Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht2017 > Sjukdomar > Bröstcancer

Bröstcancer

    Cancer uppstår när celler förökar sig okontrollerat, det bildas en tumör. Bröstcancer är en malign (elakartad) tumör i bröstet. Oftast utvecklas bröstcancer i mjölkgångarnas celler, men kan även utvecklas i mjölkkörtlarna. I sällsynta fall kan cancern utvecklas i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Cancern kan spridas via blodet eller lymfvätskan till andra delar i kroppen, det bildas då metastaser. (Nilsson,2010)

    Vilka drabbas?

    Den vanligaste cancern bland kvinnor i hela världen är bröstcancer. Cirka 20 stycken kvinnor insjuknar i bröstcancer varje dag i Sverige. (Jonas Berg, 2007) Så mycket som var tionde kvinna i Sverige kommer att få bröstcancer någon gång i sitt liv. (Nilsson,2010) Det är främst medelålders kvinnor och äldre kvinnor som drabbas. Även män kan få bröstcancer men det är enbart en på tusen som drabbas. (Jonas Berg, 2007)

    Symtom

    En knöl i bröstet eller armhålan är det allra vanligaste symtomen. Det kan även uppstå hudrodnad, indragningar i huden eller blod och vätska från bröstvårtan. (Socialstyrelsen, 2013)

    Diagnostik

    Trippeldiagnostik används vid fastställande av en bröstcancerdiagnos. Det är tre olika undersökningar som görs, en klinisk undersökning, mammografi och/eller ultraljud samt att ta ett vävnadsprov. (Socialstyrelsen, 2013)

    Behandling

    Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är operation. Nuförtiden används bröstbevarande kirurgi som innebär att enbart tumören och lite av vävnaden runt omkring opereras bort. Efter operation med bröstbevarande kirurgi görs alltid en strålbehandling. (Socialstyrelsen, 2013) Är tumören stor eller om det är flera olika tumörer måste hela bröstet opereras bort. Bröstcancer kan även behandlas med strålbehandling, cytostatikabehandling och hormonell behandling. Oftast ges dessa behandlingar som en tilläggsbehandling. Den mest effektiva behandlingen är en kombination av operation, strålning och cytostatika. (Jonas Berg, 2007) (Socialstyrelsen, 2013) (Nilsson, 2010) En sentinental node-operation görs för att se om cancern spridit sig. Läkaren undersöker om portvaktskörteln i armhålan innehåller tumörceller, finns det inga tumörceller låter man armhålan vara. Hittas tumörceller måste fler lymfkörtlar opereras bort. (Jonas Berg, 2007) (Socialstyrelsen, 2013) (Nilsson, 2010) Hormonell behandling ges om tumören visar sig vara beroende av östrogen för att växa. (Nilsson, 2010) Om tumören inte går att opereras bort för den är för stor eller sitter olämpligt till, kan cytostatikabehandling sättas in för att krympa den. Genom att ge cytostatika som en tilläggsbehandling efter operation minskar risken för återfall. (Jonas Berg, 2007) Strålbehandling ges oftast efter operation för att eliminera eventuella tumörceller som kan finnas kvar. (Jonas Berg, 2007)

    Prognos

    Upptäcks cancern tidigt är chansen större att botas. Bröstcancer hos män upptäcks oftast sent och prognosen för män är därför sämre. (Socialstyrelsen, 2013) Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige är det cirka 90% som botas och lever efter fem år från diagnos. De kvinnor som drabbas av återfall får det oftast inom fem år, efter det minskar risken. Under de första fem åren görs därför en regelbunden övervakning. (Jonas Berg, 2007) Den största faktorn till att fler botas idag är tilläggsbehandlingarna. Behandlingsmetoderna har även blivit mer anpassade efter varje individ istället för att alla ges lika behandling. (Nilsson, 2010) Idag är kvinnor mer medvetna om symtomen samt vikten av att gå på mammografi, genom det upptäcks cancern tidigare. (Jonas Berg, 2007)

    Orsak och riskfaktorer

    En kombination av arvsanlag, olika livsstilsfaktorer samt hormonell påverkan på bröstkörtlarna kan utveckla bröstcancer. (Socialstyrelsen, 2013) De hormonella faktorerna har den största delen i uppkomsten av bröstcancer. De kvinnor som fött barn i tidig ålder och/eller fått flera barn har mindre risk att drabbas utav bröstcancer än kvinnor som inte fött barn. Långvarig påverkan av kvinnliga hormoner ökar risken för bröstcancer. Alltså är det gynnsamt att få första mensen sent och komma tidigt in i klimakteriet. (Jonas Berg, 2007) 5–10 procent av all bröstcancer är ärftlig. (Socialstyrelsen, 2013) Alkoholkonsumtion, övervikt efter att ha kommit in i klimakteriet, strålning och mammografisk täthet kan även öka risken för bröstcancer. (Jonas Berg, 2007)

    Egna reflektioner

    Samtliga källor jag använt mig av är enade att en kombination av operation, strålning och cytostatika är den mest effektiva metoden för att bota bröstcancer. Även sentinental node tas upp i alla källor som en säker metod som används mer och mer för att slippa skada fler lymfkärl i armhålan än vad som behövs. Det gör att många patienter slipper onödiga ingrepp och återfår full rörlighet i armen snabbare. Mellan källorna råder det delade meningar kring de olika orsakerna i uppkomsten av bröstcancer men alla är eniga om en sak, att de kvinnliga hormonerna har den största delen till uppkomsten av cancer.

