Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Noceboeffekten

Noceboeffekten

    Table of contents
    No headers

    Av Lisa Nüth

     

    Noceboeffekten är motsatsen till Placeboeffekten och framkallar en negativ förväntanseffekt som kan leda till ökad smärta (Norrbing, Lundeberg 2014). Denna effekt bör man så långt som möjligt undvika vid smärtterapier då den kan leda till att smärtupplevelsen förstärks. Det är därför viktigt att terapeuten har patienten med sig i sin behandling (Kosek, Lampa, & Nilsell, 2017).

    Ordet Nocebo kommer från latin och betyder "jag vill skada" (Norrbring, Lundeberg, 2014). Det myntades år 1961 av W. Kennedy för att belysa skillnaden mellan de goda effekterna av placebo från de negativa. Det anses vara ett psykobiologiskt fenomen. (Peci & Peci, 2016).

    I studier har det visat sig att den kroppsegna opiodantagonisten kolcystokinin (CCK) har betydelse för noceboeffekten. Negativa förväntningar av t ex en behandling kan skapa uppgivenhet, oro, ångest eller rädsla vilket leder till att CCK-systemet triggas och ger en förstärkning av smärtan. Denna förstärkning av smärtan beror på att CCK påverkar my-receptorerna som i sin tur påverkar beta-endorfiner så att de inte kan bindas till my-receptorerna.  När detta sker blir det en minskad smärthämning och ökad smärta som följd (Norrbring, Lundeberg, 2014).

    De flesta teorier om placeboeffekten hos människa bygger på att medvetna tecken eller signaler, så som verbal information eller ett distinkt stimuli, aktiverar placeboeffekter (Jensen et al 2012). Jensen et al nämner att det finns neurobiologiska bevis för att det förekommer omedvetna processer i hjärnan som signalerar hot och belöning och därför borde nocebo och placebo kunna aktiveras via ett maskerat stimuli. Det finns också växande bevis på att ett beteende kan triggas igång av ett stimuli utanför vår medvetna närvaro (Jensen et al 2012).

    Noceboeffekten kan framkallas både från psykosociala- och terapeutiska orsaker kopplat till patienten. Detta kan ske genom negativ muntlig information eller negativa erfarenheter av tidigare behandlingar. Kliniskt är det av betydelse att patienten och terapeuten har en bra interaktion för att inte framkalla uppgivenhet, oro och ångest inför en behandling då detta kan framkalla noceboeffekt. Hur terapeuten beskriver behandlingen och dess effekter har på så sätt betydelse för patientens smärtupplevelser (Colloca, Finniss, 2012).

    I en studie (Pfingsten et al, 2001) fick 50 personer som led av kronisk ländryggssmärta göra ett sittande flexionstest. Testgruppen fick information om att testet kunde göra ont, medan kontrollgruppen fick information om att testet inte skulle påverka smärtan. Testgruppen (som fick information om ev ökad smärta) rapporterade signifikant högre smärta än kontrollgruppen.  

    Aslaksen och Lyby (2015) ville i en randomiserad studie testa om personlighetsdrag och rädsla för smärta kunde förutsäga experimentel nocebo hyperalgesi. Resultatet visade att smärta och stressnivåer var signifikant högre i nocebo-gruppen efter nocebobehandlingen jämfört med gruppen som inte fick behandling. Rädsla för smärta (mätt med Fear of Pain Questionnaire III) var signifikant kopplad till ökade stressnivåer. De hittade ingen signifikant koppling mellan personlighetsdrag och noceboeffekten, men anser att deras studie antyder att rädsla för smärta kan vara en användbar prediktor för nocebo hyperalgesi.

     

    Det finns relativt få studier på noceboeffekten. En orsak till detta kan enligt mig förklaras med att det kan vara svårt att få ett etiskt godkännande för att testa något som du förväntar dig ska leda till en ökad smärta.

     

    Referenser:

    Aslaksen, P.M. & Lyby, P.S. (2015) Fear of pain potentiates nocebo hyperalgesia, Journal of pain research, 8, 703—710, https://doi.org/10.2147/JPR.S91923

    Colloca, L.,& Finniss, D.(2012)  Nocebo effects, patient-clinician communication, and therapeutic outcomes (Elektronisk version), JAMA, 307(6),567-568. doi: 10.1001/jama.2012.115

    Jensen, K.B., Kaptchuk, T.J., Kirsch, I., Raicek, J., Lindstrom, K.M., Berna, C., ... Kong, J. (2012). Nonconscious activation of placebo and nocebo pain responses. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 109(39), 15959–15964doi: 10.1073/pnas.120205610

    Kosek, E., Lampa, J., & Nisell, R.(2014). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. Lund: Studentlitteratur AB.

    Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014). Om smärta: Ett fysiologiskt perspektiv (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

    Peci, S. & Peci, F. (2016) Nocebo phenomenon, Neuropsychological Trends, 20(20), 161-172, doi: 10.7358/neur-2016-020-peci

    Pfingsten, M., Leibing, E., Harter W., Kröner-Herwing, B., Hempel, D., Kronshage, U., & Hildebrandt, J. (2001). Fear-Avoidance Behavior and Anticipation of Pain in Patients With Chronic Low Back Pain: A Randomized Controlled Study (Elektronisk version), Pain Medicin, 4, 259-266. doi: 10.1046/j.1526-4637.2001.01044.x

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.