Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1065, ht 2015 > Eksem

Eksem

    Table of contents
    1. 1. Olika former av eksem.

    Inledning

    Eksem är den vanligaste hudsjukdomen bland befolkningen och ungefär 10% drabbas av den. Det finns i olika former och beror på att det i de övre hudlagren pågår en inflammatorisk process (Läkemedelsboken, 2015)

    Eksem är inte smittsamt men är ofta besvärliga för den som drabbats av det på grund av klådan och att de syns på kroppen. Att de olika typerna av eksem uppstår kan bero på att hudbarriären blivit försvagad, att huden är torr vilken den exempelvis blir när människor blir äldre och talgkörtlarnas aktivitet minskar och hudens förmåga att binda vatten blir sämre (Vårdguiden, 2014). Andra orsaker till att eksem kan uppstå är exempelvis allergi, ärftliga faktorer eller ämnen som verkar irriterande vid kontakt med huden. (Setterberg, 2011)

    Olika former av eksem.

    Som tidigare nämnts finns olika former av eksem. Det som är gemensamt för alla former av eksem är att hudens yta förändras och den får klåda. De former av eksem som är vanligast är följande:

    • Atopisk dermatit, kallas även böjveckseksem, är en form av eksem som oftast dyker upp under de två första levnadsåren och visar sig oftast vid blöjområdet, på kinderna eller i arm- och knävecken (Vårdguiden, 2014). Atopiska eksem har blivit allt vanligare, ungefär 20% av alla barn har det. Vuxna har oftast eksemen på händer, i ansiktet och halsen (Läkemedelsboken, 2015).

    • Mjälleksem, kallas även seborriskt eksem, är vanligast att det uppkommer i hårbotten (Vårdguiden, 2014). Det placeras sig oftast på ställen som har mycket talgkörtlar så som hårbotten men bland annat även i ögonbryn, hörselgångar, ljumskar och pubisregionen (Läkemedelsboken, 2015).

    • Kontakteksem kan vara icke-allergiska eller allergiska (Vårdguiden, 2014). Vid allergisk kontakteksem uppstår eksemet inom några timmar upp till ett par dygn efter huden varit i kontakt med ämnet. Bland kvinnor ses att nickel är det vanligaste och bland män parfymämnen. Efter dessa ämnen kommer konserveringsmedel och gummikemikalier (Läkemedelsboken, 2015).

    • Myntformat eksem, kallas även nummulärt eksem, dessa uppkommer oftast på armar och ben.

    • Underbenseksem är vanliga att få vid åderbråck och bensår (Vårdguiden, 2014).

       

    Symptom och behandling

    Beroende på vilken form av eksem som personen har så kan symptomen skilja sig. Det som ofta sker är att huden blir torr, fjällig, får rodnad och klåda. Små blåsor och knottror kan uppstå om eksemet blir värre och de kan spricka och då även vätska, på huden blir det sår och sårskorpor bildas (Vårdguiden, 2014).

    Behandlingen av eksem brukar i första hand vara att utreda orsaken till att de uppkommit så att kontakt med ämnet som framkallat eksemen eventuellt kan undvikas. Någon form av salva ordineras oftast för att minska klådan och hålla huden smidig. Något som även kan ge en snabb förbättring är kortison eftersom det verkar inflammationshämmande (Setterberg, 2011). Vid besvärliga och långdragna eksem finns det olika behandlingar som kan behöva utföras på en hudmottagning på sjukhus (Vårdguiden, 2014). Det kan vara aktuellt att behandla med ultraviolett ljus, UVA och UVB, vid svårare atopiska eksem och detta görs på hudmottagning eller speciella behandlingsanläggningar. Sederande antihistaminer, som exempelvis hydroxizin och klemastin, kan lindra klådan. Under de senaste åren har takrolimus och pimekrolimus, som är lokalt verkande immunsupprimerande medel, används vid atopiska eksem. Detta är något som en dermatolog borde handlägga eftersom erfarenheterna av långtidsbehandling är begränsade och en diskussion finns huruvida det finns ökad risk för hudtumörer vid användning av dessa medel (Läkemedelsboken, 2015)


     

     

    Referenser

    Läkemedelsboken, (2015). Hudsjukdomar: Eksem. Skriven av Olle Larkö, Hudkliniken, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg och Magnus Falk, Kärna vårdcentral, Linköping. Hämtad 10 november 2015 från Läkemedelsboken:

    http://www.lakemedelsboken.se/kapite...m&id=f1_7#f1_7

     

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB

     

    Vårdguiden, (2014). Eksem. Redaktör: Åsa Schelin. Hämtad 10 november 2015 från Vårdguiden:

    http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Eksem1/

     

     

     

    Skriven av Sofia Bjälemar

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.