Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Visceral smärta

Visceral smärta

    Table of contents
    No headers
      Nociceptiv Visceral Neruogen Kroniskt smärtsyndrom
    Smättyp Molande Molande och/eller kolikartad Huggane, brännde, stickande Alla varianter
    Smärtutbredning Väl lokaliserad Diffus Mycket väl lokaierad Ofta diffus
    Korrelation orsak och smärtutbredning God Dålig Myckt god Saknas oftast

    Förenklad smärtkarta (4).

     

    Viscerala organ är till exempel lever, tarmar och lungor (1). Visceral smärta är nociceptiv och kan komma i samband med appendicit, divertikulit, kolecystit och pankreatit ungefär 25% av populationen rapporterar denna typ av smärta någon gång i livet (2). Viscerala organ saknar nociceptiv innervation, vilket ger en oklar projektion i ryggmärgen till skillnad från tex smärta vid ett skärsår i fingret (3,4).  Detta fenomen kan innebära att en tumör lokaliserad i buken inte ger upphov till smärta förrän den växer in i bukhinnan. (4) Då de viscerala organen, till skillnad från huden är relativt okänsliga mot tex skärsår och värme kan ofta visceral smärta orsakas av faktorer som kramper, kemisk irritation och inflammation (5).

    Smärta från viscera kan uppfattas komma från muskel- och hudstrukturer i samma segment, så kallad refererad smärta. Teorin bakom detta är att skadans nociceptiva inflöde till exempel smärta från inre organ samt muskler sammanstrålar i dorsalhornet i ett gemensamt neuron och förväxlas, den så kallad konvergensteorin. Den viscerala smärtan uppfattas vanligen större och refereras ofta distalt. (3) Circa 10% av det totala inflödet till ryggmägen innerveras av de inre organen, dock kan de aktivera ett stort antal neuron i ryggmärgn via fuktionell divergens, detta kan förklara varför den viscerala smärtan vanligen uppfattas större (5). Typiskt är smärta från hjärtat i samband med angina pectoris som upplevs komma från vänster arm eller vänster sida av halsen. Sammanfattningsvis leder detta till att hjärnan har svårt att avgöra varifrån smärtan kommer. (4) Det utmärkande för den viscerala smärtan är att den vanligen inte följer en nervs utbredningsområde och ej beror på perifer retning av nerven. Den viscerala refererade smärtan upplevs ofta som molande och svårlokaliserad. Visceral inflammatorisk smärta upplevs ofta som intensiv, svår lokaliserad samt diffus. Refererad smärta kan ha sin härkomst muskuloskeletalt, visceralt från inre organ samt från triggerpunkter och leder. (3,4)

    Ett annat kännetecken för den viscerala smärtan är aktiveringen av parasympatiska- och sympatiska nervsystemet, vilket kan leda till svettning, blodtrycksstegring, allmänsjukdomskänsla, oro, rastlöshet och obehagskänslor. Visceral smärta kan resultera i segmentella reflexer, viscerosomatiska reflexer, vilket leder till ökad muskeltonus. Vid smärta från bukens organ till exempel brusten blindtarm kan ”brädhård buk” ses, vilket beror på den reflexmässiga aktiveringen av segmentella A-alfa-motorneuron. (3,4)

     

     

     

    Referenslista

    1. Lundh, B. & Malmquist, J. (1996). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.
    2. International association for the study of pain. (2018). Visceral pain. Hämtad 2018-09-23 från http://www.iasp-pain.org/Advocacy/GY...temNumber=5059
    3. Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.) (2014). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
    4. Internetmedicin. (2017). Smärta, analys. Hämtad 2018-09-23 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=173
    5. Hawthorn, J & Redmond, K. (1999). Smärta- bedömning och behandling. Lund; Studentlitteatur 

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.