Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1065, ht 2015 > Sjukdomar > Lindrig skallskada, commotio

Lindrig skallskada, commotio

    Table of contents
    No headers

     

    Inledning

    Hjärnan (encephalon) tillsammans med ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, CNS.

    Hjärnan är indelad i stora hjärnan (cerebrum), lilla hjärnan (cerebellum) och hjärnstammen. Hjärnan ligger skyddad innanför skallens ben och genom hjärnhinnorna, hårda hinnan(dura mater), spindelvävshinnan (arachnoidea), och den mjuka hinnan (pia mata). I hjärnan finns också hålrum, ventrikler, som har till uppgift att producera vätska (likvor). Denna vätska finns både omkring ryggmärgen och omkring hjärnan och heter cerebro(tillhör stora hjärnan) spinal (tillhör ryggmärg) vätska. (Setterberg, 2011)

    Förekomst

    En traumatisk skada på hjärnan uppkommer genom att hjärnan sätts i rörelse av yttre kraft. Det kan vara till exempel genom olycka, slag mot huvudet och fallskada. Hur stor skadan på hjärnan blir avgörs av olika saker hur kraftigt slaget varit, hur huvudet rörde sig vid skadan.

    Det finns två olika slags skador man brukar tala om primära och sekundära.

    Inom primära skador finns det fokala skador: frakturer, blödningar och kontusioner(ett slags blåmärke) och diffusa skador som uppstår när man slår i huvudet och hjärnan rör sig. När hjärnans rörelse är lindrig kallar vi det för hjärnskakning (commotio). Allvarligare diffusa skador innebär att nerver slits av och då kan bestående skador uppkomma.

    Sekundära skador som visar sig som följd av primära skador kan visa sig upp till flera dagar efter olyckan och sortens hjärnskada kan leda till funktions nedsättning i olika organ. (Hans von Holst, 2005)

    Symtom

    För att kunna konstatera vilken typ av hjärnskada man har kan läkaren använda sig av en skala som heter G C S, Glasgow Coma Scale som är en 15 gradig skada där hjärnskakning konstateras vid siffrorna 13-15  men även tiden som den skadade varit medvetslös spelar in. Datortomografin ska också vara normal och en minnesförlust ska vara kort. Tillsammans kan dessa faktorer utgöra underlag för att man ska kunna konstatera att det är en lätt hjärnskada, en hjärnskakning (commotio) (Hans von Holst, 2005)

    För att kunna bestämma graden av hjärnskakning kan man dela in den i följande grader:

    Grad 1(den vanligaste innehåller ofta)

    1.      Illamående.

    2.      Yrsel.

    3.      Ouppmärksamhet.

    4.      Okoncentration.

    5.      Pågår i max 15 minuter.

    Grad 2

    Här förekommer alla symptom från grad 1 men här tillkommer

    1.      Förvirring

    2.      Pågår längre tid än 15 minuter.

    Grad 3

    1.      Medvetslöshet i någon sekund upp till ett par minuter. (hjärnskakning.se, 2011)

     

    Behandling

    Symptom som framkommer vid hjärnskakning är vanligtvis lätta att behandla.

     Om man tror sig ha första gradens symtom kan man kontakta vården för att höra deras rekommendation. Ofta räcker vila från fysiska aktivitet och hjärnaktivitet(dataspel, tv tittande t ex) och eventuellt smärtstillande vid behov. Hos barn kan symptomen vara svåra att konstatera och man bör alltid kontakta vården för råd.

    Vid andra gradens symtom bör den skadade hållas under medicinsk uppsikt under ett dygn. Om tillståndet försämras bör en datortomografi göras för att kontrollera eventuell blödning i hjärnan.

     Vid tredje gradens symtom som innebär medvetslöshet ska personen genomgå datortomografi samt magnetröntgen. Personen ska också läkarundersökas och genomgå tester för att konstatera graden av skada. (hjarnskakning.se, 2011)

    I Sverige består ca 80 % av alla hjärnskador av hjärnskakning. Hos ungefär 20 % av dem finns även långvariga besvär så kallade post-hjärnskakning syndrom. Tecken på detta kan vara yrsel, huvudvärk, problem med ljus och buller, hörselnedsättning, minnessvårigheter och koncentrationssvårigheter mm. Vanligtvis varar dessa symtom bara några veckor men vissa kan ha besvär från till sex månader till ett år. (post-hjarnskakning-syndrom, 2015-) 

    Litteraturförteckning

    Hans von Holst, J. B. (2005). Hjärnkraft. Hämtat från www.hjarnkraft.nu: http://www.hjarnkraft.nu

    hjärnskakning.se, c. (2011). Hjärnskakning. Hämtat från hjarnskakning.se: http://www.hjarnskakning.se

    post-hjarnskakning-syndrom. (den 6 December 2015-). Hämtat från http://pdg.ofsen.com/post-hjarnskakn...syndrom#refdis: http://pdg.ofsen.com/post-hjarnskakning-syndrom#refdi

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

    Suzanne Olsson

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Bra arbete! Saknar datum när du hämtat fakta från internetsidorna!
    Posted 10:45, 14 Dec 2015
    bra skrivet och intressant läsning. Jag undrar en sak om namnet på den mjuka hjärnhinnan i inledningen av arbetet där du beskriver hjärnhinnorna står det att den mjuka hinnan heter pia mata, men i boken står det pia mater?
    /Karoline
    Posted 12:38, 23 Dec 2015
    Intressant läsning! Jag tänkte på den där GCS-skalan, används den för att ta reda på om det är en lindrig eller svår skallskada eller bara graden av hjärnskakning? Det kändes lite oklart i texten tycker jag. Annars bra och intressant.
    Posted 14:24, 26 Dec 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.