     

     

    Referenser

    Jonas Berg, Y. B. (2007). Bröstcancer. i Y. B. Jonas Berg, Bröstcancer (ss. 20-23). Jonas Berg, Yvonne Brandberg, Ingemar Ernberg, Jan Frisell, Carl Johan Fürst, Per Hall och Karolinska Institutet University Press.

    Nilsson, A. S. (2010). Bröstcancer boken. i A. S. Nilsson, Bröstcancer boken från besked till färdigbehandlad. Stockholm: Ann Sköld Nilsson och Nordstedts.

    Socialstyrelsen, O. B. (2013). Cancer i siffror 2013. i O. B. Socialstyrelsen, Cancer i siffror 2013 (ss. 20,21). Cancerfonden och Socialstyrelsen. Hämtat från Socialstyrelsen.se: http://www.socialstyrelsen.se/publik...r2013/2013-6-5

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Bra och intressant artikel där jag tycker att du har fått med många bra och viktiga delar. Några frågor som dök upp när jag läste artikeln: Kanske kunde vara bra med en kort beskrivning av vad malign betyder? Och varför är det mindre risk att drabbas av bröstcancer om man har fött många barn och fött barn i tidig ålder? Vad är det som gör att risken blir mindre?
    Bra jobbat! edited 11:42, 13 Dec 2017
    Posted 11:12, 9 Dec 2017
    Intressant om ett jobbigt ämne. Pluspoäng för att du nämner att även män kan drabbas, och hur statistiken ser ut för dem.
    Dock måste jag fråga om du verkligen använt teckenstorlek 12, eftersom texten framstår som ganska liten (och därigenom lite jobbigare att läsa - något ditt arbete förtjänar bättre än!).
    Posted 14:01, 14 Dec 2017
    Jag valde storlek 12 men jag håller med om att texten är väldigt liten, men jag kan ändra och göra den större så att det syns bättre. Tack för att du påpekade det.
    Posted 08:40, 15 Dec 2017
    Att det är mindre risk för att drabbas av bröstcancer om man fött många barn och fött barn i tidig ålder är som jag skriver en hormonell faktor. Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet och på motsvarande sätt har fullgångna graviditeter en skyddande effekt. Jag tog först med en förklaring av malign men sen av platsbrist tog jag bort det, men jag håller med dig, jag lägger till det i texten igen. Hoppas du blev nöjd med svaret :)
    Posted 08:58, 15 Dec 2017
    Mycket lättare att läsa nu med större text, tackar! Jag kom att tänka på en sak som jag ser att du inte nämnt (förståeligt, med tanke på det stora området och begränsningarna i längd) och lägger det i en kommentar så att informationen finns. Idag finns möjligheten att göra tester för att se om den bröstcancer som uppstått är ärftligt betingad eller inte. Dvs, inte så mycket ett test för den som drabbats utan snarare för dennes barn.
    Posted 18:11, 2 Jan 2018
    Tack för intressant läsning, särskilt för en som har de där cancerogena kvinnliga hormonerna i kroppen.
    Ett begrepp skulle behöva förklaras: mammografisk täthet. Raden om att ”mammografisk täthet kan även öka risken för bröstcancer”, får mig att haja till. Innebär det en cancerrisk att låta sig undersökas ofta med mammografi? Strålning är ju inte hälsosamt. Nä, jag missförstod. En SVT-artikel och en artikel publicerad av Lunds universitet ger svar. (https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/brostcancer-kan-sparas-och-behandlas-i-forvag och https://www.med.lu.se/translationell_medicin/nyhetsarkiv/151015hs ) Att brösten är mammografiskt täta betyder att de innehåller mycket stödjevävnad och körtelceller, mindre täta bröst är i stället mer fettrika. Ju äldre kvinnan blir desto mer fett bör brösten innehålla, allteftersom tätheten tillbakabildas.
    Det du har skrivit om riskfaktorer för bröstcancer får mig att fundera om det går att försöka förebygga bröstcancer. Det kanske hade varit värt en mellanrubrik, om textlängdsbegränsningen hade tillåtit? Hormonernas påverkan på bröstkörtlarna är svår att påverka, det är inte tanken på bröstcancer som får kvinnor att försöka få barn tidigt eller att få fler än ett barn. Lyckas man få barn kan man sträva efter att amma det, för det minskar risken för bröstcancer läser jag hos 1177.se. Den ärftliga riskfaktorn går inte heller att påverka. Om flera i släkten har drabbats kan man bli misstänksam. En onkogenetisk undersökning visar om man har genetiskt påbrå för bröstcancer, upplyser 1177. En förebyggande åtgärd kan då vara att operera bort brösten. Du nämner livsstilsfaktorer och av texten förstår jag att alkoholkonsumtion och övervikt bör undvikas om man vill hålla sig frisk. En livsstilsfaktor som är värd ett omnämnande är kosten. Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta 500 gram grönsaker och frukt om dagen, bland annat för att det minskar risken för vissa typer av cancer. Jag måste nämna en intressant sak som jag läste för flera år sedan: Gul lök har en starkt hämmande effekt på nio typer av cancer. Den som äter en medelstor gul lök om dagen minskar risken för bröstcancer med 25 procent och prostatacancer med 71 procent, exempelvis. Otroligt positiva siffror. Svenska Dagbladet skrev år 2006 om studien som gjordes av en forskargrupp från Mario Negri-institutet i Milano: https://www.svd.se/gul-lok-minskar-risken-for-cancer Fast jag undrar om löken ska vara rå eller om det funkar att den är tillagad … :D
    Tack för mig! edited 18:39, 3 Jan 2018
    Posted 18:36, 3 Jan 2018
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.