Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Glutenintolerans/Celiaki av Åsa Weijden

Glutenintolerans/Celiaki av Åsa Weijden

    Table of contents
    No headers

    Allmänt

    Glutenintolerans, eller celiaki som det också heter, innebär för den drabbade att man inte tål proteinet gluten. Gluten finns naturligt i råg, vete och korn.

    I Sverige finns ca 35 000 personer med diagnosen celiaki. Mörkertalet är dock stort, så många som uppemot 200 000 personer kan vara drabbade. Det är vanligast att kvinnor drabbas och ärftligheten är hög.

    Personer som lider av andra autoimmuna sjukdomar som t. ex diabetes, reumatism eller sköldkörtelsjukdomar löper också en ökad risk för att drabbas av celiaki (Svenska Celiakiförbundet. 2012). Enligt Hallert C, Stenhammar L, Grehn S (2005) finns det även en teori om att risken för att drabbas av en autoimmun sjukdom ökar om man lider av obehandlad celiaki.

    Har man föräldrar, syskon eller barn med diagnosen ligger den egna risken för att drabbas på ca 8 %. Andra riskfaktorer för att drabbas av celiaki är när och hur spädbarn börjar utsättas för gluten. Infektioner kan också vara en utlösande faktor. Detta är både Hallert C, Stenhammar L, Grehn S (2005) och Ludvigsson JF (2008) överens om i sina rön.

     

    Vad händer i kroppen?

    Vid celiaki angriper kroppens immunsystem tarmluddet, s.k. villi, som normalt klär tunntarmens insida. Villi ökar tarmens yta och gör att den effektivt kan ta upp näring. Hos en person drabbad av celiaki är tunntarmen helt "slät" och upptaget av näring blir sämre (Ludvigsson, JF. 2008). Hallert C, Stenhammar L, Grehn S (2005) liknar detta vid att en normal och frisk tunntarm har en yta stor som en tennisplan att ta upp näring med. På en persom med obehandlad celiaki är ytan stor som en servruta, d v s en fjärdedels tennisplan.

     

    Symtom

    Det finns många olika symtom på celiaki. Hos vuxna är de vanligaste t ex trötthet, mag- tarmbesvär, kräkningar och illamående, viktminskning, blodbrist, vitaminbrist, värk i skelett, blåsor i mun och på huden, svårigheter att få barn (Hallert C. 2010).

    Hos barn är de vanligaste symtomen t ex bristande tillväxt, utspänd mage och trötthet. Ibland kan den psykomotoriska utvecklningen stanna upp eller t o m gå tillbaka.

    Att få diagnosen celiaki kan pga dessa varierande symtom ta tid. Det är relativt vanligt att vuxna, som sedan får diagnosen, i första hand sökt för tex trötthet eller depression. Många av dessa vuxna kan påminna sig om att de redan som barn ansågs klena, gnälliga och hade dålig aptit (Hallert C, Stenhammar L, Grehn S. 2005).

     

    Diagnos

    Blodprov används för att hitta personer med celiaki. Diagnosen bekräftas sedan med ett vävnadsprov (s.k. biopsi) från tunntarmen.

    Det är viktigt, men svårt p.g.a tidigare nämnda diffusa symtom, att tidigt fånga upp de som är drabbade av celiaki. Risken för följdsjukdomar ökar vid obehandlad celiaki och i värsta fall kan man drabbas av cancerformen lymfom (Ludvigsson, JF. 2008).

     

    Behandling

    Glutenintolerans är inte, som många tror, en allergi, utan en autoimmun sjukdom. D v s kroppens immunförsvar triggas igång av gluten och angriper och förstör tarmluddet i tunntarmen (Svenska Celiakiförbundet. 2012). Glutenintolerans varar hela livet och den enda behandling som finns är att helt utesluta gluten ur kosten. Gör man det återbildas tarmluddet inom några månader till något år.

    När man blivit diagnostiserad bör man få träffa en dietist för att få hjälp med sin nya kost (Hallert, C. 2010).

