Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht2017 > Sjukdomar > Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom

    Alzheimers sjukdom

     

    Alzheimers är den vanligaste demensformen och mellan 60 och 70 procent av alla med demensdiagnos har fått diagnosen Alzheimer. (Hjärnfonden, 2017) Vanligast är att sjukdomen framträder efter 65 års ålder men den kan komma så tidigt som i 40–50 års åldern. (Alzheimers sverige, 2017) Man beräknar att ca 20 miljoner människor i världen lider av Alzheimers. I Sverige uppgår den siffran till ca 100 000 och av dessa är omkring 10 000 under 65 år. (Hjärnfonden, 2017)

    Alzheimers patienter kan delas in i två grupper: de som har ärftlig och de som inte har det. De som har ärftlig är en klar minoritet men dom drabbade är ofta unga och har ett mer aggressivt förlopp. (Alzheimers sverige, 2017)

     

    Sjukdomsförloppet

    Oftast kommer symtomen vid Alzheimers smygande, man glömmer bort vart man lagt saker och vad man gjort under dagen. Vanligen uppfattas symtomen som vanligt åldrande.

    Efter ett tag blir minnesproblemen tydligare. Den sjuke kan glömma bort möten och namn på nära anhöriga. Det blir svårare att uttrycka sig och förstå sin omgivning.

    När demensen blir starkare kan det bli svårt för den sjuke att sköta sin egen hygien och man har inte längre koll på vilken tid det är på dygnet. Dom får svårt att finna ro och börjar ofta vandra omkring.

    Vid riktigt svår demens är stora delar av hjärnan förstörd. Talet och gångförmågan försvinner ofta helt och den sjuke blir beroende av vård och omsorg. (Demenscentrum, 2017)

     

    Vad händer i hjärnan?

    Vid Alzheimers blockeras kontaktvägarna mellan nervcellerna i hjärnan. Impulserna får svårare att nå fram till olika delar av hjärnan och förtvinar och dör successivt. (Alzheimers sverige, 2017) Det uppstår onormala proteininlagringar i hjärnan som kallas för amyloida plack och består av proteinet beta-amyloid. Orsaken till varför nervcellen bryts ner är inte helt klarlagt men mycket talar för att beta-amyloid och även proteinet tau är involverat. (Hjärnfonden, 2017)

     

    Diagnos

    Vid misstanke av Alzheimers görs en noggrann utredning enligt riktlinjer från socialstyrelsen som bl.a. innehåller:

    ·       MMT (Mini Mental Test)

     - Patienten får svara på frågor, rita enkla figurer och upprepa ord som sägs till patienten. Detta ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan och ska användas som en vägledning eftersom vissa faktorer som nedsatt allmäntillstånd, nedsatt hörsel och språkförståelse kan påverka resultatet

    ·       Anemnes

    -Frågor till både patient och anhöriga om problem, tidigare sjukdomsbild etc.

    ·       Blodprovstagning

    -För att kunna utesluta andra orsaker till patientens tillstånd

    Behövs en fortsatt utredning innefattar den oftast:

    ·       Magnetröntgen av hjärnan

    ·       Provtagning av ryggmärgsvätskan

    -Koll av biomarkörer som indikerar vilken demenssjukdom det handlar om (Demenscentrum, 2017)

     

    Behandling

    Idag finns inget botemedel mot Alzheimers men det går att lindra symtomen med mediciner som förstärker signalsystemet. Vid mild till måttlig demens används så kallade acetylkolinesterashämmare. (Alzheimers sverige, 2017) Dom fungerar symtomlindrande och hämmar nedbrytningen av signalsubstansen acetylkolin vilket förbättrar tänkandet och minnet.

     Vid måttlig till svår demens används ett läkemedel som verkar på signalsubstansen glutamat och minskar de intellektuella symtomen (Vårdguiden 1177, 2017)

    För personer med Alzheimers är det även viktigt att leva ett liv med fasta rutiner för att underlätta vardagen så mycket som möjligt. För att hjärnan ska fungera så bra som möjligt måste man se till att den sjuke får stimulans, motion och allsidig kost. (Hjärnfonden, 2017)

     

    Forskning

    Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom. Bland annat försöker man klarlägga vilken roll beta-amyloid och tau spelar. Man försöker även hitta genetiska orsaker och nya riskfaktorer till varför man insjuknar i Alzheimers (Hjärnfonden, 2017)

     

     

    Referenser

    Alzheimers sverige. (den 10 december 2017). Hämtat från www.alzheimersverige.se

    Demenscentrum. (den 10 december 2017). Hämtat från www.demenscentrum.se

    Hjärnfonden. (den 10 december 2017). Hämtat från www.hjärnfonden.se

    Vårdguiden 1177. (den 10 december 2017). Hämtat från www.1177.se

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Tack för en bra artikel, den var väldigt konkret och informerande. Du berättar att sjukdomen dels kan ha en ärftlig komponent, och då dök en frågan upp hos mig. Kan man göra ett test för att påvisa om man har anlag för Alzheimer?
    De proteiner som påverkar nervcellerna i hjärnan, vad har de för roll annars? Vad är deras uppgift?
    Dessutom skulle det varit intressant att få veta vilka typer av biverkningar som de läkemedel som används vid behandlingen kan ge. Tydliga och bra källor, lätt att kontrollera uppgifterna. Riktigt bra jobbat!
    Posted 07:43, 13 Dec 2017
    Mycket intressant artikel, bra att få veta att demens är mer av ett paraplybegrepp! Jag funderade om det gick att utveckla lite mer om vad det är som händer i hjärnan?
    Sen så tänkte jag om det oftast är anhöriga som kontaktar vården eller personen själv som söker hjälp? Är det något specifikt som gör att det är alzheimer som misstänkts?
    Sen så hade det underlätta med mer utförliga länkar, speciellt på hjärnfonden, just för att veta exakt vart du hade läst informationen. Men jag tror jag hittade rätt ändå :)
    Posted 11:31, 3 Jan 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.