Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Placeboeffekten

Placeboeffekten

    Table of contents
    No headers

    Placeboeffekten- är den fysiologiska reaktion i kroppen som kommer efter att man utsatts för ett läkemedel eller behanding, som inte innehåller ett verksamt ämne. Förr i tiden ansågs man lura patienter när man gav dom smärtstillande medel utan aktiv substans och man ansåg att den effekt som blev efter behandlingen, då berodde på att patienter var så lättrogna. Idag vet man att placeboeffekten är verklig och har ett neurofysiologiskt stöd i forskningen (1).

    Det som händer vid placeboreaktionen, är att vissa områden i hjärnbarken och hjärnstammen påverkas och aktiverar hjärnans egna smärtlindrande system. Med PET-kamera har man kunnat påvisa att placebo aktiverar opiatreceptorerna, på liknande sätt som morfin och andra opiater gör (2).

    När en individ utsätts för placebo aktiveras kroppens belöningssystem och den egna produktionen av Dopamin ökar. De personer som ter sig ha bäst respons på placebo, är de med redan höga nivåer av Dopamin eller hög aktivitet av Dopamin (5, 3). 

    Man har även sett att personers förväntningar på sin behandling spelar en avgörande roll på hur behandlingsresultatet faller ut och hur smärtlindrad individen blir. Enbart individens förväntningar på att behandlingen kommer minska smärtan, gjorde att aktiviteten i hjärnan påverkades.  Det är i stort sett samma områden i hjärnan som aktiveras vid faktisk smärtstimulering, som vid förväntan av smärtstimulering (1).

    Placeboeffekten spelar en viktig roll i en lyckad  smärtbehandling. För att få den positiva effekten av placebo, och inte dess raka motsats - nocebo, är individens tilltro och positiva förväntan till den förväntade effekten stor eller rent av avgörande. (4).

    Då patientens förväntan är avgörande för placeboeffekten har terapeutens bemötande av patienten en mycket viktig roll. Faktorer i bemötandet som kan påverka kan till exempel vara att terapeuten är engagerad och empatisk samt tar en grundlig anamnes och utför en ordentlig undersökning av patienten. Även att ge tydlig information och förklaring för patienten om dess besvär kan bidra till placeboeffekten. Ett gott omhändertagande aktiverar associationscortex i hjärnan där signalen vidare till limbiska strukturer hämmas med följd att patienten erfar minskat obehag kopplat till sina symtom (5).

    Man har kunnat visa att nervsystemet vid placebo kommer reagera och ställas om i relation till det tillstånd patienten är i. Placebobehandling gällande smärta ger frisättning av opioider, vid depression serotonin och Parkinsons sjukdom dopamin dvs den substans kroppen är i behov av vilket illustrerar hur komplext placebo är (5). 

     

    Referenser:

    1. Linton S T. Att förstå patienter med smärta (2nd ed). Lund: Studentlitteratur; 2013.

    2. Petrovic P, Kalso E, Pettersson K M, Ingvar M. Placebo and opioid analgesia- imaging a shared neuronal network. Science. 2002; 295(5560), 1737-1740.

    3. Hall K T, Loscalzo J, Kaptchuk T J. Genetics and the placeboeffect: the placebome. Trends Mol Med. 2015 May;21(5):285-294.

    4. Kosek E, Lampa J, Nisell R (red). Smärta och inflammation. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    5. Norrbrink C, Lundeberg T (red). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2014.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.