Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht 2012 > Sjukdomar > Depression

Depression

    Table of contents
    No headers
     

    Depression kan beskrivas som en sjukdom där hormoner och kropp är i obalans, man blir nerstämd. Ett ämne kallat serotonin påverkar en del av hjärnan där våra känslor och stämningslägen kontrolleras (Hansson, M,  2012).

     

    Det kan drabba unga som gamla , cirka 10% av befolkningen lider av detta en gång under ett år. Vad beror den då på ? Det är olika kan vara familjeproblem, kriser, förlossning, någon närstående går bort eller andra traumatiska händelser i livet (Bendt, 2011). Vinterdepression finns det även, det är årstidsrelaterat som tros påverkas psykiskt av förändringen från ljust till mörkt (Wasserman, D, 2003). Men depression kan även uppstå utan någon som helst anledning (Bendt, A,  2011).

     

    Det finns olika slags grader, dem som blir lite nerstämda och dem som kan vara deprimerad i flera veckor, då ligger det på en djupare nivå och mer avancerad hjälp kan behövas. Mestadels är det kvinnor som lider av depression, och har man en gång lidit av denna sjukdom är det en chans på hälften att den kommer tillbaka (Bendt, A, 2011).

     

    Hur påverkas man då av denna sjukdom psykiskt men även fysiskt?

     

    Psykiska symtom

    • Nedstämdhet: Man ser livet som svart, positiva händelser påverkar inte synen. Man får lätt för gråta och är väldig ledsen. Detta är en långvarig nedstämdhet  men som kan vara dygnsvarierad. Att man är nerstämd på morgon och mår bättre på kvällen exempelvis. 

    • Anhedoni: Personen känner ingen livsglädje och man har tappat lusten/intresset för vanliga aktiviteter. Det som man annars brukar göra blir genast betydligt jobbigare.

    • Aptitförändringar: Man går upp eller ner mycket i vikt. Detta medför muntorrhet, skuldkänslor, förstoppning etc.

    • Sömnstörningar: Man sover mycket eller har svårt somna. Vaknar trött trots sömn. Vaknar tidigare eller sover oroligt pga mardrömmar.

    • Motorik: Man får stelare mimik och långsammare rörelser. Hos vissa förekommer agitation att man rör sig snabbt och blir orolig.

    • Emotionell frusenhet: Man orkar inte ha en relation med sina närmaste, ingen energi. Samt orkar inte svara på frågor eller föra en vanlig konversation.

    • Nedvärderande självbild: Blir lättirriterade om det får kritik. Kan känna självhat att man bara bidrar med olycka för sig själv och närmaste.

    • Koncentrations – besluts svårigheter: Man har svårt ta beslut och koncentrationen är inte hög, man kan uppfattas rätt ”borta”. Därmed har man svårare att ta in saker, lära sig nya saker.

    • Självmordstankar: Hopplöshetskänslor bidrar till dessa tankar, men även försök till självmord. Det är den ”ända” lösningen 

    ​    (Wasserman, D,  2003)

     

    Fysiska symtom

    • Andnöd, får svårt andas i olika situationer

    • Hjärtklappning

    • Värk i muskler

    (Bendt, A, 2011)

     

    Behandling

    Vilken behandling man får beror på graden av depression. Diagnos ställs via en läkare där man genom en skattningsskala, ett frågeformulär går igenom vilka symptom man känner (Hansson, M, 2012).

     

    Lätt - måttlig → Kbt (Bendt, 2011)

    Kognitiv beteendeterapi, man analyserar först problemen och sätter upp ett program med sin patient. Sedan påbörjar man med att diskutera tillvägagångssätt som ska hjälpa mot det svårigheterna man lider av. Man utmanas att testa/träna nya tankesätt eller beteenden, samt tips för framtiden hur man ska hantera olika situationer. Kunskapen man får om sig själv och olika sätt att hantera situationer ska hjälpa än ur depressionen (Signäs,G, 2012).

     

    Medel – svår → Antidepressiva läkemedel (Bendt, 2011)

    Finns många olika läkemedel men ett är SSRI-preparatet. Fungerar på så sätt att ämnet ökar halterna av substansen serotonin i hjärnan (Läkesmedelsverket, 2004). 

    Dock som alla andra mediciner ger antidepressiva en del biverkningar. Exempelvis ger SSRI minskad sexlust, ångest och sömnsvårigheter, huvudvärk, illamående, diarre med mera. En del råkar ut för oro, grubblerier därför är det viktigt hålla kontakt med sin läkare för att man ska kunna förstå själva processen, att det tar tid för medicinen att ”värka” (Wasserman, D, 2003).

