Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1065, ht 2015 > Sjukdomar > Gallstenssjukdom

Gallstenssjukdom

    Table of contents
    No headers

    Gallstenssjukdom

    Galla behöver vi för att kunna finfördela de fett vi får i oss genom maten. Gallan består av olika ämnen som vatten, hormoner, kolesterol, gallsyror och gallfärgämnen. Det bildas i levern och tar sig sedan till gallblåsan där den lagras och koncentreras. I gallblåsan kan koncentrationen bli hög och om balansen av de olika ämnena rubbas kan det bildas stenar. Storleken på stenarna kan variera från någon millimeter till någon centimeter (1177 vårdguiden, 2015). Vanligen drabbar det fler kvinnor än män. Ungefär var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång av gallstensbesvär. Gravida har en större risk att drabbas då de har en hög kolesterolnivå under graviditeten (Nestor, 2015). Även äldre personer har lättare att drabbas än unga (1177 vårdguiden, 2015).

     

    Symptom

    Gallstensbesvär kan visa sig på olika sätt. En del människor kan känna en kraftig smärta högt upp i magen och andra kan känna en dov smärta som strålar ut mot rygg och skulderblad. Illamående, kräkningar och uppblåst mage är vanligt (1177 vårdguiden, 2015).

    Är stenarna stora kan de fastna i gallgångarna och orsaka gallblåseinflammation och även bukspottkörtelinflammation. Om problemet kvarstår kan man drabbas av gulsot. Gallfärgämnen lämnar vanligtvis kroppen via avföring men när gångarna till tarmen bli igentäppt går gallfärgämnet istället ut i blodet. Det gör att huden och slemhinnor blir gulaktig (Setterberg, 2011). Om gallgångarna blir igentäppt och infekterad kan man få hög feber och man måste då få vård (1177 vårdguiden, 2015).

     

    Behandling

    Ett lindrigt gallstensanfall behandlas med Alvedon eller Panodil. Smärtan och obehagskänslan släpper så fort stenen har passerat gallgångarna. Man bör undvika smärtstillande som innehåller kodein då det kan ge kramper i gallvägarna. För att man på ett enkelt sätt själv ska kunna behandla ett nytt gallstensbesvär brukar läkaren skriva ut kramplösande och smärtstillande medel i form av stolpiller (Setterberg, 2011).

    Även operation, titthålskirurgi, är en vanlig behandlingsform om problemet återkommer ofta. Man tar då bort de stenar som täpper igen gallgångarna och man tar även bort själva gallblåsan. Man kan leva utan gallblåsa men man bör vara försiktig med att äta för mycket fett då det kan ge kramper i magen (1177 vårdguiden, 2015).

     

    Orsak

    Man tror att gallstensbesvär beror på kost- och levnadsvanor. Det drabbar främst människor i västvärlden då det förekommer mer fet mat där än i utvecklingsländer (Strömberg, 2005). Vad man reagerar på är individuellt. Vanligast är att man reagerar på äpple, päron, gurka, fet mat, starka kryddor och ägg. Även en del smärtstillande som innehåller kodein kan man också reagera på (Setterberg, 2011).

     

    Referenslista

    Nestor, L. (2015). Gallsten. Hämtad 11 november 2015. http://gallsten.se/vem-drabbas-av-gallsten/

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

    Strömberg, J. (2005). Sjukvård. (3., [uppdaterade och utök.] uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.

    1177.se Vårdguiden (2015), Gallsten. Redaktör: Anna Bendt. Hämtad 11 november 2015. http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gallsten/

     

    Skrivet av: Camilla Englund Larsson

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Bra uppdelning i texten!
    Finns det något snitt i hur sjukdomstiden ser ut? (från symptom tills man är "frisk")
    Har man lättare att drabbas igen om man tidigare haft gallsten?
    Posted 18:23, 3 Dec 2015
    Bra och intressant läsning. Jag har levt med en med gallstensproblem, känner väl igen symptomen du nämner i texten.
    Posted 14:00, 26 Dec 2015
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.