Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Hypertyreos

Hypertyreos

    Table of contents
    No headers

    File:/C:\Users\lars\AppData\Local\Temp\msohtml1\04\clip_image001.pngFile:/C:\Users\lars\AppData\Local\Temp\msohtml1\04\clip_image001.png                                                                          

    s_skoldkortel_4.gif

    Allmänt                                                                                

    Sköldkörteln sitter på luftstrupen nedanför struphuvudet. I körtelns blåsor tillverkas hormonerna T3 och T4. För hormonernas tillverkning behövs jod, vilket finns i sköldkörteln (Setterberg, 2011).

     

    Ämnesomsättningen i vår kropp styrs av dessa sköldkörtelhormon. De ser till att den hålls i balans och styr till viss del även kroppstemperaturen. Hormonerna har stor betydelse för barnens tillväxt och mentala utveckling. T3 är den mest verksamma (Hasselgren, 2007).

     

    Hypofysen bildar ett hormon som heter TSH, (tyroideastimulerande hormon), vilket styr sköldkörtelns funktion (Setterberg, 2011).

     

    Hypertyreos betyder att det tillverkas för mycket hormon i sköldkörteln vilket leder till att

    balansen rubbas och kroppen får jobba extra mycket då ämnesomsättningen ökar (Ledin, 2011).

     

    Orsak

    Man vet inte riktigt varför en del får en överfunktion i sköldkörteln men kvinnor drabbas oftare än män, barn mycket sällan. Viss ärftlighet finns.

     

    Det mest förekommande är att kroppens immunförsvar bildar antikroppar mot sköldkörteln som då svarar med att öka hormontillverkningen. Vid överfunktion i körteln, talar man om giftstruma, en autoimmun sjukdom, där sköldkörteln i sig inte behöver vara förstorad. (Struma är inte en sjukdom utan innebär endast att sköldkörteln är förstorad). Ungefär hälften av dem som drabbas har hypertyreos av autoimmun typ. Basedows sjuka, Graves sjukdom eller toxisk diffus struma ingår alla i den familjen.

     

    Andra orsaker kan vara inflammation i sköldkörteln eller om man vid röntgen fått i sig kontrastmedel som innehåller jod eller intag av speciell hjärtmedicin. För en del kan det bildas mycket hormon i en eller flera av sköldkörtelns knutor (Ledin, 2011).

     

    Symtom

    Sjukdomen kan visa sig på många olika sätt, vilka påminner om stressymtom. Man kan bli trött, känna oro, irritation, ha problem med sömnen. En del får hjärtklappning, ökad puls, menstruationsrubbningar. Även svettningar, värmekänslor, darrningar, muskelsvaghet och lös mage förekommer. Hos äldre personer är viktnedgång, hjärtklappning, hög puls, ökad risk för benskörhet övervägande. Utskjutande ögon, stirrande blick och andra ögonbesvär förekommer hos personer med Graves sjukdom (Ledin, 2011).

     

     

    Diagnos och behandling

    För att ställa diagnos börjar man med läkarundersökning och blodprov. För att säkerställa vilken typ det handlar om tar man till skintigrafi, spårjodundersökning eller finnålsbiopsi.

     

    Läkemedel som används är betablockerare (lindrar symtom) och tyreostatika (minskar produktion av sköldkörtelhormon).  

    Det kan ta allt från 1-2 år att bli bra från sjukdomen med denna behandling. Fördelen är att sköldkörtelns funktion inte blir nedsatt.

     

    En annan metod är att strålbehandla med radioaktivt jod där endast sköldkörteln blir påverkad. Personer som behandlats med detta och har Graves sjukdom utvecklar på sikt hypotyreos, en underfunktion i sköldkörteln.

     

    Man kan operera bort en del av sköldkörteln. Risk finns att reta bisköldkörtlarna som reglerar kalkhalten i kroppen. Nerven i stämbanden kan också ta skada vilket medför att man blir hes.   

     

    Vilken typ av behandling som ges beror på ålder, sköldkörtelns storlek, typ av giftstruma, om man är gravid, hur påverkad man är av sjukdomen och hur stor överproduktionen av hormon är.

     

    Vid utebliven behandling kan hjärtsvikt eller förmaksflimmer uppstå . För att förhindra detta kan betablockerare sättas in. Det finns också risk att man hamnar i toxisk kris, vilket innebär att man svettas mycket, får hög feber, blir rastlös eller får hjärtklappning (Ledin, 2011).

     

    Eftervård

    Det är vanligt att man kan känna sig trött och orolig ett bra tag efter genomgången behandling även fast man har bra blodvärden. Dessa besvär brukar upphöra med tiden. Risk för återfall finns, främst efter tyreostatikabehandling. Det är heller inte ovanligt att man får en underfunktion i sköldkörteln. Läkarkontroller rekommenderas livet ut (Ledin, 2011).

    /Laila Gille

     

     

    Referenslista

     

    Hasselgren, G. (2007). Läkarboken för hela familjen. Stockholm. Wahlström & Widstrand AB.

     

    Ledin, C. (2011). Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon. Hämtad 20 november, 2012, från 1177.se:

    http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hypertyreos--overskott-av-skoldkortelhormon-/

     

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm. Liber AB

     

    Bild. Hämtad 23 november, 2012, från 1177.se:

    http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Skoldkortelinflammation/

    Files (2)

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Godkväll!:)
    Tack för en trevlig läsning och mycket bra med en bild beskriver anatomin. Detta är dock ett ämne som jag inte visste så mycket om. Jag har en kompis som har opererat bort den pga cancer och äter numera mediciner.
    Wictoria
    Posted 18:35, 26 Nov 2012
    Tack Wictoria!
    Visste inte heller så mycket om sköldkörteln och dess sjukdomar. Något jag bara hört om. Därför valde jag att skriva om det.
    Ha en bra dag!
    Laila
    Posted 08:24, 5 Dec 2012
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.