Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht2017 > Sjukdomar > Leukemier

Leukemier

    Leukemi är ett samlingsnamn för olika typer av blodcancersjukdomar. Det alla har gemensamt är att det uppstår ett fel i någon av kroppens celler som ska bli blodkroppar. Man brukar dela in leukemierna i två huvudgrupper antingen kronisk leukemi eller akut beroende på hur snabbt cellerna blir sjuka. Därefter delas de i ytterligare två grupper, myeloiska och lymfatiska. Om cancertypen är lymfatisk eller myeloisk har att göra med vilken blodkropp sjukdomen påverkar.

    Kronisk leukemi

    Kronisk leukemi är den blodcancer där fler äldre än unga drabbas. Majoriteten av de drabbade har varit 60 år eller äldre. Kronisk leukemi kan delas in i två grupper, kronisk myeloisk leukemi (KML) och kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Den myeloiska formen av cancer innebär att det skett en förändring i arvsmassan hos vissa blodstamceller. Detta påverkar då bildningen av vita- och röda blodkroppar samt blodplättar. (Blodcancerförbundet, 2010,). Det är under 100 fall per år i Sverige som diagnostiseras som KML. Varför människor drabbas av den här varianten är inte klarlagt, men man har sett att många av de som exponerats för joniserad strålning drabbas av KML senare i livet. (Blodcancerförbundet, 2010)

    KLL, den andra formen av kronisk blodcancer drabbar B-lymfocyterna och rubbar den normala tillväxten av dem. Sjukdomen är just kronisk med en långsam utveckling så det kan ta många år innan den drabbade upplever några besvär. Mellan 300-500 svenskar blir diagnostiserade med KLL varje år. (Blodcancerförbundet, 2016) Man känner inte till vad som orsakar KLL men den verkar vara mer förekommande bland jordbrukare, boskapsskötare och gummiarbetare. (Javanainen, 2013)

    Sjukdomstecken och behandling

    Symptomen för leukemi uppkommer till följd av en brist på normala blodkroppar. En person som har drabbas av KLL eller KML känner sig ofta inte så sjuk utan leukemin upptäcks oftast i samband med blodprov för något annat där man sett en ovanligt stor mängd vita blodkroppar. (Cancerfonden, 2017) Men om tecken på sjukdomen infinner sig brukar det kunna handla om trötthet, feber, nattliga svettningar och avmagring. Det är heller inte ovanligt att lymfkörtlar, lever samt mjälte förstoras. (Regionala cancercentrum i samverkan, 2016). Behandlingen av KML innebär att man försöker ta bort de celler i benmärgen vars arvsmassa blivit förändrat. Detta görs med hjälp av cytostatika, framför allt Glivec. (Läkemedelsverket, 2017). Därefter görs en stamcellstransplantation. En del som diagnostiserats med KLL upplever inga symptom, så det är inte förrän besvär uppstår som man påbörjar en behandling. (Cancerfonden, 2016) Eftersom KLL är kronisk kan man inte behandla med någon bestående bot men med olika varianter av cellgifter och ibland antikroppar kan patienter gå länge symtomfria.  (Javanainen, 2013)

    Akut leukemi

    Akut lymfatisk leukemi, även kallad ALL, innebär att det är vita blodkroppar, omogna lymfocyter som blivit sjuka. Den här sorten brukar även kallas “barnleukemi” p.g.a att den ofta drabbar unga personer. Drygt 150 fall diagnostiseras som ALL varje år och majoriteten är barn. De sjuka leukemicellerna kallas här lymfoblaster och de delar sig ohämmat så att produktionen av de normala blodkropparna hindras. Orsaken till ALL är ännu okänd. Däremot har man efter studier funnit ett möjligt samband mellan vissa kemikalier, virusinfektioner och strålning. (Blodcancerfonden, 2009) Akut myeloisk leukemi, AML, innebär att det är vita blodkroppar, oftast förstadier till granulocyter som har insjuknat. Denna leukemi är även den vanligaste blodcancern hos vuxna. Ungefär 325-350 drabbas årligen av AML i Sverige och risken för insjuknande ökar med åldern. Precis som andra leukemier är även denna cancers orsak svår att fastslå men radioaktiv strålning, vissa läkemedel och bensen kan man se har en viss betydelse för insjuknandet. (Blodcancerförbundet, 2016)

