet och patienten minns ofta inte händelsen.

    Diagonos ställs även här med hjälp av datortomograi, CT.

    Både SDH och EDH behandlas med kirurgiskt ingrepp där man utrymmer hematomet och sätter in en tryckmätare som hjälper till att mäta trycket i huvudet (Blommengren & Ohlgren, 2007).

     

    Subaraknoidalblödning (SAB) under spindelhinnan

    En SAB uppstår spontant i det subaraknoidala rummet, beroende på en bristning i någon av hjärnans artärer. Blödningen sprider sig med hjärnvätskan, liqvor,  som finns i detta rum. De flesta patienter som insjuknar är mellan 40 och 60 år. Aneurysmet kan brista i sömnen eller vid ansträngning. Man får en blixtrande huvudvärk som kommer mycket akut och man kan även känna sig illamående eller kräkas.  Nackstelhet, ljusskygghet och ljudkänslighet är andra symtom. En del kan bli förvirrade och agiterade.

    Vad är då orsaken till att man får en SAB?

    För 70 % av dem som får en SAB är det en medfödd kärlmissbildning aneurysm som är orsaken. Det är ett pulsåderbråck som spricker. För 10 % av fallen är det ett AVM, arteriovenös missbildning. 20 % av fallen är okänd orsak.

    Diagnosen ställs utifrån hur patienten mår och även här med hjälp av datortomografi CT. Man kan ibland behöva kompettera med en lumbalpunktion, LP, då man vill analysera liqvor för att se om det finns blod i den. Liqvorvätskan skall vara en klar vätska och vid SAB kan denna vätska vara blodfärgad (Blommengren & Ohlgren, 2007).

     

    Vid omvårdnad av en skallskadad patient  är det viktigt att se till att patienten har en god syresättning, ventilerar sig bra och har en bra genomblödning i hjärnan. När man har dessa funktioner under kontroll gör man en datortomografi, CT (ATTSTM, 2006).

    Under den första tiden, som kan vara från någon dag till flera veckor, vårdas patienten antingen på en övervakningssal eller på en neurokirurgisk vårdavdelning. Patienten kan vara allt från djupt medvetslös till vaken men påverkad.

    Tidiga symtom på ökat tryck, ICP, i huvudet är huvudvärk, illamående, kräkning, motoriskt oro och sänkt medvetande.  Försämringen kan upptäckas med hjälp av neurologiska kontroller, observationer av patientens beteende samt övervakning av ICP, blodtryck, andning, syresättning och puls.

    Om patienten har sänkt medvetande, skall han intuberas och läggas i respirator. Patienten sövs ner för att sänka trycket i huvudet och reducera hjärnans behov av syre. Man väcker upp patienten för att kontrollera medvetandegranden.

    När tillståndet börjar stabiliseras börjar återhämtningsfasen. Nu handlar det om att stödja patienten och att kunna hantera förlorad funktion (Blommengren & Ohlgren, 2007).

     

    Av Wictoria Pettersson

     

    Referenslista

    Blommengren, A. & Ohlgren, B. (red.) (2007) Neurokirurgisk vård. Lund: Studentlitteratur.

    Ekblom, B., Cederholm, M. & Wikström, T. (2006) ATTSTM: Akut traumasjukvård för sjuksköterskor.Uppsala: ATTSTM.

    Hjärnskade konferansen 2007 i Karlstad (2007). Hjärnvägen: Världsledande intensivvård. Hämtat 26 november, 2012. Från Hjärnvägen: http://www.liv.se/sidkat/4552/Hjarnvagenwebb.pdf

    Lundberg, P.O. (2000)  Bonniers läkarbok. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

    Setterberg, E. (2011) Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     hjarna.jpg
    No description
    70.43 kB18:39, 26 Nov 2012h12petwiActions

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Vilken bra och intressant arbete du gjort! Kul att läsa. Man försöker verkligen sätta sig in i hur ni har det som arbetar med detta men det är svårt.
    Tänkte på den sista orsaken du beskrev, är det inte samma symptom som vid migrän? Tänk om man bara tror att man har migrän och går och lägger sig och sover?
    Bra jobbat!

    /Cicci
    Posted 20:12, 1 Dec 2012
    Hej Wictoria! Vilken intressant artikel. Kul att få lära sig om det olika skadorna och hur patienten behandlas. Tycker detta är helt fascinerande med vår kropp och dess olika delar. Att vi genom bra och god vård ofta kan återhämta oss från olika skador och trauman. Du måste fått sett och upplevt mycket svåra saker under dina år på NIVA. Tack för att du delade med dig.
    Ha de´bra!
    Hälsningar
    Laila
    Posted 13:06, 13 Dec 2012
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.