Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht2017 > Sjukdomar > Blindtarmsinflammation

Blindtarmsinflammation

     

    Blindtarmen är den första delen av tjocktarmen och trots att det heter blindtarmsinflammation så är det inte blindtarmen som blir inflammerad.
    Istället är det ett maskformat bihang till blindtarmen, appendix som blir inflammerat och inflammationen kan även kallas appendicit.

    Appendix är ungefär 1 cm brett och ca 10 cm långt och tros vara en utvecklingsrest som vi inte har någon större nytta av nuförtiden.
    Hos växtätande djur är bihanget betydligt mer utvecklat och spelar en viktig roll i matsmältningen.  (Bonniers Lexikon Läkarbok, 1998)

    Den egentliga orsaken till inflammationen verkar vara osäker, man tror det beror på att bihangets mynning blir tilltäppt av svårsmält tarminnehåll eller svullnad av lymfoid vävnad,
    vilket leder till en bakteriell tillväxt. (Kirurgiska sjukdomar, 2015)

    Symtom

    Typiska symptom på appendicit är buksmärta som succesivt rör sig ner till den högre delen av buken, där appendix är lokaliserat. Området blir ömt och smärtar starkt vid tryck.
    Feber, illamående och kräkningar hör också till vanligheterna. Andra vanliga sjukdomar som gallsten, äggstocksinflammation och njursten har liknande symptom så det kan vara klurigt att ställa diagnos. (Medicin 1 och 2, 2015)
    Barn har oftare ett snabbare förlopp då tarmkäxet inte riktigt når runt appendix ännu och inte kan avdela infektionen på samma sätt som hos vuxna. (Kirurgiska sjukdomar, 2015)
    Man kan få appendicit i alla åldrar men vanligast att drabbas är mellan 10 och 20 års åldern. (Bendt, 17)

    Komplikationer

    Akut appendicit kan i sämsta fall leda till att blindtarmsbihanget brister, så att var och bakterier kommer in i bukhålan, därför behöver brusten blindtarm behandlas snabbt för att undvika en bukhinneinflammation. (Bendt, 17)

    Behandling

    Vid oklara buksmärtor är det bra att snabbt komma under observation på sjukhus, appendix läge i buken kan variera kraftigt vilket kan försvåra diagnosen. (Medicin 1 och 2, 2015)
    Appendicit är den vanligaste orsaken till akut bukoperation och ca 7 % av Sveriges befolkning blir drabbade. (Månsson, 2017)
    Inflammationen behandlas oftast med att operera bort bihanget, operationen brukar ske ett par timmar efter att läkaren konstaterat appendicit.

    I lindriga fall kan inflammationen läka ut av sig själv eller med hjälp av antibiotika, till exempel om du inte kan sövas, eller om det finns en varböld vid bihanget.
    Antibiotikabehandling är nästan lika effektivt som en operation, och innebär färre komplikationer. Tyvärr så löper man en större risk att drabbas igen inom de närmsta två åren,
    eftersom bihanget finns kvar och får man appendicit igen så opererar man bort bihanget. (Bendt, 17)

    Titthål eller öppen kirurgi

    Vid en blindtarmsoperation kan man bli opererad antingen med titthålsteknik, vilket är vanligast idag eller så väljer kirurgen att göra en så kallad öppen operation.
    Då  öppnas buken upp via ett snitt i bukens nedre högra del.
    Titthålsteknik kallas också för laparoskopi, och då opererar kirurgen med tänger och kamera som förs in i buken, i detta fall genom tre insticksställen. Även om operationen börjat som en laparoskopi kan kirurgen behöva öppna upp buken ändå, det kan vara att bihanget växt fast vid den omkringliggande vävnaden eller är väldigt inflammerad.
    En fördel med titthålsteknik är att operationssåren läker snabbare och att det blir mindre ärr, jämfört med öppen operation. (Månsson, 2017) (Bendt, 17)

     

    Litteraturförteckning

    Bendt, A. (den 30 08 17). 1177. Hämtat från 1177: https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...sinflammation/

    Bonniers Lexikon Läkarbok. (1998). i D. Eberhard, Bonniers lexikon läkarbok (s. 530). Bonnier.

    Kirurgiska sjukdomar. (2015). i R. A. Rydholm, Kirurgiska sjukdomar (ss. 205-208).

    Medicin 1 och 2. (2015). i E. Setterberg, Medicin 1 och 2 (ss. 360-361).

    Månsson, S. F. (den 23 08 2017). www.sahlgrenska.se. Hämtat från www.sahlgrenska.se: https://www.sahlgrenska.se/w/b/blind...tion-hos-barn/

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Jag har lite källkritik att komma med när det gäller din källa från www.sahlgrenska.se. Källan är granskad först efter publicering och därefter ändrad och granskad igen av författaren själv. Det som står i texten verkar dock stämma bra överens med innehållet i andra källor men jag skulle inte valt att använda den som källa. Bra och lättförståelig artikel! Inget att klaga på förutom typsnittet.
    Posted 12:01, 19 Dec 2017
    Bra och intressant artikel. Hade ingen aning om att man kunde behandla blindtarmsinflammation med antibiotika. Vet man varför det oftast är unga som drabbas och har man sett nån skillnad mellan män och kvinnor?
    Posted 18:54, 9 Jan 2018
    Enkel och lättförståelig artikel. Jag hade heller ingen aning om att inflammationen kunde behandlas med antibiotika. En sak jag funderade på, förutom det Elin nämner om varför just unga drabbas, är varför det är en större risk att få tillbaka inflammationen inom just 2 år efter ab-kuren?
    Posted 21:59, 9 Jan 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.