     

     

    Djup depression → ECT behandling (Bendt, 2011)

    Denna elbehandling utförs på sjukhus med en narkosläkare. Meningen med denna behandling är att serotonin i hjärnan ska öka och att patienten ska må bättre. Först får man syrgas och muskelavslappnande medel därefter blir man sövd. Det gör att man framkallar ett epileptiskt anfall i 20-30 sekunder detta genom en svag strömimpuls. Behandlingen varar i 5-10 minuter och man utför dessa behandlingar 4-12 gånger. Därefter kan man få antidepressiva läkemedel utskrivet. Biverkningar som huvudvärk, kortvariga minnesstörningar och känsla av träningsverk kan förekomma (Henriksson, UL, 2011).

     

     

    Referenslista 

    Bendt, A . (2011). Depression.

    Hämtad 12 Oktober, 2012, från Vårdguiden:

    http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Depression/

     

    Hansson, M. (2012). Depression- hjärnans hormoner kontrollerar våra känslor.

    Hämtad 12 oktober, 2012, från doktorn.com:

    http://www.doktorn.com/artikel/depression-–-hjärnans-hormoner-kontrollerar-våra-känslor?gclid=CPqNy83W37ICFaUtmAodcgIAjg

     

    Henriksson, U-L. (2011). ECT.

    Hämtad 12 Oktober, 2012, från Vårdguiden:

    http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/ECT/

     

    Läkesmedelsverket (2004).Information om depressionsbehandling med SSRI-läkemedel till barn, ungdomar och unga vuxna.

    Hämtad 12 Oktober, 2012, från Läkemedelsverket:

    http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter---2004/information-om-depressionsbehandling-med-ssri-lakemedel-till-barn-ungdomar-och-unga-vuxna/

     

    Signäs, G. (2012). Kognitivbeteendeterapi.

    Hämtad 12 Oktober, 2012, från Vårdguiden:

    http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Kognitiv-beteendeterapi/

     

    Litteratur:

    Wasserman, D. (2003). Depression – en vanlig sjukdom. Förlag: Natur & Kultur

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej, depression är ett oerhört intressant ämne!! Att det kan vara så skambelagt trots att det är så vanligt.
    Jag skulle rekommendera dig att läsa igenom ditt arbete en gång till. Tänk på språket och rätta till småsaker, ett exempel är början på stycket "behandlig för medel-svår depression".
    Med vänlig hälsning!
    Helene
    Posted 04:54, 23 Nov 2012
    Hej Emma!:)Jag tycker också att depression är ett intressant ämne som jag har mycket kunskap om! Det där med ETC-behandling tycker jag lät lite läskigt måste jag säga och känns lite riskabelt men dom vet väl kanske vad dom gör.
    Dock har jag ingen bra uppfattning om själva Psykiatrin, tycker att en del rent ut sagt skiter i patienten utan bara slänger ut tabletter till höger och vänster utan att tänka på direkta konsekvenser, kom och tänka på det när jag läste om antidepressiva läkemedel här ovan. Jag vet ett fall där en patient har fått en form av tablett mot sin depression och den tabletter ska man ej äta mer än 1 år pga beroende risken, men denna patient har ätit den i minst 4 år vilket kan leda till starkt beroende och kan vara jättesvårt att avvänja sig vid utan att få en massa komplikationer! Så jag har mina uppfattningar om denna sjukvård, men jag tycker att ditt arbete var bra och mycket intressant men skulle varit kul om du tagit med lite om psykiatrins fall hos media:)
    MVH/Anna
    Posted 09:28, 12 Dec 2012
    Jättebra uppsats Emma! Väldigt intressant att lära sig mer om depression. Och häftigt att se att årstider faktiskt kan bidra, det trodde jag var en myt. Bra jobbat! Mvh, Sanna
    Posted 09:46, 12 Dec 2012
    Hej Emma!
    Bra att du skriver om detta ämne. Du ger en bra beskrivning av vad depression innebär. Det finns mycket att berätta om detta ämne och det är också många gånger ett svårt område att greppa. Mycket man inte förstår, varför människor ska behöva må så dåligt. Upplever detta nu på mycket nära håll då en anhörig drabbats av depression med många olika svåra symtom. Det är oerhört svårt att se att en person förändras så totalt och som anhörig stå helt maktlös. Vi har nu lyckats få bra hjälp, men det har tagit tid. Flera år. Vår bild av psykiatrivården är både bra och dålig. Visst behövs medicinering men det får inte vara hela lösningen. Medicinering och förvaring blir ingen frisk av. Det krävs aktivitet, bra strukturerad behandling. Återkoppling till anhöriga om hur vårdplanen fortlöper. Samarbete och kommunikation mellan vårdgivare, patient och anhöriga är otroligt viktigt. Tack för en bra artikel!
    Må så gott!
    Hälsningar Laila
    Posted 12:44, 13 Dec 2012
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.