Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, ht2017 > Sjukdomar > ADHD-artikel av Janina Korpe

ADHD-artikel av Janina Korpe

    Table of contents
    1. 1. Referenser

    ADHD – Attention Deficit Hyperactivity Disorder

    Vi hade nog alla ”den där störiga” i klassen som aldrig kunde sitta still och lyssna eller ”den som alltid blev riktigt arg på rasten som en skulle akta sig för”, kanske var den personen i själva verket du själv. ADHD är en relativt vanligt och den drabbar så många som 3-5% av alla barn världen över men är vanligare hos pojkar än hos flickor. Antalet personer som diagnostiserats har ökat de senaste åren (Westholm, 2014). Westholm (2014) skriver att det kan bero på två olika anledningar och det är att vi har fått mer kunskap om vad diagnosen innebär och på så vis kan identifiera vilka som har det, sen beror det även på att samhället har ändrats och att det ställs högre krav på ansvar och struktur som personer med ADHD har svårt att leva upp till.

    Vad är ADHD?

    Det som mest präglar en person med ADHD är att de har svårt att koncentrera sig och ofta går in i situationer med lite för mycket entusiasm. De är impulsiva och rycks lätt med i saker de tycker är intressanta men blir även lätt distraherade om något hörs eller syns i närheten. (Westholm, 2014).Janssen-Cilag (2016) översätter ADHD till Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning och de listar de klassiska symtomen utifrån diagnoskriterierna i DSM-5

    • inte kunna fokusera på detaljer
    • ha svårt att behålla uppmärksamheten på uppgifter eller under lek 
    • inte verka lyssna på direkt tilltal 
    • ha problem med att följa instruktioner (beror inte på att personen inte förstår instruktionerna) 
    • ofta misslyckas med att organisera skolarbete, hemsysslor eller andra uppgifter 
    • undvika eller ogilla uppgifter som kräver mental uthållighet, som skolarbete eller läxor 
    • ofta tappa bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter t ex böcker, pennor, leksaker eller verktyg 
    • vara lättdistraherad av yttre stimuli 
    • vara glömsk
    • alltid verka vara på språng
    • ofta ha svårt att vara stilla med händer eller fötter, eller att skruva på sig i stolen
    • ofta lämna sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta stilla
    • springa omkring eller klättra mer än vad som anses lämpligt för situationen
    • ha svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
    • Prata överdrivet mycket. 
    • kasta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
    • ha svårt att vänta på sin tur
    • avbryta eller inkräkta på andra (kastar sig till exempel in i andras samtal eller lekar).

     (Janssen-Cilag AB, 2017)

    Det är lätt att dra slutsatser att en person med ADHD upplever stora svårigheter i situationer där det krävs att de ska prestera såsom i skolan eller andra aktiviteter. Då de inte har de vanliga spärrarna som hjälper oss att anpassa oss i aktivitetsnivå så tycker omgivningen ofta att dessa barn är bråkiga eller att de stör. En kan lätt också förstå att det tär på deras självförtroende när de ständigt blir tillsagda att skärpa sig, att de gör fel, att sluta bråka, att aldrig blir klar med uppgifter osv.

     

    Orsak

    Det är inte helt klarlagt vad som är den bakomliggande orsaken för ADHD men forskning som gjorts visar att det finns viss variation i hjärnans uppbyggnad, t.ex. så är hjärnbarken i frontalloben inte lika mogen hos en person med ADHD. Man har även sett att funktionen i nervcellerna är nedsatt och signalsystemet fungerar inte som det ska. Signalsubstansen dopamin som gör oss glada och lugna när vi gör något vi gillar produceras inte i lika hög utsträcknings och forskare tror därför att en person med ADHD har svårt att påbörja eller slutföra uppgifter då de inte ser någon mening med det. (Westholm, 2014)

    Diagnos och Behandling

    För att diagnostisera någon med ADHD så krävs det en omfattande utredning som oftast görs av personal från en Barn- och ungdomspsykiatrisk enhet. Men först måste symtomen hos barnet ha fyllt dessa kriterier för att en utredning ska göras:

    En del av symtomen måste alltid

    • kvarstå i minst sex månader i sådan omfattning att barnets utveckling hämmas
    • signifikant försämra barnets sociala funktion eller studiefunktion
    • föreligga i två eller flera miljöer (i hemmet, skolan, på daghem, förskola och så vidare)
    • uppträda före sju års ålder (det förs en diskussion om att höja denna gräns till 12 år).

    (Janssen-Cilag AB, 2017)

    Diagnosen sker sedan med hjälp av ett formulär, DSM-5 (punktlistan ovan), där personen måste uppfylla X antal punkter för att få diagnos. Därefter så delas resultaten in i tre undergrupper som beskriver vad personen främst har för svårigheter då ADHD yttrar sig olika hos alla. Dessa undergrupper är Kombinerad prestation, Huvudsakligen bristande uppmärksamhet och Huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. När diagnosen har satts så ska den innehålla barnets svagheter och styrkor och dessa ska vara grunden till vilka insatser som behöver göras och vid behov kan medicinering sättas in. Det viktigaste är dock att barnet får stöd och vägledning för hur det ska bete sig i vardagliga situationer och det krävs att sjukvården, skola/barnsomsorg och föräldrar samarbetar. (Westholm, 2014).

     

    Referenser

    Janssen-Cilag AB. (den 07 12 2017). Leva med ADHD. Hämtat från http://www.levamedadhd.se/

    Westholm, L. (2014). Föräldraboken om adhd. Stockholm: Gothia fortbildning AB.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Intressant att läsa om en diagnos jag sällan kommer i kontakt med. Jag fick lära mig en hel del om ADHD som jag inte visste om. Artikeln var tydligt skriven och lätt att förstå innehållet. Några frågor som jag ställde mig när jag läste: Du skriver att ADHD är vanligare hos pojkar, vet man varför? Du skriver också att medicinering kan sättas in vid behov. När gör man det och varför?
    Posted 11:21, 9 Dec 2017
    Väldigt intressant, kortfattat och enkelt att förstå. Den är väldigt subjektiv för wiki-artikel, men jag tror det är ok, finns kanske ingen officiell formalia för en wiki. Du skriver "X-antal", det är lite luddigt, kanske bara en omformulering behövs. Jag tycker inte du behöver utveckla mer ang medicinering då det skiljer sig från fall till fall och jag tror det blir för ingående då. Men det vore intressant om man kunde få med varför det är vanligare hos pojkar. Bra jobbat!
    Posted 09:32, 19 Dec 2017
    Jag tycker du har lyckats gjort en mycket innehållsrik artikel! Särskilt tänker jag på detaljrikedomen i din text angående diagnosen och vad man kan förvänta sig om man har/får ADHD. Väldigt intressant läsning!
    En sak jag funderar på är åldersgränsen samt diagnoskriterierna som nämns som ett krav för att ha rätt till en utredning. Vad gäller om barnet är över 12 år eller om personen som söker vård är vuxen? Gäller samma diagnoskriterier som tidigare nämnda eller finns det andra krav som följs då för att ställa en diagnos?
    Posted 18:58, 8 Jan 2018
    Toppen artikel, lättförståelig och intressant.
    Jag funderar också på vuxna, hur de diagnostiseras och vilka krav det är för att de ska få hjälp. Kul med läsning som väcker mer frågor :)
    Posted 23:16, 8 Jan 2018
    Bra och intressant artikel. Funderade på om det finns någon statistik på hur många som får diagnosen som vuxna? Och vilken sorts medicin är det som sätts in?
    Posted 12:19, 9 Jan 2018
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.