Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1065, ht 2015 > Sjukdomar > Cancer i tjock- och ändtarmen

Cancer i tjock- och ändtarmen

    Cancer och tjock- och ändtarmscancer

    Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är ungefär 6000 personer som drabbas varje år. Dessa former av cancer är vanligast hos äldre, 75 procent av personerna som drabbas är över 65 år och cirka fem procent är under 50 år. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män och kvinnor medan ändtarmscancer är något mer förekommande hos män. Chansen att bli botad beror på i vilket staduim som cancer upptäcks, den är i princip ofarlig om den enbart sitter i tarmväggen, har metastaser bildas minskar chanserna att bli botad. (Cancerfonden, 2015).

    Uppkomst

    Cancer i och tjock- och ändtarmen är i de allra flesta fall körtelcancer, vilket innebär att en tumörcell skapats genom en störd celldelning. Dessa tumörceller är elakartade, maligna och förökar sig snabbt. En tumör i tarmen börjar som en polyp, en form av utväxt ifrån tarmens slemhinna. Om det är tjock- eller ändtarmscancer beror på vart cancertumören är belägen, allt förutom de 15 nedersta centimetrarna av tarmen kallas tjocktarmscancer, om tumören är belägen i de sista 15 centimetrarna kallas denna typ ändtarmscancer (1177 Vårdguiden, 2015).

    Orsaker

    Bakomliggande orsaker till dessa cancerformer är inte helt kända, det man dock känner till är att livsstilsfaktorer samt ärftlighet kan ligga till grund för att drabbas. Bristen på fysisk aktivitet, rökning, mat- och alkoholvanor tros kan ha betydelse och rådet är att motionera minst 30 minuter om dagen samt äta fiberrik mat med liten andel rött kött och fett.
    Ärftlighet av tjock- och ändtarmscancer tros även det vara en orsak till dess uppkomst i vissa fall. Andra faktorer som kan påverka är kroniska inflammationer i tarmen till exempel ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra typer av tarmsjukdomar (Cancerfonden, 2015).

    Symtom

    Många symtom till tjock- och ändtarmscancer beskrivs som något diffusa medan andra är mer konkreta. Det kan handla om att avföringsvanorna förändras, detta kan yttra sig genom förändrad färg och form. Diarréer, förstoppning, täta trängningar eller blod i avföringen är vanliga yttringar. Om tumören sitter i tjocktarmen kan även kraftig slembildning uppträda i avföringen. Något mer diffusa symtom kan vara trötthet, onormal smärta vid tömning av tarmen, blodbrist eller viktminskning. Flertalet av dessa symtom kan likna de besvär man kan uppleva vid till exempel hemorrojder, vilket kan göra att många söker vård sent i sjukdomsförloppet (Cancerfonden, 2015).

    Undersökningsmetoder

    Första vårdkontakten sker i regel med vårdcentral, där läkaren känner på magen för att undersöka ojämnheter eller knölar, även lymfkörtlarna och ändtarmens yttersta mynning kan undersökas. Vanligt förekommande är även att blodprov samt avföringsprov lämnas.

    Rektoskopi och koloskopi är sedan de vanligaste undersökningsmetoderna. Instrumenten som används vid dessa undersökningsformer liknar ett rör med ett förstoringsglas som förs in i ändtarmsöppningen. Detta gör att läkaren kan se tjocktarmens slemhinna och ta prover från tarmväggarna. En vanlig förberedelse till dessa typer av undersökningar är att patienten måste tömma tarmen, detta görs via laxeringsmedel som patienten tar i hemmet

    Skiktröntgen är ett annat alternativ för att undersöka och upptäcka tumörer i tjocktarmen. För att undersöka ändtarmen och hur djupt tumören har växt fast i tarmväggen kan även en magnetkameraundersökning göras (1177 Vårdguiden, 2015).

    Behandling

    När cancerdiagnosen är ställd undersöks ofta lungor och lever för att ta reda på om några cancerceller spridit sig. Behandlingen startar i regel så snart diagnosen är fastställd och vanligast är att man opererar bort tumören samt en del av den närliggande friska tarmen, för att förhindra eventuell spridning via blod eller lymfa. Beroende på tumörens placering och storlek kan olika typer av operation göras, vanligast är via ett snitt i magen, ett annat alternativ är en titthålsoperation. Vid små tumörer kan man bränna bort polypen via koloskopi, denna typ av behandling sker enbart då tumören sitter på ytan och inte har hunnit växa sig fast i vävnaden (1177 Vårdguiden, 2015).

     

    Referenslista

    1177 Vårdguiden (2015) Tjocktarmscancer. Redaktör: Anna Dahllöv. Hämtad 10 november 2015.
    http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Tjocktarmscancer/

    Cancerfonden. (2015) Tjock- och ändtarmscancer. Sidansvarig: Britta Hedefalk. Hämtad 10 november 2015.
    https://www.cancerfonden.se/om-cancer/tjock-och-andtarmscancer



    Micaela Carlvik Odén

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    bra skrivet. Jag har bara två kommentarer...Under undersökningsmetoder står det "För att undersöka ändtarmen och hur djupt den har växt fast..." jag förstår nog att det är tumören som du menar men det är kanske lite otydligt :)
    Sen skriver du att "metastaser spridit sig" i sista stycket. Det är nog inte metastaserna som sprider sig, utan cancercellerna sprider sig och bildar metastaser. ?
    Posted 14:59, 11 Nov 2015
    Bra information med källhänvisningar och referenser. Jag har en fråga i första stycket; är det bara elakartade cancertumörer som bildas i änd- och tjocktarmen eller kan det vara även där typ godartade och ofarliga cystor?
    Posted 12:41, 13 Nov 2015
    Bra skrivet. Hur ser prognosen ut när man fått den här typen av cancer? Det skulle inte ha skadat med något större text för att få det mer lättläst.
    Posted 10:14, 16 Nov 2015
    Tack, jag har nu uppdaterat min artikel något.
    Vad jag förstår så finns det även godartade cystor som man kan få i tarmen.
    Valde Times New Roman textstorlek 12 då detta var en del av uppgiften, som jag fattade det som.
    Posted 10:13, 18 Nov 2015
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.