Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer

    Table of contents
    No headers

    Allmänt

    Livmoderhalscancer eller Cervixcancer som den också heter är den femtonde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige, varje år insjuknar ungefär 450 kvinnor. Medelåldern ligger på 55 år och en fjärdedel är yngre än 40 år (Leander, G. 2011). Däremot är det ovanligt att kvinnor under 25 år drabbas, sju av tio kvinnor blir idag friska efter behandling (Larsson, B. 2012). Regelbundna gynekologiska cellprov hjälper till att tidigt upptäcka cellförändringar som eventuellt kan orsaka sjukdomen.

    Man kan vaccinera sig mot ett par av de vanligaste virustyper som orsakar cancern med Gardasil och Cervarix, bäst resultat får man om vaccinationen sker innan sexdebuten. Vaccinet Gardasil erbjuds from 2012, kostandsfritt genom skolan, till flickor i tio till tolv års ålder. Pojkar i grundskolan fr o m mellanstadiet och kvinnor upp till 45 år kan även de vaccinera sig med Gardasil (Elfgren, K. 2012).

     

    Orsak

    Olika typer av Humant Papillomvirus, vårtvirus precis som Kondylom, även kallat HPV som smittar vid sexuell kontakt orsakar infektion i underlivet. Även män kan få cancer av HPV, t ex penis- och/eller analcancer men att använda kondom kan ge skydd till en viss del (Elfgren, K. 2012). HPV-infektion är vanligt men läker ofta av sig självt. Många och/eller långvariga infektioner kan dock leda till att cellerna i livmoderhalsens känsliga slemhinna påverkas och då sker en cellförändring som så småningom kan leda till cancer. Livmoderhalscancer utvecklas långsamt, det tar oftast många år att utveckla en tumör. Om man har kraftigt nedsatt immunförsvar, har haft upprepade infektioner i slidan eller röker kan det öka risken för att man får livmoderhalscancer (Larsson, B. 2012).

     

    Symtom

    I regel syns eller känns inga symtom utan det är oftast först vid ett cellprov som det upptäcks (Dahm Kähler, P. 2010). Blödning mellan menstruationerna men även under lättare fysisk ansträngning eller under samlag kan även det vara de första tecknen på livmoderhalscancer. Smärta vid samlag och blodblandad flytning kan också vara tecken på sjukdom (Leander, G. 2011).

     

    Undersökning och diagnos

    Om symtom visas eller om cellförändringar påträffas under cellprovtagning görs ytterligare en gynekologisk undersökning. Man vill veta hur långt cancern har utvecklats, det tas då också ett vävnadsprov (Larsson, B. 2012). Visar det sig att man har livmoderhalscancer skickas man vidare till en cancerklinik som i sin tur gör en gynekologisk undersökning under någon form av narkos. Ofta undersöker man även bäckenet och urinblåsan, lymfkörtlar, lungorna och ibland även buken.

    Det finns fem olika stadier av sjukdomen beroende på hur långt cancern spridit sig. Antingen är de så liten att den endast syns i mikroskop eller så ser gynekologen den på en vanlig undersökning. Den kan ha spridit sig till övre respektive nedre slidan eller ännu längre ut till organ i bäckenet, till urinblåsan eller ändtarmen (Leander, G. 2011). Har man fått diagnosen livmoderhalscancer har man oftast rätt till en ”second opinion” om man vill, man träffar då en annan läkare eller vårdteam för en ny medicinsk bedömning så man vet att man fått den vård och behandling som krävs (Larsson, B. 2012).

     

    Behandling och biverkning

    Runt 30 000 kvinnor varje år har cellförändringar som påverkar de negativt, ungefär en fjärdedel behöver behandling (Larsson, B. 2012). Cancertumörens storlek, hur långt cancern spridit sig och kvinnans ålder och allmäntillstånd påverkar behandlingsformen. Ofta består behandlingen av en kombination av kirurgi och/eller strålbehandling eller cytostatika. En del kvinnor får diagnos i ung ålder och då finns det behov av fertilitetsbevarande kirurgi, trachelektomi som bevarar en liten del av livmoderhalsen, dock med risk för missfall eller att föda för tidigt (Leander, G. 2011). De rekommenderas efter avslutat barnafödande att genomgå hysterektomi, där livmodern opereras bort (Dahm Kähler, P. 2010).

