Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Placeboeffekten

Placeboeffekten

    Table of contents
    No headers

    Placeboeffekten är den positiva effekt (förbättring i symtom eller sjukdom (Strong, Unruh, Wright & Baxter, 2002)) som man kan uppnå vid behandling med fysiologiskt verkningslösa metoder eller läkemedel. Avseende läkemedel innebär detta att aktiv substans saknas och vid andra behandlingsmetoder är syftet att efterlikna aktiv behandling men denna har, utan patientens vetskap, ändrats för att vara verkningslös. Placeboeffekten bygger på positiva förväntningar och är beroende av patientens tilltro till behandlingens effektivitet. Bemötande och förtroende för den som behandlar (läkare, vårdpersonal) och även t.ex. en medicins utseende (färg, form) kan spela roll för placeboeffekten (Avenius, 2006). Begreppet placebo kommer från latin och betyder "jag vill behaga" (Norrbrink & Lundeberg, 2014). I en artikel beskriver man tre för placeboeffekten viktiga komponenter; ”uppmärksamhet på patienten”, ”den terapeutiska proceduren” och ”patientens samspel med läkare, sjuksköterska eller annan terapeut” (Nilsson, 2008).  Det är av stor vikt att man som teratpeut är medveten om de komponenter som kan leda till placeboeffekten för att på så sätt få en förstärkning av önskad behandlingseffekt. Om dessa faktorer däremot inte uppfylls är risken stor att placeboeffektens motsats noceboeffekten istället blir verksam och negativ effekt uppnås.  (Norrbrink & Lundebrg, 2014)

     
    Störst effekt av placeboeffekten verkar återfinnas när patientens upplevelse av sjukdom och/eller symtom är det huvudsakliga problemet. Exempel på detta är t.ex. långvarig smärta eller depression (Nilsson, 2011). På 70-talet så ansågs användandet av placeboeffekten som något som inte skulle utnyttjas i den kliniska vardagen då det ansågs som fusk men när man har studerat placeboeffekten har man kunnat påvisa faktiska fysiologiska förändringar i det centrala nervsystemet som påminner om reaktioner vid användning av t.ex. morfinpreparat vilket inte alltid ska ses som negativt (Kosek, Lampa & Nisell, 2014). 
     
    Placeboeffekten ensam är ganska svag, och effekten minskar eller försvinner när patienten börjar tvivla på behandlingsresultaten. Bäst effekt får man om man utnyttjar placeboeffekten tillsammans med annan, verksam behandling eller medicin (Gerne, 2008). Placeboeffekten och den verksamma behandlingen samverkar, och effekten av den verksamma behandlingen kan förstärkas med hjälp av placeboeffekten (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

     

    Referenser

    Avenius, M. (2006). Placeboeffekten, Tidningen Apoteket Nr 2/2006. Hämtad från https://www.apoteket.se/om-apoteket/tidningen-apoteket/placeboeffekten/

    Gerne, B. (2008). Dyrare placebo bättre än billigare. Läkemedelsvärlden. Hämtad från http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=11336

    Kosek, E., Lampa, J. & Nilsell, R. (2014). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärtttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur AB.

    Nilsson, G. (2008, 9 december). Placeboeffektens anatomi. Läkartidningen Nr 50/2008. Hämtad från http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=10924

    Nilsson, G. (2011, 1 november). Placeboeffekten är värdefull. Läkartidningen Nr 44/2011. Hämtad från http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17215

    Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014). Om smärta: Ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

    Strong, J., Unruh, A. M., Wright, A. & Baxter, G. D. (2002). Pain – A textbook for therapists.

    Kosek, E., Lampa, J. & Nisell, R. (2014). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur AB.

     

     

    Skrivet av Anna-Maria Phalén

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.