    Det pågår mycket forskning kring celiaki. T ex är JF Ludvigsson som skrivit artikeln Glutenintolerans - allt fler får diagnosen i Forskning och framsteg (2008) en av de svenskar som forskar kring denna sjukdom. Detta är positivt då celiaki  faktiskt är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn (ett av 200 barn får diagnosen). Forskning visar att många vuxna som fått diagnosen upplever att den har blivit starten på ett nytt liv med ökat välmående, såväl fysiskt som psykiskt (Hallert C, Stenhammar L, Grehn S. 2005).

     

    Referenslista

    Hallert Claes. (2010). Glutenintolerans. Hämtad 30 september, 2012, från 1177: http://www.1177.se/dalarna/fakta-och-rad/sjukdomar/glutenintolerans

    Hallert Claes, Stenhammar Lars, Grehn Susanne. (2005). Celiakiboken, om glutenintolerans. Stockholm: Förlagshuset Gothia

    Ludvigsson JF. (2008). Glutenintolerans - allt fler får diagnosen. [Elektronisk version]. Forskning & Framsteg 8/2008

    Svenska Celiakiförbundet. (2012). Celiaki (glutenintolerans). Hämtad 30 september, 2012, från Svenska Celiakiförbundet. http://celiaki.se/celiaki-intolerans...utenintoelrans

    Files (0)

     

    Comments (8)

    Viewing 8 of 8 comments: view all
    Hej Åsa! Intressant läsning. Visste inte att det var en autoimmun sjukdom. Känns ju också bra att man vid det här laget vet vad autoimmun betyder...=)
    Lite otäckt att man kan gå med sjukdomen utan att veta att det är just glutenintolerans. Har en vän som förmodligen gått med det väldigt länge innan de kom på vad hennes dåliga mage berodde på. Och nu läste jag ju att man kan få svårt att skaffa barn, vilket jag också vet att de fått kämpa med ett tag. Undrar om hon vetat om det?
    Kort och informativ text! Bra=)
    //Ida
    Posted 13:33, 21 Nov 2012
    Tack Ida!
    Posted 15:01, 21 Nov 2012
    HEJ ÅSA!
    Bra och intressant läsning!
    Min dotter är glutenallergiker.
    Vete, korn, råg, havre har vi lärt oss att vi inte får använda. Uppe på barnavdelning och dietister säger att vi inte får använda "vanlig havre" utan ett speciellt havre(t.ex. Rent havre, Semper)eftersom man inte säkert kan utesluta att vete blandats in i vanligt havre via bland annat kvarnar och silor. Detta havre kan man köpa i matbutiker(growingpeople-celiaki). Enkelt och bra skrivet!//Emma Sundqvist
    Posted 18:30, 21 Nov 2012
    Tack Emma! Inte lätt när ens barn drabbas, man får liksom lära om helt och även tackla det faktum att barnet kan tycka det är jobbigt att vara annorlunda än kompisarna. Min mamma är glutenintolerant och har varit det i många år nu men det gäller att tänka efter när man ska bjuda på mat. Gluten kan ju finnas i allt möjligt och det blir ju sån skada om en som inte tål får i sig bara lite. Mvh Åsa
    Posted 14:55, 26 Nov 2012
    Hej!
    Tack för en intressant läsning. Jag kan relatera till min faster som har denna sjukdom, hon fick diagnosen som vuxen och det har inneburit en stor omställning för oss alla i släkten:)
    Ha en fortsatt bra vecka.
    Wictoria
    Posted 18:18, 26 Nov 2012
    Tack Wictoria!
    Posted 11:27, 29 Nov 2012
    Bra stycke/rubrikindelning och lagom lång läsning. Gillar att du tog m liknelsen med en tennisplan - blir lättare att förstå. Fick lära mig nåt nytt - jag har alltid trott att det var en allergi.
    Posted 12:08, 13 Dec 2012
    Hej! bra uppdelat med rubriker och bra skriven text. Man hör ganska ofta tycker jag om folk som är "glutenallergiker", men nu vet vi ju att det inte är en allergi! Jag har en kompis som faktiskt alltid har haft svårt att få barn och har haft problem med just gluten, skulle vara intressant att veta om det har något med detta att göra?!//Kristina
    Posted 17:54, 13 Dec 2012
    Viewing 8 of 8 comments: view all
    You must login to post a comment.