Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Hypotyreos / Susanne Molin

Hypotyreos / Susanne Molin

    Table of contents
    No headers

    Beskrivning

    Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter i halsen, utanpå luftstrupen. Den producerar sköldkörtelhormon, som är viktigt för ämnesomsättningen i cellerna. De två vanligaste varianterna är T3 och T4. T3 används direkt och T4 kan ses som en lagringsvariant, som vid behov kan göras om till T3.

    Brist på sköldkörtelhormon benämns hypotyreos. Den vanligaste orsaken till bristen är att kroppen utvecklar antikroppar som angriper sköldkörtelns produktionsförmåga. Det kallas autoimmun körtelinflammation.

    Enligt Socialstyrelsens statistik från 2008 använde 3,8% av Sveriges befolkning något sköldkörtelhormontillskott (Sartorius, E. 2010).

     

    Historia

    Den underfunktion som är vanligast förekommande, autoimmun körtelinflammation, kallas ofta Hashimotos sjukdom. Hashimoto var den japan som var först med att koppla ihop vissa diffusa symtom med förstorad sköldkörtel och publicerade sina upptäckter 1912 (Sartorius, E. 2010).

     

    Orsaker

    Orsakerna till den autoimmuna sköldkörtelinflammationen är inte vetenskapligt klarlagda.

    Det kan finnas vissa ärftliga förutsättningar och det kan också vara så att de som har en annan autoimmun sjukdom, som diabetes typ 1, är mer i riskzonen.

    Eftersom sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män, kan det även finnas en koppling till könshormoner. Sjukdomen debuterar ofta vid hormonomställning orsakad av pubertet, barnafödande eller klimakterium.

    Man har funnit att stress förvärrar symtomen, men inte är själva grunden till att antikropparna bildas.

    Om man, för att behandla överfunktion, har opererat bort delar av sköldkörteln, kan brist på sköldkörtelhormon uppstå.

    Vissa mediciner, till exempel litium eller hjärtmedicin med amiodaron, kan också ge detta som biverkning.

    Ett slag som fysiskt har påverkat sköldkörteln, eller att man har varit utsatt för radioaktiv strålning är andra orsaker.

    En orsak, som jag har egen erfarenhet av, är en tillfällig inflammation i sköldkörteln. Själva inflammationen ger hjärtklappning och andra symtom på överfunktion (hypertyreos), men så småningom visar provtagning i stället en nedsatt sköldkörtelfunktion.

    Ytterligare en orsak, om än ovanlig, är pågående cancer i sköldkörteln (Sartorius, E. 2010).

    I andra delar av världen kan brist på jod i mat och dryck orsaka hypotyreos (Arentz-Hansen, C., & Hjorth, V. 2000).

     

    Symtom

    Hypotyreos kallas också för låg ämnesomsättning och symtom som uppstår är att man tänker långsamt, har svårt att koncentrera sig, får sämre minne, fryser, blir förstoppad och får torr hud. Kroppen kan försöka rätta till problemen genom att låta sköldkörteln växa och därigenom skapa mera körtelvävnad. Förstorad sköldkörtel kallas struma och kan innebära både över- under- och normalproduktion (Arentz-Hansen, C., & Hjorth, V. 2000).

    Andra symtom som kan förekomma är: trötthet, nedstämdhet, viktuppgång, tunnhårighet, svullnad runt vristerna, mjölksyra i musklerna, hes röst, sväljsvårigheter, andfåddhet och fertilitetsproblem. Totalt kan minst 60 symtom kopplas ihop med sköldkörteln (Sartorius, E. 2010).

     

    Behandling

    Den vanligaste behandlingen sker med Levaxin och Euthyrox, som är syntetiskt framställt hormon T4 i tablettform. Tabletterna finns i styrkor från 25 till 200 mikrogram och det kan ta flera månader, ofta minst ett halvår, innan man har lyckats hitta rätt jämviktsdos.

    I vissa fall kan en kombination med Lio, tabletter innehållande hormon T3, behövas för att patienten ska få upp tillräcklig hormonnivå. Nackdelen med dessa är att verkningstiden är kort och man behöver ta flera tabletter per dag.

    Innan det syntetiska sköldkörtelhormonet uppfanns på 1950-talet, framställdes tabletter från svinsköldkörtelvävand. Vissa förespråkar dessa ndt-produkter (Natural Dessicated Thyroid) även i dag, för att de innehåller alla varianter av hormon som finns i människans sköldkörtel. Nackdelen är att man inte kan garantera renhet och exakta hormonmängder (Sartorius, E. 2010).

     

    Ny forskning

    Den senaste forskningen har lyckats återställa sköldkörtelns funktion hos möss.

    Embryologen Sabine Costagliola och hennes team vid Free University of Brussels har tagit stamceller, manipulerat dem att bilda speciella sköldkörtelproteiner, odlat dem ihop med tyroideastimulerande hormon och därigenom fått dem att förvandlas till sköldkörtelceller.

    Cellerna har sedan grupperat sig spontant i folliklar, på samma sätt som de gör i en fungerande sköldkörtel. Därefter har teamet opererat in cellerna i möss, som fått radioaktivt jod injicerat så att vävnaden i sköldkörteln förtvinat.

    Resultatet blev att åtta av de nio behandlade mössen blev fullständigt återställda och återfick normal sköldkörtelfunktion.

    Nästa utmaning för forskarna blir att återskapa de goda resultaten på människor (Jones, D. 2012).

     

     

    Referenslista

     

    Arentz-Hansen, C., & Hjorth, V. (2000). Läkarboken för hela familjen.

    Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag AB.

     

    Jones, D. (2012) Thyroid is latest success in regenerative medicine.

    Hämtad 21 oktober, 2012, från Nature:

    http://www.nature.com/news/thyroid-i...dicine-1.11574

     

    Sartorius, E. (2010). Sköldkörtelboken: En handbok om sköldkörtelhormonbrist.

    Stockholm: Vulkan.

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Tack för en bra artikel!
    Jag har själv hypothyreos men har aldrig fått klarlagt för mig varför jag fick sjukdomen. Nu har jag däremot ett par ideér om vad som kan ha orsakat det. Det var även intressant att ta del av vilken forskning som görs, det hör man annars inte mycket om. Om man inte letar efter informationen själv då dvs.
    Överlag så tyckte jag, som sagt, att du skrivit en fin artikel som var lätt att följa och läsa samt hade bra information. Bra jobbat.
    Posted 10:11, 6 Dec 2012
    Jag tycker du har skrivit en bra artikel. Du har fått med väldigt mycket fakta utan att texten känns komplicerad att läsa. Det verkar vara en komplex sjukdom med många symtom som inte kan vara så lätta att leva med. Intressant att du tagit med lite om den senaste forskningen, sånt är alltid intressant att läsa om.
    Posted 18:15, 13 Dec 2012
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.