    Biverkningar av behandlingarna påverkar så klart de som drabbas av sjukdomen. Om man t ex opererat bort äggstockarna är det vanligt att kroppen reagerar med klimakteriekänningar med svettningar, humörsvängningar och torra slemhinnor. Strålbehandling kan leda till att slidan blir mindre elastisk, det kan svida när man kissar, trötthet och lymfödem i benen. Illamående och trötthet kan bli en biverkning av cytostatikan men påverkar oftast inte att man tappar håret (Larsson, B. 2012).

     

    Eftervård

    Täta återbesök med efterkontroller under fem års tid görs för att kontrollera eventuella komplikationer eller att cancern inte kommer tillbaka. De tre första åren efter behandling är risken störst för återfall. Att få stöd och hjälp är viktigt och de flesta kliniker har en speciell mottagning där de erbjuder rehabilitering efter behandling (Larsson, B. 2012).

     

    Referenser

    Dahm Kähler, P. 2010. Cervixcancer. I Jansson, P O. & Landgren, B-M. (Red.), Gynekologi (s. 215-222). Lund: Studentlitteratur AB, Lund.

    Elfgren, K. 2012. Frågor och svar om vaccination mot HPV/livmoderhalscancer, Vårdguiden. Nedladdad 20 november, 2012 från http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Fragor-och-svar-om-vaccination-mot-HPVlivmoderhalscancer-/

    Larson, B. 2012. Livmoderhalscancer, 1177. Nedladdad 16, 21 november, 2012 från http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Livmoderhalscancer/

    Leander, G. 2011. Livmoderhalscancer, Cancerfonden. Nedladdad 12, 14 november, 2012 från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Livmoderhalscancer/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej!!
    Att denna sjukdom kom så långt ner som på 15:de plats var förvånande. Trodde att den var betydligt vanligare. Men skönt var väl det:) Jättebra skrivet. Nu skall jag ta tag i gynkontroll!
    Lycka till med förberedelserna inför tentan:)
    Wictoria
    Posted 18:27, 26 Nov 2012
    Intressant att läsa!
    Har själv blivit drabbad av cellförändringar så detta ligger mig varmt om hjärtat. Vill verkligen att fler ska gå på kontrollerna som dom blir kallade till. Men hur ska man lyckas med det?
    Man kanske ska informera ännu mer om det?
    Va på era vänner om detta!
    Bra skrivet men det måste ha varit svårt att hålla sig till max 1,5 sida?=)

    /Cicci
    Posted 20:18, 1 Dec 2012
    Hej!
    Jag lyssnade på radion nu på morgonen och blev lite bestört av att höra att mindre än hälfen av de ungdomar som blir erbjudna vaccin mot livmoderhalscancer ,HPV viruset, tackar ja!! Det innebär att mer än hälften tackar nej! (I Uppsala län) Varför kan man undra!?? Är det för dålig information??
    Posted 10:55, 6 Dec 2012
    Tack Cissi och Wictoria!
    Jag kan nog tycka att informationen över lag är lite om livmoderhalscancer. På "vanliga" biblioteket i Enköping hade de ingen bok alls om sjukdomen, fanns en med ett kapitel i på sjukhusbiblioteket. Lite dåligt kan man tycka!
    Det var svårt att hålla sig till 1,5 sida men efter lite knep och knåp så gick det. =)
    Posted 21:42, 6 Dec 2012
    Hej!
    Mycket bra skrivet om ett väldigt intressant ämne. Hur ofta är det man ska gå och göra dessa cellprov? Från vilken ålder blir man kallad första gången? Det är ju väldigt bra att flickor 10-12 års ålder får vaccinera sig kosnadsfritt i skolan. Men är skolorna bra på att informera, eftersom bra hälften av ungdomarna tackar JA till detta?
    Jag får nog också ringa och boka tid för cellprov kommer inte riktigt ihåg när jag gjorde det sist.

    Mvh/Therese
    Posted 10:44, 13 Dec 2012
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.