    Sjukdomstecken och behandling

    Patienter med den akuta leukemin brukar ha diffusa symptom till en början som trötthet och hög infektionskänslighet. För få blodplättar ökar även blödningsrisken, och det kan visa sig som små punktformade blåmärken eller blödning i slemhinnorna. För den som drabbats av ALL är även skelett- och ledsmärtor vanliga symptom. Förstorad lever, mjälte och lymfkörtlar är också vanligt här. Som namnet ger besked om är den här cancern snabbt beroende av behandling. Först påbörjas en intensiv cytostatikabehandling på ca en vecka, ofta med olika former av läkemedel för att undanröja alla tecken på sjukdom. Cytostatika fortsätter man sedan att ge med olika långt mellanrum som kurer. Man brukar kunna behandla med cytostatika upp till två år men då används en mildare form. Till sist kan stamcellstransplantation bli aktuellt. En viktig del i behandlingen är också att motverka den infektionsrisken som dels är symptom på leukemin men även biverkning av cytostatikan. (Blodcancerfonden, 2009) (Blodcancerförbundet, 2016)

     
     
     
     
     
     

    Referenser


    Blodcancerförbundet. (2010). Kronisk myeloisk leukemi. Sundbyberg.  

    Hämtad från http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/KML%20-%20KLAR!.pdf

     

    (BCF)

    Blodcancerförbundet. (2016). Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och Hårcellsleukemi (HCL).

    hämtad från  http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/Diagnosbroschyrer%20-%20KLL.pdf

     

    Jananainen. M. (2013). Guide för KLL-patienter: Kronisk lymfatisk leukemi och behandlingen av den, hur sjukdomen påverkar livet.

    Hämtad från http://s3-eu-west-1.amazonaws.com/syopa-alueelliset/sites/271/2016/10/19110429/KLL-opas_ru_netti.pdf



    Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Kronisk lymfatisk leukemi (KLL): Nationellt vårdprogram. Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

    Hämtad från http://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/kll/vardprogram/kll_2016-06-09.pdf



    Läkemedelsverket. 2015. Hematologiska maligniteter. Hämtad 2017-11-07.

    Hämtad från https://lakemedelsboken.se/kapitel/onkologi/hematologiska_maligniteter.html?search=KML%20&iso=false&imo=false&nplId=null&id=j2_26



    Cancerfonden. Hedefalk. B.  2016. Hämtad 2017-11-08.

    Hämtad från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/leukemi



    Blodcancerförbundet. 2009. Akut lymfatisk leukemi.

    Hämtad från http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/all%20low.pdf


    (BcF)

    Blodcancerförbundet. 2016. Akut myeloisk leukemi.

    Hämtad från http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/Diagnosbroschyrer%20-%20AML.pdf

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Vad bra du har rett ut de olika typerna och gjort det lätt att förstå, trots att det är flera olika varianter av sjukdomen. Önskar att du skrivit med vad joniserad strålning kan vara eftersom att jag inte tror att det är något som alla känner till. Alltså skriva med hur/när man utsätts för det. Hade också gärna läst om hur prognosen ser ut för de som insjuknat.
    /Marie Stöa edited 09:06, 12 Dec 2017
    Posted 09:05, 12 Dec 2017
    Bra och intressant skrivet! Jag visste inte att det fanns olika sorters leukemi, så det var bra att jag fick lära mig något nytt. Jag tycker att det var lätt att hänga med och förstå texten.
    Några frågor dök upp:
    Var kom referenserna till inledningen ifrån?
    Även jag hade sett en förklaring på joniserad strålning.
    Till sist undrar jag om det finns någon teori till varför KLL verkar vara mer förekommande bland jordbrukare, boskapsskötare och gummiarbetare? Har det också med t.ex. kemikalier att göra?
    /Svea
    Posted 15:21, 14 Dec 2017
    Önskade att jag hade plats att förklara joniserad strålning men då hade jag nog fått rata halva texten. Svårt det här att försöka sammanfatta något så stort till ett så litet format. Inledningen skrev jag sist så man kan nog säga att alla mina referenser användes för den. Anledningen till varför KLL varit mer förekommande bland jordbrukare m.m hade inte framgått i studien tyvärr och de kunde själva inte förklara det, men jag tyckte det var intressant så valde att ta med det ändå fast det inte fanns någon förklaring till det. Men personligen tror jag som du Svea att att det lär ha något med kemikalierna att göra!
    Posted 15:20, 18 Dec 2017
    Väldigt intressant artikel. Visste inte att det fanns flera former av sjukdomen. Är det någon speciell sorts läkemedel som kan ha betydelse för insjuknandet? Finns det nån skillnad mellan hur många män och kvinnor det är som insjuknar?
    Posted 19:17, 9 Jan 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.