Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta i den kliniska vardagen, MC3023 > Ordlista > Hyperalgesi

Hyperalgesi

    Table of contents
    No headers

    Hyperalgesi innebär att ett stimuli som normalt ger en viss nociceptiv input nu ger en ökad nociceptiv stimulering, (1) och utöver ökat smärtsvar blir även smärtdurationen längre (2). Detta beror på att det skett en sensitisering av nociceptorerna, bl.a. från en potentiell inflammation eller skada på recepetorerna. Hyperalgesi kan delas in i primär hyperalgesi och sekundär hyperalgesi (3).

    När en vävnad skadas kommer en inflammatorisk reaktion bestående av smärta, rodnad, värmeökning och svullnad att ske (1). För att detta skall ske frisätts proinflammatoriska ämnen som till exempel histamin, prostaglandiner och cytokiner (4). Dessa substanser sensitiserar nociceptorerna så att man blir mer smärtkänslig i området. Nociceptorerna blir mer lättretliga och skickar därför lättare signaler vidare till ryggmärgen eller direkt till thalamus och cortex. Primär hyperalgesi uppstår alltså i det skadade området. Detta innebär att till exempel ett nålstick i det skadade området kommer vara mer smärtsamt än om man sticker sig på samma område på en icke-skadad kroppsdel (3).

    Sekundär hyperalgesi innebär att den ”normala” vävnaden i närheten av skadeområdet får en ökad känslighet för nociception. Detta beror på centralt utlöst sensitisering (3). Det ökade nociceptiva inflödet leder till ökad känslighet i de sekundära neuronen och närliggande neuron i bakhornet (detta fenomen kallas för "wind up"). Det receptoriska fältet ökar och smärtområdet blir därmed större (1).

    Något som inte är klarlagt forskningsmässigt är opioidinducerad hyperalgesi, det vill säga opioidbehandling kan ge en ökad känslighet för smärta. Eftersom evidensen fortfarande är sparsam finns inga kliniska riktlinjer kring detta (3).

     

    Referenser:

    1. Norrbrink C, Lundeberg T, redaktörer. Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. 2:4. Lund: Studentlitteratur Ab; 2014.

    2. Borg J, Borg K, Gerdle B, Stibrant Sunnerhagen K, redaktörer. Rehabiliteringsmedicin Teori och praktik. 1:1. Lund: Studentlitteratur Ab; 2015.

    3. Werner M, Leden I, redaktörer. Smärta och smärtbehandling. 2. Stockholm: Liber Ab; 2010.

    4. Kosek E, Lampa J, Nisell R, redaktörer. Smärta och inflammation. 1:1. Lund: Studentlitteratur Ab; 2014.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.